Krönika:

Vibrerande och väsentlig

Att även humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kan tjäna den omedelbara nyttan är vi alla förmodligen överens om, liksom att mycken forskning uppstår och bör uppstå i interaktionen mellan forskarna och olika tillämpningsområden i samhället. Sådan forskning kan ge förståelse för och lösningsförslag till akuta frågor i tiden. Hur hade krisen i Irak bättre kunnat hanteras om kulturfrågorna hade varit mer integrerade i den strategiska analysen?

Men det finns även annan sorts relevans än den omedelbart tillämpbara. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning tillhandahåller till stor del de glasögon varigenom vi betraktar vår värld. Som Björn Wittrock påpekat har forskare inom våra fält mejslat ut en stor del av den begrepps- och föreställningsvärld som den politiska diskursen nyttjar. Det har den gjort genom att ömsom komplicera, ömsom förenkla och renodla våra sätt att analysera vår tillvaro. Här fyller humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning den understundom otacksamma funktionen att ge oss de grundläggande verktygen som ingår i det vardagligt självklara.

Vi vet inte alltid i förväg när vår kunskap behövs, ej heller vilken sorts kunskap som kommer att behövas. Därför behöver vi en kunskapsbank, en reservoar att ösa ur i kritiska lägen, men också som bidrag till den fortgående uppbyggnaden av både materiell och immateriell livskvalitet. Perspektiven behöver djupna mot det som vi vågar kalla vishet.
När Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond efter mycken reflektion och diskussion beslutat att satsa på större program är det i förvissningen att dessa kommer att bidra till att stärka våra svenska miljöer i en internationell jämförelse. Föregående års satsning på professor Kenneth Hyltenstams forskningsprogram om avancerad andraspråksanvändning vid Stockholms universitet bär, enligt min mening, de potentialer som också sträcker sig bortom den omedelbara nyttans välkomna men ofta alltför kortsiktiga perspektiv.

Detta program undersöker de kognitiva och sociala omständigheter som leder till kvalificerad behärskning av språk utöver modersmålet, samt vilka aspekter av det inlärda språkets diskursstruktur, grammatik, ordförråd och uttal, som fortfarande vållar svårigheter på avancerade behärskningsnivåer. Programmets målsättning är i första hand att bidra till teoriutvecklingen på andraspråksområdet, men de kunskaper som kommer att genereras har i många fall klara tillämpningar i språkundervisning och andra språkliga utbildningar samt i skilda samhällsverksamheter där höga prestationsnivåer i språk är påkallade.
Att sia om framtiden är som bekant svårt. De seniora forskarna har här en särskild uppgift att i forskningsfinansiärernas beredningsorganisationer lyfta fram de kreativa och infallsrika forskarnas idéer.

Forskningsfinansiärernas egen uppgift är, förutom att generera de resurser som krävs, att tillhandahålla lösningar och gynnsamma förutsättningar för forskningen. Att fästa våra folkvaldas uppmärksamhet på den understimulerade och ofta outnyttjade potential som humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning utgör är nu kanske vår mest angelägna uppgift. När alla vetenskapsgrenar får bidra till analysen av angelägna frågor befrämjas det goda samhället!

DAN BRÄNDSTRÖM, VD FÖR RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND