Replik från Jacobsson och Granberg

ANDERS GRANBERG (t.h.), fil.dr i sociologi, verksam vid Forskningspolitiska institutet i Lund.

För det första, vi är faktiskt medvetna om den korrigering som scb gör innan FoUdata sänds till OECD. I vår artikel Myths or Reality - a scrutiny of dominant beliefs in the Swedish science policy debate (Science and Public Policy vol. 33, nummer 5, juni 2006), som ligger till grund för vårt bidrag i Tvärsnitt 4:06, hänvisar vi i fotnot 22 till denna procedur. Vi tonar dock ned betydelsen av denna korrigering med hänvisning till fallet Chalmers tekniska högskola. SCB korrigerar där med 50 miljoner kronor, medan vi (sid. 326) menar att överskattningen ligger i en storleksordning kring 224 miljoner kronor.

För det andra, när vi använder oss av måttet FoU-årsverken i förhållande till folkmängden så finner vi att Sverige placerar sig vid genomsnittet för ett antal OECD-länder om vi exkluderar Island, som är ett extremfall.

Detta står i den fotnot (20) som Hyenstrand och Jacobsson hänvisar till, så vi förstår inte deras kritik på denna punkt. Det är tydligt att även med detta mått räknat så satsar Sverige inte mycket mer än andra jämförbara länder på akademisk forskning. (Att deras och våra resultat verkar skilja sig åt kan bero på användningen av olika årtal samt att vi begränsar oss till naturvetenskap, teknik, medicin och jordbruksforskning, det vill säga de områden som står i centrum för den forsknings- och innovationspolitiska debatt vi kommenterar.)

Att vi inte använder oss av någon viktning är rimligt då vi just vill jämföra Sverige med ett antal andra länder.

Slutligen, vad vi bland annat hävdade i vår artikel är att föreställningen att Sverige satsar mycket mer än andra jämförbara länder på akademisk forskning, är felaktig. Med förvåning och viss tillfredsställelse noterar vi att Hyenstrand och Jacobsson för ett resonemang som utmynnar i att de väsentligen instämmer i denna vår slutsats.

Några invändningar mot våra konklusioner i övrigt framförs inte.

VR-kommentar:

När det gäller den första punkten diskuterar vi korrigeringen för forskarutbildningens utbildningsmoment. Från och med år 2005 uppskattas dessa av SCB som 37,5 procent av doktorandernas försörjningskostnad (inklusive OH), vilket motsvarar cirka 2 miljarder kronor för hela universitets- och högskolesektorn.

Tidigare baserade sig SCB:s korrigering på enkäter om tidsåtgång, vilket inneburit variationer mellan år och mellan lärosäten. När det gäller den andra punkten kan vi bara konstatera att (förutom Island) är även forskningsintensiva länder som Sverige, Finland, Norge och Danmark små i förhållande till länder som till exempel Tyskland och Storbritannien. Ett rättvisande medelvärde måste ta hänsyn till ländernas storlek.

CARL JACOBSSON och PER HYENSTRAND,Vetenskapsrådets analysenhet