Reportage:

Forskare och politiker i gott samspråk i Almedalen

— Svenska forskare inom humaniora och samhällsvetenskap har så mycket att bidra med till politiskt och annat beslutsfattande, säger Göran Blomqvist, vd för Riksbankens Jubileumsfond och en av eldsjälarna bakom SAMspråk.

Tanken med evenemanget är att öppna för det goda samtalet — att forskare, beslutsfattare och allmänhet ska mötas öga mot öga utan att försöka dominera varandra.

— Forskarnas kunskap ska vägleda dem som ska fatta beslut i de aktuella frågorna. Samtidigt måste dialogen också fungera i motsatt riktning; politikerna ska ge impulser till forskarna.

Gensvaret på förra årets SAMspråk var förvånansvärt stort, berättar Göran Blomqvist.

Många forskare ville delta och de som kom till seminarierna var entusiastiska.

— Många uppskattade att det inte bara var olika åsikter och intressen som ventilerades, utan att det var breda kunskapsöversikter de fick sig till livs.

Almedalen har blivit en allt viktigare mötesplats, menar Göran Blomqvist.

— I Almedalen är folk just för att ägna sig åt Almedalenaktiviteter. Det är inte en massa annat som distraherar. Man får tillfälle att tala till punkt.

Politikern: informella mötens betydelse

— Så många är där samtidigt och stämningen är inte så formell. Det är lätt att få personlig kontakt med folk.

Hon betonar vikten av att forskare och politiker känner respekt för varandras kunskaper och roller. Ett ömsesidigt givande och tagande är grunden för ett verkligt utbyte.

— Därför är det bra att mötas så här ansikte mot ansikte under lite mjukare former.

Själv har Barbro Westerholm erfarenhet av båda rollerna; förutom att hon är ledamot i socialutskottet och ordförande i Liberala Seniorer är hon också professor.

— Jag har funnits i forskarvärlden länge och sett hur resultat hamnar i Vetenskapens dödsdal. Ofta når man inte dem som skulle ha användning av forskningsresultaten. Att forskare och beslutsfattare möts i samtalsform och diskuterar vad som är användbart och inte är ett utmärkt sätt att råda bot på detta.

Hennes eget område, äldrevården, är brett och handlar exempelvis om demensforskning och omvårdnadsforskning.

— Bristerna finns hela vägen — inte minst när det gäller behandlingsmetoder. Vi vet så lite om värdet av olika insatser. Men jag hoppas att diskussionerna i Almedalen ska bidra till att identifiera luckorna.

Forskaren: hellre analyser än åsikter

— Ibland känner jag att det finns förväntningar på mig som forskare som jag har svårt att leva upp till. Journalister och politiker vill att jag ska komma med lösningar på problem. Personligen har jag svårt att ta ställning på det sätt som efterfrågas.

Hans uppgift som forskare är inte att tycka utan att göra analyser av olika typer av problematik, menar han. Men en sådan hållning kan vara svår att kommunicera.

Det tema Philip Halldéns framträdande faller under handlar om religiösa kanontexter.

— På mitt område måste man vara lite vaksam så att man inte hamnar i debatter där man blir utnyttjad av olika politiska intressen.

Sina förbehåll till trots tycker han att det ska bli spännande att se vad som kan komma ut av mötet i Almedalen.

SAMspråk är ett samarbete mellan Forskningsrådet för arbetsliv och samhälle (FAS), Kungl. Vitterhetsakademien, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet. Förra årets evenemang var det första i sitt slag.