krönika:

Vad är samhällsnyttig forskning?

I dagens forskningspolitiska debatt har nytta kommit att bli närmast synonymt med begreppet innovation. Den nyttiga forskningen blir i detta sammanhang den forskning som leder till industriell utveckling och ekonomisk tillväxt. Innovationsperspektivet har fått mycket stort genomslag i forskningspolitiken och den ekonomiska tillväxten har — vid sidan om excellens och forskning i världsklass — blivit ett framträdande motiv i de forskningspolitiska prioriteringarna. Det märks också i de strategiska satsningar som föreslagits i den senaste forskningspropositionen, Ett lyft för forskning och innovation, där man har valt att långsiktigt stödja ett antal forskningsområden av stort samhällsintresse inom framförallt medicin, teknik och klimat. Vad som är slående i dessa satsningar är den vikt som läggs vid forskningens betydelse för industriella tillämpningar och näringslivets utveckling.

Något man också kan lägga märke till är att trots att de utvalda forskningsområdena rör breda samhällsfrågor som kommunikationsteknologi, energi och hållbart utnyttjande av våra naturresurser så handlar forskningsansatsen i många fall om att lösa specifikt angivna problem. Denna kunskapsuppbyggnad är säkert viktig, men med dessa preciserade avgränsningar begränsar man utrymmet för alternativa frågeställningar och nya infallsvinklar. Man kan också fråga sig var propositionens inledande formulering att humaniora och samhällsvetenskap är nödvändiga för att "förstå vår samtid och kunna lägga grunden för en mänskligare framtid" tog vägen. Avsaknaden av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i de strategiska satsningarna är anmärkningsvärd. Det innebär att man inte har insett behovet att analysera det ömsesidiga samspelet mellan den teknisk— vetenskapliga utvecklingen och det omgivande samhället. Att förstå grunderna för mänskligt handlande och de samhälleliga mekanismerna är lika viktigt som de tekniska lösningarna när förändringar i samhället ska genomföras.

Forskningens nytta och användbarhet kan inte reduceras till ekonomisk nytta och snäv problemlösning. Att framhålla kunskapsutvecklingens betydelse för den ekonomiska tillväxten är i och för sig inget nytt, det är ett ofta använt argument inom forskningspolitiken. Men i dagens forskningspolitik har den ekonomiska nyttan blivit ett så dominerande motiv att den riskerar att skymma andra värden i kunskapsproduktionen. I den samhällsnyttiga forskningen bör också ingå att skapa förståelse och sammanhang i en tid av snabba förändringar, men även att utmana och problematisera rådande förhållanden och bidra till en kritisk reflektion kring samhällets utveckling. Forskningen kan inte ge lösningar på olika samhällsfrågor, det är till syvende och sist en politisk uppgift. Men man kan ge kunskapsunderlag för att diskutera dessa frågor. I dessa sammanhang bör många skilda forskningsperspektiv medverka.