Ledare:

Forskning, frihet och lögndetektorer

Nu finns också ett mindre känt och mer långtgående inslag i den pågående radikala omläggningen av europeisk forskningspolitik: talet om att samhällsaktörer utanför forskarvärlden bör delta vid själva utformningen av hur den öronmärkta forskningen ska läggas upp. Även det är ett alleuropeiskt mode, följdriktigt på plats också i den svenska forskningspolitiken.

Kanske är det just i den detaljen djävulen bor. Om sådan rollupplösande inblandning blir det normala när forskningsinitiativ ska utformas skulle vi anträda en farlig väg, illustrerat av följande tänkta scenario:

Regeringen i X har bestämt att forskning ska utföras om säkerhet och rättstrygghet. I den krets som utvalts för att utforma utlysningen och bedöma ansökningar av medel för sådan forskning ingår inte bara forskare, utan även företrädare för näringsliv och organisationer som kan komma att beröras av forskningen. En av dem kommer från ett företag som säljer lögndetektorer. Så inkommer en ansökan om att utforska validiteten och reliabiliteten i just sådana detektorer, bland annat med syftet att öka rättssäkerheten i landet. Är det troligt att företrädaren för det här företaget kommer att ha lust att finansiera projektet?

Verkar exemplet långsökt? Tänk då fallet åt andra hållet. Utan att be om lov genomför några forskare en vetenskaplig studie av lögndetektorer. De kommer fram till att dessa är verkningslösa. Intet ont anande sänder de in sina rön till en vetenskaplig tidskrift som lika aningslöst publicerar dem. Innan de vet ordet av hotas de med åtal för förtal av ett av de företag som säljer sådan apparatur.

Fortfarande långsökt? I så fall måste jag upplysa om att just detta nyligen har hänt. Fallet är känt och har väckt stor internationell uppmärksamhet.

Det hela är naturligtvis en skandal. Lyckligtvis är dock forskarnas resultat tillgängliga, trots att företaget förmådde tidskriften att dra in webbpubliceringen av deras artikel. Men om de hade varit beroende av välviljan hos den korporativa panelen i det tänkta scenariot ovan, är risken stor att de inte ens fått medel för att sätta igång med sin forskning. Så sett är scenariot ovan inte alls bara en overklig skräckfantasi.

Det tänkta och det verkliga fallet ovan belyser betydelsen av att ständigt hålla uppe försvaret av en tydlig rollfördelning mellan forskarna och forskningens samhällsintressenter. Detta är vitalt, därför att vi annars rör oss långt in på en väg vars första anhalt vore ytterligare en inskränkning av forskningens frihet och slutdestinationen ett hot mot alla medborgares tillgång till opartiskt producerad kunskap.

Arne Jarrick
Ansvarig utgivare Tvärsnitt
Huvudsekreterare vid ämnesrådet för humaniora
och samhällsvetenskap, Vetenskapsrådet