Strippklubbar och bordeller i arbetssammanhang

Incidenter där chefer och medarbetare går på strippklubb eller bordell i samband med arbetsmöten och tjänsteresor skapar då och då rubriker i svenska medier. Fenomenet är dock outforskat. Forskningen om prostitution och andra typer av köp av sexuella tjänster har i de flesta fall fokuserat på prostitutionens omfattning eller på kvinnan som säljer sexuella tjänster. När det gäller köparen av sexuella tjänster är forskningen än mer begränsad. Studierna har antingen försökt kvantifiera antalet sexköpare i befolkningen i stort eller undersökt motiven bakom sexköpen. Mycket få forskare har studerat olika former av sexköp som fenomen kopplade till organisationer. Istället har man har i de flesta fall problematiserat sexköp ur ett individperspektiv. Samtidigt har få organisationsforskare uppmärksammat sexualitet som ett organisationsfenomen.

Feministisk organisationsforskning

Mot denna bakgrund är det intressant att studera sexköp i arbetssammanhang. I vilka kontexter förekommer köp av sexuella tjänster? Vilken typ av sexuella tjänster är det fråga om? Vad händer med medarbetare och chefer som är inblandade i sexköp? Vad innebär det för kollegorna som inte deltar? Hur hanteras incidenterna och vilka konsekvenser får de? Hur förhåller sig organisationer till denna typ av beteende?

Vi vet idag inte hur pass vanligt det är med sexköp i arbetssammanhang, men vi vet att de förekommer. I vårt forskningsprojekt har vi bland annat mött "Annika" som arbetar på marknadsavdelningen i dotterbolaget till ett amerikanskt detaljhandelsföretag. Annika berättar om en utlandsresa anordnad av arbetsgivaren. Resan präglades av mycket alkohol och sexistisk jargong. Bland annat gick flera av medresenärerna på en nattklubb med lättklädda kvinnor och skröt om det dagen därpå. Annika upplevde detta som kränkande, både som medarbetare och kvinna. Hon påpekade att hon inte tyckte att beteendet var lämpligt, men ingen agerade utifrån hennes reaktion.

Annika gjorde senare en formell anmälan till ledningen, som initialt inte ville ingripa. Hennes chef ansåg till och med att företaget inte kunde styra medarbetares förehavande efter ett visst klockslag, ens om det var på en affärsresa. Annikas anmälan till ledningen ledde dock till reprimander för de berörda männen. Man skapade också ett policydokument, dock med den ganska vaga innebörden att företaget tar avstånd från all typ diskriminerande jargong bland personalen. Det nämndes till exempel inte vad en diskriminerande jargong mer konkret skulle kunna vara. Den aktuella incidenten blev aldrig offentliggjord internt.

En annan incident ur samma studie handlar om när "Sten" och några svenska kollegor var på en affärsresa till Kina. De kinesiska värdarna hade bjudit sina gäster på middag i ett avskilt rum på en restaurang. Senare på kvällen hade ett tjugotal unga flickor plötsligt kommit in i rummet och ställt upp sig på rad. Värden hade skämtsamt insisterat på att en av kollegorna som var storvuxen skulle ta två flickor. Sten blev upprörd när han förstod vad det handlade om och sade till en kollega att detta inte var acceptabelt. Kollegan bad värden skicka iväg flickorna, men värden hade då skickat efter lika många nya flickor i tron om att dessa skulle falla gästerna i smaken.

För att slippa den besvärliga situationen låtsades Sten och hans kollega gå på toaletten och smet sedan därifrån, medan de andra arbetskamraterna stannade kvar. Kollegan som Sten smet ut med berättade att han hade varit på många liknande resor tidigare och att Sten i princip var den enda han hade mött som tackat nej i liknande situationer. Sten påtalade händelsen för sina arbetskamrater dagen därpå, men hans kommentar hade bara skämtats bort.
 

Grupptryck och identitet

Även män som kanske egentligen inte vill delta kan uppleva det svårt att inte falla för grupptrycket. På olika sätt kan således denna typ av incidenter bidra till att upprätthålla en särskild kultur i vilken kvinnor underordnas män. Berättelserna visar också att kulturen inte reproduceras oemotsagd. Annikas anmälan ledde fram till reprimander och ett policydokument som trots allt kan ses som ett steg mot förändring. Att Sten reagerade på situationen och fick med sig en kollega ut ur rummet är ett tecken på att det går att bryta mot etablerade normer och traditioner, även om det inte nödvändigtvis leder till någon radikal förändring av situationen just vid det aktuella tillfället.

Lågprioriterat men förändringsbart

Flera av direktörerna vittnar om en förändring av svensk affärskultur där köp av sexuella tjänster numera inte är accepterat i representationssammanhang. Däremot berättar flera att detta synsätt inte är lika självklart i andra länder och att det därför är viktigt att arbeta aktivt med uppförandekoder. I ett fall hade dock ett företag valt att lämna ett land då de upplevde att det var för svårt att leva upp till sina uppförandekoder. Det hade då inte bara handlat om att det byggdes bordeller kring företagets anläggningar, utan också om att affärskulturen var präglad av korruption vilket resulterade i att det blev för kostsamt för företaget att försöka att uppnå stabilitet.

Svåra gränsdragningar

Åsikterna gick dock isär huruvida detta gällde för samtliga anställda eller om det vilade ett större ansvar på cheferna. Några hävdade att eftersom chefer i högre grad var representanter för företaget utåt så kunde man även ha åsikter om deras beteende på fritiden. Andra menade att man inte kunde ställa lika höga krav på medarbetare längre ner i hierarkin. Samtliga poängterade dock hur viktigt det är att cheferna respekterar uppförandekoderna eftersom de anses vara kulturbärare i organisationen.

Det framkom i intervjuerna att det inte alltid är enkelt att avgöra när något handlar om sexualitet på ett olämpligt sätt. Ett återkommande exempel på en sådan situation är dansunderhållning. En direktör minns ett tillfälle på ett stort europeiskt chefsmöte där lättklädda kvinnor hade framfört en cancaninspirerad show. Han hade själv inte tyckt att det fanns någon sexuell anspelning, men berättar att ett flertal kvinnor upprört hade lämnat lokalen. Koncernchefen hade också reagerat starkt, och cheferna som hade arrangerat tillställningen hade fått reprimander. Direktören försöker efter denna incident alltid tänka på hur något skulle uppfattas av de kvinnliga cheferna.

Att döma av intervjuerna med dessa direktörer är det nödvändigt att arbeta aktivt med uppförandekoder, dels för att förankra en önskvärd organisationskultur men också för att företagens personal utsätts för etiskt svårbedömda situationer i kontakten med andra organisationer och kulturer. Intervjuerna visar också att det inte är självklart i vilken utsträckning företagen anser sig ha rätt att styra medarbetarnas agerande eller vilket agerande som egentligen ska bedömas som olämpligt. Dessa faktorer gör det svårt att implementera generellt formulerade uppförandekoder.

Även om vi antar att sexköp i arbetssammanhang inte förekommer så ofta i svenska organisationer idag, så är det ett fenomen som förtjänar systematisk analys och diskussion på bred front, inte minst mot bakgrund av att organisationer agerar i en globaliserad värld. I denna värld finns sexindustrin ständigt närvarande och det finns olika förhållningssätt till prostitution och andra sexuella tjänster. Sedan 1990-talet rör sig exempelvis fler och fler stater bort från förbud mot prostitution mot en reglering av sexindustrin.  I vissa fall har man gått så långt som till att legalisera prostitution.

Globaliseringen innebär för många chefer mycket resande, och det finns tecken på framväxten av en särskild transnationell affärskultur som bland annat utmärks av en libertariansk syn på sexualitet. Hur en sådan utveckling påverkar kvinnors och mäns villkor i organisationer är en fråga som återstår att studera, liksom hur organisationer i en global kontext kan agera för att skapa mer jämställda och inkluderande organisationskulturer.

Charlotte Holgersson