Kultur och hälsa i ny forskningssatsning

Hälsa mer än en medicinsk angelägenhet

Regeringen anslog i 2005 års forskningsproposition de fem miljonerna till forskningsområdet Kultur och hälsa. I själva verket tre gånger fem miljoner, eftersom anslaget är lika stort även 2007 och 2008. Begreppen kultur och hälsa kan båda ha breda tolkningsramar. Till kulturen kan höra konstnärliga uttryck likväl som natur och miljö.

Till hälsans olika aspekter hör fysiskt, psykiskt, intellektuellt, emotionellt, socialt och andligt. Intimt förknippade faktorer som ofta samvarierar på olika sätt. Både passivt och aktivt deltagande i kulturaktiviteter kan ha effekter på hälsan. Att annan forskning än rent medicinsk kan leda till insikter om människans hälsa, är idag common sense. Kulturella, ekonomiska och sociala faktorer har mycket stor betydelse för hur vi mår. Däremot har flera studier pekat på svårigheten att bestämma om det är den kulturella upplevelsen i sig själv, eller det sociala sammanhanget den sker i, som påverkar hälsan i positiv riktning.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR BEHÖVS

- De flesta forskare kör sitt eget race inom sin egen disciplin, säger Jarlbro lite uppgivet. Hon menar att det bland ansökningarna fanns alltför många forskare som ville fortsätta med något de redan gör, och färre som ställde nya frågor. Bland dem som tilldelades bidrag finns nu projekt som försöker åstadkomma något som inte redan är gjort, och som hittat forskningsfrågor över ämnes- och fakultetsgränserna.

- Dessutom hoppas vi att de nya forskningsprojekten i sin tur ska generera nya frågor.

- Och framför allt vill vi visa att hälsa som begrepp inte exklusivt är en medicinsk angelägenhet. Det är ju först när sjukdomen bryter ut som den blir det, menar Jarlbro.

På sikt hoppas hon att medicinska forskningsprojekt om kultur och hälsa i högre grad också ska ställa samhällsvetenskapliga frågor och använda samhällsvetenskapliga metoder.

- Hittills har man ägnat sig för mycket år att återupptäcka hjulet.

BEKRÄFTADE SAMBAND

De mest välkända effekterna av kulturupplevelser är att de kan ge både lugnande och stimulerande effekter. Enligt andra genomförda studier kan kulturupplevelser ge ett längre liv. En brittisk longitudinell studie visar också att kulturell inaktivitet innebär hälsorisker och poängterar att kulturell aktivitet liksom fysisk är att betrakta som färskvara. I Norge har man under flera år studerat hur kultur, natur och hälsa påverkar individen, och för närvarande pågår ett flerårigt projekt som visar på hur natur- och kulturaktiviteter främjar samarbetet mellan olika organisationer i lokalsamhället, vilket kan öka medborgarnas välbefinnande.

Den mest utforskade kulturupplevelsen är musik. Som terapiform har både dans och musik länge använts framgångsrikt, med såväl psykiska som fysiska effekter. Här finns resultat som pekar på ökad intelligenskvot och sänkta stresshormonnivåer hos barn efter musikundervisning. Dementa patienter har visat sig öppnare för kontakt och samarbete när vårdgivaren sjunger. Andra kulturella aktiviteter som påvisat hälsoeffekter är berättande, läsande och skrivande samt betraktande av konst. Många av de refererade undersökningarna kombinerar kvantitativ medicinsk forskning med kvalitativ humanistisk.

SVÅRBEVISAD EFFEKT

FINNS HÄLSOVÅDLIG KULTUR?

Som exempel ger han Gustaf Frödings Stänk och flikar från 1896, och menar att denna knappast kan anses ha bidragit till den kulturella publikens hälsa eftersom den fick många människors blodtryck att gå i höjden! Medicinskt var läseffekterna alltså inte goda överlag. Med en sådan utgångspunkt blir kulturen som hälsofaktor ganska tveksam och svår att evidensvärdera, menar han, och nämner Ecce Homo-uställningen som ett kontroversiellt exempel. Är det mentalhygieniskt nyttig kultur, frågar han retoriskt, och svarar själv: inte för alla. Samtidigt menar Cullberg att kulturens nyttoaspekt och hälsoaspekt inte ska vara vägledande för vilken kultur som för stöd. Då får vi en "s-märkt konst", som endast är skön och behaglig och saknar egenvärde. All kultur kan således inte uteslutande vara hälsofrämjande för alla. Det som är hälsofrämjande för en, kan ha motsatt effekt på en annan. Betraktad som biologiskt aktiv så kan kulturen ibland följas av biverkningar, på liknande sätt som vid användning av läkemedel.

Ett exempel är när restauranger spelar musik med högt tempo för att öka omsättningen på gäster, genom att få dem att äta snabbt. Om musiken här betraktas som kultur kan den samtidigt sägas ge biverkningar i form av dålig matsmältning.

KVINNLIGT FORSKNINGSFÄLT

- Det är roligt att så många yngre forskare och särskilt kvinnor har kommit så väl ut i vår utlysning. Det tyder på ett forskningsområde på stark frammarsch.

LISELOTTE ENGLUND