Från Skansen till Mellanöstern

"Historia har mer än de flesta humanistiska discipliner suttit fast i ett nationellt paradigm", skriver professor emeritus Rolf Torstendahl på sidan 12. Torstendahl ingår i styrguppen för ett forskningsprojekt som går ut på att analysera hur man har skrivit nationella historier i Europa. Projektet kommer att resultera i "historien om Europas historier".

En som har lång erfarenhet av internationell forskning och möten med andra kulturer är socialantropologen Annika Rabo. I drygt två decennier har hon forskat om Mellanöstern. Läs intervjun med henne på nästa uppslag och se Mellanöstern med nya ögon.

I år firas som bekant Linnés 300-årsjubileum och på många håll talas om de insatser han gjort när det gäller att inventera, ordna och namnge hela naturen. Men hur mycket av Linnés antaganden kan vi egentligen ta till oss?  Har modern biologi något att hämta ur ett 250 år gammalt klassificeringssystem? Det är några av de frågor som Mikael Härlin försöker besvara på sidan 20.

På uppslaget därefter gör vi ett besök på Skansen. I våras publicerades den första boken om friluftsmuseernas historia — ett gediget verk på drygt 500 sidor. Författare är Nordiska museets och Jamtlis förre chef, Sten Rentzhog. I artikeln berättar han om hur Artur Hazelius bidrog till att demokratisera historien och hur de skandinaviska friluftsmuseerna blev en världssuccé.

Konstnärlig forskning har länge varit en het debattfråga. En del anser att konstnärlig FoU behöver särskilt stöd, andra tycker att tilldelningen av forskningsmedel ska ske i konkurrens med andra forskningsfält. Vetenskapsrådets stöd till konstnärlig FoU har nu utvärderats av en nordisk expertgrupp. På sidan 26 kan du läsa en sammanfattning av deras slutrapport.
Slutligen, missa inte Vetenskapsrådets kvartalsseminarier. Nästa hålls den 4 oktober och handlar om Sverige och Förintelsen. Det blir en spännande höst... Men först: Trevlig sommar!