Gamla nummer
Enstaka nummer kan beställas från vår internetbokhandel.
Fortsätt
— Vi är nyfikna på ledarskapet under nationsbyggarfasen och vill följa det vid övergången till statsbyggnadsfasen, säger Isabell Schierenbeck.
Själv har hon tidigare forskningserfarenheter från Israel och Palestina medan kollegan Ulrika Möller har erfarenhet från Indien. Båda är statsvetare verksamma vid Göteborgs universitet.
Utgångspunkten för projektet blir att analysera de symboler och strategier som det politiska ledarskapet använt sig av för att mobilisera nationen. Vidare undersöks om symbolik, praktik och retorik förändrats när statsbyggnadsfasen tar vid.
— Ett exempel är när Yassir Arafat och hans politiska ledarskap återvände till Palestina 1994 och började bygga upp den palestinska myndigheten. Då tog han inte steget över till att bli en statsman utan höll fast vid den gamla retoriken och symbolerna. På det symboliska planet handlade det till exempel om att han behöll sin kûfiyya (huvudduk) och sin uniform, säger Isabell Schierenbeck.
Symboler har stor betydelse för demokratiutvecklingen, menar de båda forskarna. De sänder signaler kring synen på det politiska ledarskapet och på den stat man har tänkt sig att bygga upp.
Forskarna kommer också att studera vilken betydelse samarbetet mellan det politiska ledarskapet och gräsrotsrörelsen har och hur samarbetet hanterats dem emellan, såväl före som under och efter statsbyggnadsfasen.
— I de nationsbyggande faserna har det politiska ledarskapet nära kopplingar till rörelser i samhället, men dessa kopplingar förändras när staten konsolideras. Då utgör rörelsen i stället en opposition och en konkurrent till det politiska ledarskapet.
Båda forskarna har akademiska nätverk i de länder de tidigare arbetat — något de hoppas kunna utveckla inom ramen för det nya projektet. De planerar också för samarbete med Mellanösterncentrum vid Göteborgs universitet.
— Vi kommer att genomföra en form av elitintervjuer eller elitenkäter, därefter är tanken att gå på djupet och jobba med historiskt material som arkivmaterial av olika slag, till exempel protokoll, brevväxling och biografier.


På regeringens uppdrag stödjer Vetenskapsrådet forskning om demokrati. Medel utlystes år 2004, 2006 och 2007 under beteckningarna Mångvetenskaplig demokratiforskning respektive Forskning om demokrati och offentlig förvaltning.
I uppdraget från regeringen ingår också att skapa nätverk mellan dem i Sverige som forskar inom området och på så sätt sprida kunskap om hur man angriper likartade problemställningar inom olika discipliner.
De två projekt vi kort presenterar här fick båda stöd år 2007. På Vetenskapsrådets webbplats finns presentationer av alla 25 projekt som fått stöd, se här
.