Startsidan på Vetenskapsrådet
Vetenskaprsådets startsida
Prenumeration
Helårsprenumeration på Tvärsnitt kostar 200 kr, 140 kr för studenter och anställda vid universitet och högskolor.
Beställ prenumeration

Gamla nummer
Enstaka nummer kan beställas från vår internetbokhandel.
Fortsättlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vill du skriva i Tvärsnitt? Kontakta redaktören för författaranvisningar.

Reportage om demokratiforskning:

Stater bildade på initiativ av en yttre makt — är de legitima?

Måste en stat bildas efter ett fritt beslut av enskilda individer eller är det nationaliteten som måste förena dessa människor i en gemensam styrelseform? Statsvetaren Hans Agné ställer olika teorier kring bildandet av legitima stater mot varandra.

— Jag vill återknyta till en ofta bortglömd teori om politisk legitimitet som betonar betydelsen av statens ursprung snarare än hur staten fattar sina beslut, och helt enkelt utmana den med ett för vår tid mycket vanligt problem — att yttre krafter verkar för bildandet av en legitim stat, säger Hans Agné vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

Han kommer att undersöka de moraliska grunderna för om, och i så fall i vilken utsträckning, yttre makter kan ta initiativ till bildandet av en legitim stat. Fenomenet blev allt vanligare efter kalla krigets slut, för att accelerera efter den 11 september 2001. usa:s agerande i Irak och Afghanistan är två exempel. fn:s administration av Kosovo och Östtimor är andra.

— Detta är ett problem som dagens politiker och medborgare behöver ta ställning till av flera skäl. Bland annat behövs diskussionen för att utröna hur vi bäst hjälper invånare i ett land med legitimitetsproblem.

Hans Agné är också intresserad av att undersöka teorin empiriskt.

— Sker legitimeringen till följd av en extern händelse som krig, eller har den skett med mer adaptiva processer från en tidigare regim, som då Sverige lämnade monarkin för demokratin, detta föregicks ju inte direkt av någon våldsam krasch.

Frågan om legitimitet är mycket komplex, menar han.

— De framgångsexempel som man brukar peka på i historien är framförallt Japan och Tyskland. Inget av dessa två länder sympatiserade med den externa konstituerande makten. I det japanska fallet var det ingen tvekan om att folket hade solidariserat sig med den tidigare kejsarregimen, men inte desto mindre brukar Japan i dag framhållas som ett exempel på demokratiskt styre.

Annelie Petersson

Sidansvarig:
Senast uppdaterad: 2008-05-28
Redaktör: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Ragnhild Romanus, e-post: ragnhild.romanus@vr.se
Skriv ut
Utskriftsversion
Tvärsnitt - om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning sedan 1979
Sök i Tvärsnitt!
Hans Agné
Hans Agné
Vad är demokrati? Vad kännetecknar Sverige som demokrati? Hur omsätter vi idén om demokrati till praktik? Kan vi avgöra vilka länder eller institutioner som inte är demokratiska och är det vår uppgift att sprida det vi uppfattar som demokrati till världens andra länder och institutioner?

På regeringens uppdrag stödjer Vetenskapsrådet forskning om demokrati. Medel utlystes år 2004, 2006 och 2007 under beteckningarna Mångvetenskaplig demokratiforskning respektive Forskning om demokrati och offentlig förvaltning.

I uppdraget från regeringen ingår också att skapa nätverk mellan dem i Sverige som forskar inom området och på så sätt sprida kunskap om hur man angriper likartade problemställningar inom olika discipliner.

De två projekt vi kort presenterar här fick båda stöd år 2007. På Vetenskapsrådets webbplats finns presentationer av alla 25 projekt som fått stöd, se härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.