- Startsida
- Tvärsnitt nr 3-4 2011
- Tvärsnitt nr 2:2011
- Tvärsnitt nr 1: 2011
- Tvärsnitt nr 4: 2010
- Tvärsnitt nr 3 2010
- Tvärsnitt nr 2 2010
- Tvärsnitt nr 1 2010
- Tvärsnitt nr 4 2009
- Tvärsnitt nr 3:2009
- Tvärsnitt nr 2: 2009
- ledare: Från Kondratief till Hammurabi
- Porträtt: Vetenskapsman i humanioras tjänst
- Essä: Resursutnyttjande, hållbarhet och mänskligt beteende
- Essä: Kris, hjärna och flum
- Essä: Fattigdom, korruption och goda institutioner
- Essä: Jämlikhet, förändring och kollektiva beslut
- Essä: 30 år med Tvärsnitt
- Essä: Hur väl har Tvärsnitt speglat forskningen?
- Essä: ”De två kulturerna” – en seglivad metafor
- Essä: Vad är god vetenskap?
- Essä: Lika barn syndar mest
- Essä: Naturen som symbol för den goda barndomen
- Reportage: Religionens nya närvaro
- Reportage: Religion som samhällsfaktor: Svensk lagstiftning påverkas av religiösa rättsuppfattningar
- Intervju: ”Det bor två själar i ryssens bröst”
- Notis: Expertgrupp får ansvar för konstnärlig forskning
- Notis: Missa inte SAMspråk i Almedalen
- Krönika: Struntprat som förspel ska inte föraktas
- Tvärsnitt nr 1: 2009
- Tvärsnitt nr 4:2008
- Tvärsnitt nr 3:2008
- Tvärsnitt nr 2:2008
- Tvärsnitt nr 1:2008
- Tvärsnitt nr 4:2007
- Tvärsnitt nr 3:2007
- Tvärsnitt nr 2:2007
- Tvärsnitt nr 1:2007
- Tvärsnitt nr 4:2006
- Tvärsnitt nr 3:2006
- Tvärsnitt nr 2:2006
- Tvärsnitt nr 1:2006
- Arkiv
Prenumeration
Det är inte längre möjligt att prenumerera på Tvärsnitt. Sista numret av tidskriften, nummer 3-4 2011, kom i november 2011.
Det är inte längre möjligt att prenumerera på Tvärsnitt. Sista numret av tidskriften, nummer 3-4 2011, kom i november 2011.
Gamla nummer
Enstaka nummer kan beställas från vår internetbokhandel.
Jämlikhet, förändring och kollektiva beslut
Lars Magnusson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Han är medlem av Kungliga vetenskapsakademien samt ordförande för Kollegiet för avancerade studier (SCAS).
Vilka problemställningar bör humaniora och samhällsvetenskapen gå på djupet med framöver? Vilka är forskningens obesvarade frågor? Tvärsnitt bad fyra framstående HS-forskare skriva varsin reflektion på detta tema. En av dem är ekonomihistoriker Lars Magnusson
Vad ska vi ha samhällsvetenskaperna till? För att motivera vår existens måste vi på ett mer aktivt sätt angripa de stora samhällsproblem vi står inför. Vi måste ta oss an nya frågor, på nya sätt. Traditionella ämnesgränser måste överträdas, vilket innefattar en ökad dialog mellan naturvetenskaperna och de sociala vetenskaperna. Ett ökat samarbete betyder inte förflackning eller minskad kvalitet. Tvärtom innebär det att vi kan utnyttja det allra bästa i våra enskilda discipliner för att resa nya frågor och beträda nya områden. Det tycks mig som om det idag finns en ökad villighet att samarbeta mera, i insikten om att mänsklighetens problem inte kan tacklas av ett fåtal specialister hur etablerade de än är. Akademiska ämnen är dessutom i hög grad historiska konstruktioner vars gränser förändras över tiden.
Det är av avgörande betydelse att erhålla ökad kunskap kring hur människor fattar beslut, på marknaden eller i andra situationer där vi måste välja. Den senaste tidens karusell på aktiebörserna och inom finansvärlden har väl knappast stärkt oss i vår uppfattning att vi vet imponerande mycket i denna brännande fråga. Det är uppenbart att de modeller som samhällsvetare hittills arbetat med inte är tillräckliga. Vi måste forska mer kring sociala, kulturella och institutionella förutsättningar för val och beslut. Bygger mänskliga val på samma fundament, eller skiljer sig våra val åt när vi är medborgare eller konsumenter? Inom detta område behövs ett ökat samarbete mellan kanske i synnerhet ekonomer och kognitionsforskare. Men inte ens det räcker. Även andra discipliner måste bidra. Inte minst måste vi utveckla mycket bättre metoder för att empiriskt studera val och beslut.
Att få till stånd kollektiva beslut är en oerhörd utmaning där det krävs mycket ny kunskap. De utmaningar som mänskligheten står inför i form av klimat- och andra miljöhot (t.ex. havsmiljö, biologisk mångfald) förutsätter kollektiva beslut. Tyvärr är det ofta ytterst komplicerat att få sådana till stånd. Egennytta spelar här en viktig roll, men i lika hög grad handlar det om osäkerhet om framtiden och konsekvensen av olika val. Modeller av typ "fångarnas dilemma" brukar användas för att beskriva problemen med kollektivt beslutsfattande som kan leda till sådant som "the tragedy of the commons". Visst vet vi en del om förutsättningar för kollektiva beslut, men inte tillräckligt. Här kan såväl samhälls- som naturvetenskaper, historia och kulturvetenskaper bidra med kunskap. Teori-utvecklingen inom spelteori har varit mycket betydelsefull när det gäller att förstå komplexiteten i kollektiva beslut, men denna behöver få en tydligare anknytning till praktisk tillämpning och empiri.
Även om stora framsteg har gjorts när det gäller bekämpningen av absolut nöd och fattigdom, ökar skillnaderna i inkomst och livsmöjligheter mellan jordens länder och regioner. Många talar istället för en ökad jämlikhet. Men vad är egentligen jämlikhet? När och i vilka sammanhang är "jämlikhet" också "rättvis"? Avvägningen mellan rättvisa och jämlikhet är sedan länge en central fråga inom till exempel statsvetenskap och nationalekonomi, men ger även filosofer och andra huvudbry. De modeller som dominerar verkar dock inte leverera några bra svar på frågor av denna typ. Är vi människor till exempel beredda att avstå något för att erhålla en ökad jämlikhet? Kan jämlikhet till och med vara positiv i ekonomisk mening? Om detta vet vi ganska lite.
Vi vet att det ofta existerar en stor diskrepans mellan vad som kan uppfattas som etablerad kunskap och hur en sådan kan implementeras i ett samhälle där det finns privata intressen och där osäkerhet råder. På samma sätt är det komplicerat att omsätta "förnuftiga" och rationella lösningar i en sådan miljö. Många naturvetare och tekniker står frågande inför att deras kunskap negligeras eller misstolkas av politiker och medborgare. Dessutom tycks det hända en mängd saker under själva implementeringsprocessen som beror på hur samhället är strukturerat, vilka institutioner som finns och hur relationen mellan aktörerna ser ut. Hittills har samhällsvetenskaperna tagit för liten hänsyn till sådana komplexiteter. Betydelsen av icke avsedda konsekvenser (unintendent consequences of social action) har ofta grovt underskattats och/eller setts som oåtkomliga för forskningen.
Både samhälls- och kulturvetenskaperna har sedan länge famlat i frågan kring stabilitet och förändring. Där vissa teorier och modeller har betonat stabilitet och struktur, har andra understrukit förändring och betydelsen av "fria" val. Ändå vet vi att både stabilitet och förändring karakteriserar samhällsutvecklingen. Vad vi behöver inför framtiden är mer kunskap om hur förändring uppstår. Är förändring i första hand en exogen process (punkterat ekvilibrium) eller bör kanske förändring ses som en endogen process (självförstörelse)? Inom samhällsvetenskaperna används ofta begreppet stigberoende för att förstå stabilitet. Men vi vet fortfarande för lite om vilka betingelser som avgör om människor överger en stig för att beträda en annan.
När jag nedan presenterar vilka forskningsområden jag anser vi bör satsa på framöver gör jag det brett och utan hänsyn till etablerade ämnesgränser eller vetenskapsområden. Jag förutsätter att ny kunskap av stor betydelse bara kan åstadkommas genom ökad interaktion mellan forskare av olika tillhörighet. Jag rangordnar inte heller mina val utan betraktar dem alla som fundamentala.
Mänskliga val och beslut
Det är av avgörande betydelse att erhålla ökad kunskap kring hur människor fattar beslut, på marknaden eller i andra situationer där vi måste välja. Den senaste tidens karusell på aktiebörserna och inom finansvärlden har väl knappast stärkt oss i vår uppfattning att vi vet imponerande mycket i denna brännande fråga. Det är uppenbart att de modeller som samhällsvetare hittills arbetat med inte är tillräckliga. Vi måste forska mer kring sociala, kulturella och institutionella förutsättningar för val och beslut. Bygger mänskliga val på samma fundament, eller skiljer sig våra val åt när vi är medborgare eller konsumenter? Inom detta område behövs ett ökat samarbete mellan kanske i synnerhet ekonomer och kognitionsforskare. Men inte ens det räcker. Även andra discipliner måste bidra. Inte minst måste vi utveckla mycket bättre metoder för att empiriskt studera val och beslut.
Kollektivt beslutsfattande
Att få till stånd kollektiva beslut är en oerhörd utmaning där det krävs mycket ny kunskap. De utmaningar som mänskligheten står inför i form av klimat- och andra miljöhot (t.ex. havsmiljö, biologisk mångfald) förutsätter kollektiva beslut. Tyvärr är det ofta ytterst komplicerat att få sådana till stånd. Egennytta spelar här en viktig roll, men i lika hög grad handlar det om osäkerhet om framtiden och konsekvensen av olika val. Modeller av typ "fångarnas dilemma" brukar användas för att beskriva problemen med kollektivt beslutsfattande som kan leda till sådant som "the tragedy of the commons". Visst vet vi en del om förutsättningar för kollektiva beslut, men inte tillräckligt. Här kan såväl samhälls- som naturvetenskaper, historia och kulturvetenskaper bidra med kunskap. Teori-utvecklingen inom spelteori har varit mycket betydelsefull när det gäller att förstå komplexiteten i kollektiva beslut, men denna behöver få en tydligare anknytning till praktisk tillämpning och empiri.
Jämlikhet och rättvisa
Även om stora framsteg har gjorts när det gäller bekämpningen av absolut nöd och fattigdom, ökar skillnaderna i inkomst och livsmöjligheter mellan jordens länder och regioner. Många talar istället för en ökad jämlikhet. Men vad är egentligen jämlikhet? När och i vilka sammanhang är "jämlikhet" också "rättvis"? Avvägningen mellan rättvisa och jämlikhet är sedan länge en central fråga inom till exempel statsvetenskap och nationalekonomi, men ger även filosofer och andra huvudbry. De modeller som dominerar verkar dock inte leverera några bra svar på frågor av denna typ. Är vi människor till exempel beredda att avstå något för att erhålla en ökad jämlikhet? Kan jämlikhet till och med vara positiv i ekonomisk mening? Om detta vet vi ganska lite.
Implementering av "förnuftiga" beslut
Vi vet att det ofta existerar en stor diskrepans mellan vad som kan uppfattas som etablerad kunskap och hur en sådan kan implementeras i ett samhälle där det finns privata intressen och där osäkerhet råder. På samma sätt är det komplicerat att omsätta "förnuftiga" och rationella lösningar i en sådan miljö. Många naturvetare och tekniker står frågande inför att deras kunskap negligeras eller misstolkas av politiker och medborgare. Dessutom tycks det hända en mängd saker under själva implementeringsprocessen som beror på hur samhället är strukturerat, vilka institutioner som finns och hur relationen mellan aktörerna ser ut. Hittills har samhällsvetenskaperna tagit för liten hänsyn till sådana komplexiteter. Betydelsen av icke avsedda konsekvenser (unintendent consequences of social action) har ofta grovt underskattats och/eller setts som oåtkomliga för forskningen.
Stigberoende eller förändring
Både samhälls- och kulturvetenskaperna har sedan länge famlat i frågan kring stabilitet och förändring. Där vissa teorier och modeller har betonat stabilitet och struktur, har andra understrukit förändring och betydelsen av "fria" val. Ändå vet vi att både stabilitet och förändring karakteriserar samhällsutvecklingen. Vad vi behöver inför framtiden är mer kunskap om hur förändring uppstår. Är förändring i första hand en exogen process (punkterat ekvilibrium) eller bör kanske förändring ses som en endogen process (självförstörelse)? Inom samhällsvetenskaperna används ofta begreppet stigberoende för att förstå stabilitet. Men vi vet fortfarande för lite om vilka betingelser som avgör om människor överger en stig för att beträda en annan.
Ovanstående är, synes det mig, några av de breda områden som vi samhällsvetare i samarbete med andra måste prioritera framöver. Vi måste hjälpas åt mellan vetenskaperna för att tackla de riktigt stora frågorna som mänskligheten står inför. Vem gör det annars? ó
Sidansvarig:
Senast uppdaterad: 2009-06-09
Redaktör: Ragnhild Romanus, e-post: ragnhild.romanus@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se
Tvärsnitt - om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning sedan 1979
Sök i Tvärsnitt!
Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet