Startsidan på Vetenskapsrådet
Vetenskaprsådets startsida
Prenumeration
Helårsprenumeration på Tvärsnitt kostar 200 kr, 140 kr för studenter och anställda vid universitet och högskolor.
Beställ prenumeration

Gamla nummer
Enstaka nummer kan beställas från vår internetbokhandel.
Fortsättlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vill du skriva i Tvärsnitt? Kontakta redaktören för författaranvisningar.

reportage:


Religionens nya närvaro

Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder med starka rationella och individuella värden. Det kan verka som om religionen inte längre spelar någon roll, men så är inte fallet. Religionen har fortsatt att fungera som en resurs för individen. Migration och globalisering gör också religionen allt mer närvarande och påverkar en rad samhällsområden. Nu ska mångvetenskaplig forskning visa hur.
I slutet av mars träffades 150 internationella forskare i Uppsala för att under tre dagar diskutera och lägga fram den senaste forskningen om religionens inflytande på samhällen och välfärdssystem. Ett av de forskningsprogram som presenterade sig under wave-konferensen var Religion som samhällsfaktor — aktuella utmaningar för demokrati och rättssamhälle. Programmet, som förra sommaren blev en av de tjugo nya Linnémiljöerna, har sin hemvist vid Centrum för studier av religion och samhälle vid Uppsala universitet. Forskningen sker på ett område i stark omvandling och därför ligger heller inte frågorna eller doktrinerna fast. Gamla sanningar kommer att granskas, nya frågor kommer att väckas och projekt kommer att startas under de tio år som programmet pågår.

— Vi fokuserar på en samhällsutveckling som vi inte riktigt har sett slutet av. Vi anar viktiga och omvälvande förändringar, men vet inte vartåt dessa går. Vi följer ett intressant skeende, säger Anders Bäckström, professor i religionssociologi i Uppsala, som leder Linnémiljön.

Nya värden utmanar gamla


Utgångspunkten är att religionen har fått en ökad synlighet i samhället. Genom att det tidigare så homogena Sverige under de senaste decennierna har fått en stor grupp starkt religiösa skyddssökande, förändras förutsättningen för en rad fenomen som tidigare varit självklara. Starka värden hos de religiösa immigranterna utmanar rationella och sekulära värden som vuxit fram i Sverige sedan slutet av 1800-talet. Frihet att uttrycka sin mening ställs mot frihet att engagera sig i det religiösa trossamfund man vill. Yttrandefriheten ställs på sin spets när den används för att kränka oliktänkande. Trygghet ställs mot kampen mot terrorism. Individens rätt till självbestämmande, som är en grundsten i de mänskliga rättigheterna, ställs mot den religiösa traditionens familjesyn. Samtidigt påverkas vi av globaliseringens många intryck och den tekniska utvecklingen som öppnar för kommunikation och information i en utsträckning som aldrig tidigare skådats. Förändringarna skapar osäkerhet och frågan är vilken roll religionen får i denna föränderliga värld.

— En av våra hypoteser är att när den religiösa pluralismen ökar, så växer också behovet av en inhemsk identitet. I vårt land är religionen inte så synlig, men trots allt är majoriteten med i svenska kyrkan och många följer de religiösa riterna, även om man inte ser sig som religiöst engagerad när man döper sitt barn i kyrkan. Vi kommer att forska kring känslan av mening. Behövs religion för att skapa mening? Eller är en egen livsåskådning tillräcklig? säger Anders Bäckström.

Religionen som vårdgivare


Sex huvudteman kommer att studeras. Det första tar upp religionens roll i Sverige och Nordeuropa och hur ny religiös pluralism påverkar samhället. Det andra temat bär namnet "Integration, demokrati och politiska kulturer" och består av flera projekt kring hur grundläggande rättigheter som till exempel yttrandefrihet och mänskliga rättigheter berörs. Det tredje temat handlar om familjer, lag och samhälle och det fjärde temat om relationen mellan religion, stress, välbefinnande och hälsa.

— Vi vet att det kan uppstå psykisk instabilitet när man byter kultur och vi vill därför titta på invandrargruppernas hälsa. I dag saknar många vårdgivare kunskap om hur denna stress uppstår och hur den kan bemötas, säger Anders Bäckström.

Det femte temat belyser välfärdens organisering. En utgångspunkt är att religionen får större inflytande som vårdgivare, när delar av välfärden privatiseras.

— Vi ser att värderingar som människor håller sig med förskjuts och att det blir ökad betoning på frihetsvärden. Det har vi tidigare betraktat som en motsättning till välfärdssamhället, men finns det verkligen en sådan konflikt? Statens ansvar för välfärden är inte ifrågasatt, säger Anders Bäckström.

Det sista temat berör vetenskap och religion. Hur uppfattas sambandet mellan dessa två krafter som i så hög grad format våra livsåskådningar? I ett av projekten kommer begrepp som sanning, objektivitet och rationalitet att granskas, liksom relativism.

— Vetenskapens världsbild har avgörande betydelse för vissa människor, för andra inte.

Olika sanningar lever sida vid sida och den vetenskapliga syn många har byggt upp är inte längre lika självklar. Till exempel lever klassisk skolmedicin parallellt med alternativ medicin. Det blir allt svårare att skapa enkla överblickar, säger Anders Bäckström.

Visst kan det finnas en risk att man förstorar tidens förändringar, just för att man står mitt uppe i dem. Samtidigt ser Anders Bäckström att det finns ett behov av att revidera det moderna konceptet. I Sverige har religionen utvecklats till att bli en privat angelägenhet och frågan är vad som händer om religionen får en mer synlig roll i det offentliga. Det kan finnas en oro att ett växande inflytande för religionen skulle utmana viktiga värden som vi länge hyllat. Genom att närma sig dessa frågor utifrån många olika discipliner vill forskarna öka kunskapen om hur förändringsprocesserna ser ut. Det är ett sätt att minska rädslan för det okända, men också att skapa kunskap om hur det mångkulturella samhället kan fungera.

Gunhild Wallin, frilansjournalist

Läs också reportaget Svensk lagstiftning påverkas av religiösa rättsuppfattningar

Sidansvarig:
Senast uppdaterad: 2009-06-10
Redaktör: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Ragnhild Romanus, e-post: ragnhild.romanus@vr.se
Skriv ut
Utskriftsversion
Tvärsnitt - om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning sedan 1979
Sök i Tvärsnitt!