Startsidan på Vetenskapsrådet
Vetenskaprsådets startsida
Prenumeration
Helårsprenumeration på Tvärsnitt kostar 200 kr, 140 kr för studenter och anställda vid universitet och högskolor.
Beställ prenumeration

Gamla nummer
Enstaka nummer kan beställas från vår internetbokhandel.
Fortsättlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vill du skriva i Tvärsnitt? Kontakta redaktören för författaranvisningar.

reportage:


Religion som samhällsfaktor: Svensk lagstiftning påverkas av religiösa rättsuppfattningar

När religioner blir mer synliga i vårt samhälle uppstår nya utmaningar på en rad områden, inte minst ur ett juridiskt perspektiv. Demokrati, integration, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, välfärdsfrågor — alla rymmer en rättslig dimension som kan komma i konflikt med religiöst artikulerade krav på hur man vill leva.
— Att forska runt de olika temaområdena också utifrån ett juridiskt perspektiv kan leda till nya frågor som kan omkullkasta juridiskt etablerade sätt att se på tillvaron, säger Maarit Jänterä-Jareborg, professor i internationell privat- och processrätt vid Uppsala universitet och vice vetenskaplig ledare i Linnémiljön Religion som samhällsfaktor — aktuella utmaningar för demokrati och rättssamhälle.

Hon ger exempel på hur svenska lagar kan påverkas av att religion och andra kulturer blivit mer närvarande i Sverige. Den utvecklingen har framför allt skett under de senaste decennierna, sedan Sverige började ta emot fler asylsökande, många med muslimsk bakgrund.

År 2004 ändrades den svenska äktenskapslagen. Det blev svårare att få dispens för att gifta sig före 18 års ålder, även om dispensansökan motiveras av religiösa skäl eller av en etablerad tradition i den kultur den unge tillhör. Om man istället väljer att ingå äktenskap utomlands måste man vara 18 år vid bröllopet, för att det ska vara juridiskt giltigt i Sverige.

— Sverige var länge ett befolkningsmässigt och kulturellt homogent land. Idag har drygt 20 procent av Sveriges befolkning sina omedelbara rötter i ett annat land, antingen genom att man själv är född i utlandet eller har åtminstone en i utlandet född förälder. Det kan antas finnas många grupper i samhället som lever kvar i religiöst artikulerade traditioner vad gäller till exempel mäns och kvinnors respektive roller. Det är synsätt och regler som kan stå i direkt konflikt med svensk lag och det svenska majoritetssamhällets traditioner. Det finns stora kunskapsluckor kring religionens roll och innehåll i människors vardagsliv, säger Maarit Jänterä-Jareborg.

Parallella regelsystem


Få områden kan ha så starka religiösa influenser som familjerätten. I Sverige började lagstiftningen sekulariseras också på detta område vid 1900-talets början och svensk familjelagstiftning anses internationellt sett vara progressiv, jämställd och kvinnovänlig. För de muslimer som av olika skäl sökt och beviljats skydd i Sverige, eller som kommit hit av anknytningsskäl, ser de regler som styr familjelivet väsentligt annorlunda ut. Det som rör äktenskap, familj och arv styrs av Koranen och det innebär att det finns två regelsystem som lever parallellt i Sverige. Om till exempel en muslimsk kvinna söker skilsmässa och beviljas en sådan enligt svensk lag men utan mannens samtycke, är den inte giltig enligt hennes religiösa tillhörighet såvida inte det islamiska samfundet gett sitt godkännande. Enligt Koranen är det mannens rättighet att söka äktenskapsskillnad, inte kvinnans. Det innebär bland annat att kvinnan räknas som frånskild i Sverige, men inte i ursprungslandet. Frågan om föräldraansvaret till barn är ett annat exempel, eftersom barn enligt det muslimska synsättet primärt tillhör faderns familj.

Konflikt mellan olika rättigheter


Andra konfliktområden kan gälla yttrandefrihet. I Sverige är den grundlagsskyddad, men vad händer om rätten att uttrycka sig kränker människor som bor här? Till exempel ställdes vi inför den frågan när det gällde Muhammedkarikatyrerna.

— Det kan uppstå en konflikt mellan grundläggande och grundlagsskyddade rättigheter, i detta fall mellan yttrande-friheten och religionsfriheten, säger Maarit Jänterä-Jareborg.

Inom ramen för programmet Religion som samhällsfaktor finns ett tema som heter "Familjer, lag och samhälle". Där kommer bland annat jämförelser att göras mellan muslimsk och europeisk (särskilt svensk) rätt. Man kommer också att forska kring hur familjer konstrueras i religiös och sekulär kontext. Barns rättigheter är ett annat forskningsområde. Tanken är att kunskap minskar rädslan för det okända och underlättar samtal och kontakter mellan de religiösa minoriteterna och majoritetssamhället. Islam i sig rymmer också många instrument till lösningar, till exempel genom de många möjligheterna som finns till avtal mellan makar, berättar Maarit Jänterä-Jareborg.

— Vi vill hitta lösningar där det går att förena tro och religiös identitet med det moderna samhällets krav. Det svenska samhället är ramen, men samtidigt behöver majoritetssamhället visa respekt gentemot religionens betydelse i vårt mångkulturella samhälle, säger hon.

Gunhild Wallin, frilansjournalist

Läs också reportaget Religionens nya närvaro

Sidansvarig:
Senast uppdaterad: 2009-06-10
Redaktör: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Ragnhild Romanus, e-post: ragnhild.romanus@vr.se
Tvärsnitt - om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning sedan 1979
Sök i Tvärsnitt!
Fakta / Religion som samhällsfaktor
Religion som samhällsfaktor är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram med syfte att skapa ett "Centre of Excellence" vid Uppsala universitet. Programmet är en så kallad Linnémiljö, finansierad av Vetenskapsrådet med totalt 50 miljoner kronor från 2008 och tio år framåt. Ett fyrtiotal forskare från sex olika fakulteter samarbetar kring ett trettiotal projekt samlade under sex teman. Läs mer på www.impactofreligion.uu.se. Vetenskapsrådet har beviljat Linnéstöd vid två tillfällen, 2006 och 2008. Sammanlagt finns idag 40 Linnémiljöer vid olika universitet i Sverige.

Welfare and Values in Europe: Transitions related to Religion, Minorities, and Gender (WaVE) är ett projekt finansierat av European Commission 6th Framework och förvaltat av Uppsala universitet och europeiska partners. Projektet syftar till att generera nya insikter om religiösa, minoritets- och genusrelaterade värden som påverkar den sociala förändringen i det europeiska samhället. Läs mer på www.waveproject.org.