Startsidan på Vetenskapsrådet
Vetenskaprsådets startsida
Prenumeration
Det är inte längre möjligt att prenumerera på Tvärsnitt. Sista numret av tidskriften, nummer 3-4 2011, kom i november 2011.

Gamla nummer
Enstaka nummer kan beställas från vår internetbokhandel.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läkemedel som styrmedel – fallet Viagra

Forskare: Ericka Johnson, docent i teknik- och vetenskapsstudier, Göteborgs universitet. Delar av studien har genomförts i samarbete med fil.dr Cecilia Åsberg vid Tema Genus, Linköpings universitet och fil.dr Ebba Sjögren vid Institutionen för redovisning och finansiering, Handelshögskolan i Stockholm.  

Projekttitel: Kultur, (bio)medikalisering och manlighetens omvandlingar. Viagra™ som symbol och teknik.

När ett nytt läkemedel introduceras på marknaden tänds inte bara ett hopp om medicinsk bot, det för också med sig föreställningar kring vad ett medicinskt problem är, vem som lider av det och vem som bör behandlas. Läkemedlet ordinerar vad en "botad" patient är och bör göra, och ställer frågor om vilka kostnader samhället och individen kan eller förväntas stå för. I mitt projekt har jag utforskat dessa aspekter i samband med lanseringen av Viagra på den svenska marknaden.

Studien bygger på analyser av texter och bilder av patienter såsom de konstruerats i den svenska diskursen kring Viagra. Studien har granskat den medicinska diskursen (representerad av Läkartidningen), den kommersiella diskursen (representerad av en Pfizer-finansierad "informationshemsida") och den byråkratiska diskursen (beslutsdokument från Läkemedelsförmånsnämnden angående subventionering av Viagra och de efterföljande domstolsförhandlingar som mynnade ut i Regeringsrättens slutgiltiga beslut 2008 att inte subventionera Viagra).  I projektets slutdel har även medicinsk expertis intervjuats (allmänläkare, urologer och sexterapeuter) för att dokumentera deras reaktioner på subventioneringsbeslutet. 

Det teoretiska tillvägagångssättet har sin grund i teknik- och vetenskapsstudier, vilket har möjliggjort en analys av Viagra som en flexibel medicinsk teknologi, både som objekt i en diskurs, men också som en aktör i de debatter den genererat. Studien har då haft en tvärvetenskaplig ansatts samt inneburit samarbete med kollegor inom andra forskningsfält.
 

Män med en hemlighet


Undersökningen inleddes med en granskning av diskussioner kring impotens och erektil dysfunktion (ED) i Läkartidningen mellan 1990 och 2006, alltså åtta år före och efter Viagras lansering. Före Viagras introduktion gestaltades impotenta män som en heterogen grupp: vissa hade en partner, andra var äldre, ensamstående män; vissa var blyga, unga män med problem i sin relation till kvinnor, andra var män "med en hemlighet", men vad hemligheten var sades aldrig uttryckligen. Behandlingsalternativen för dessa olika patienter var många, men läkaren skulle alltid vara en pålitlig förtrogen som träffade mannen upprepade gånger, var lyhörd för hans känslor och diskuterade hans bekymmer. Därtill uppmuntrades patientens partner att vara delaktig i dessa diskussioner eftersom hon (partnern var alltid tänkt som kvinna) kunde spela en central roll i mannens behandling. 

Efter 1998 försvann partnern i princip från artiklarna i Läkartidningen, liksom termen "impotens", som ersattes av "erektil dysfunktion".

I åtta år var Viagras dominans så kraftig att läkemedlet definierade begreppen kring både patienten (reducerad till en penis) och sjukdomen (en biokemisk brist). Först 2006, då det visade sig att hälften av alla män i Sverige som ordinerats Viagra aldrig förnyade sina recept, började denna diskurs urholkas. Efter publiceringen av intervjuer med män som slutat använda Viagra antyddes det i en artikel i Läkartidningen att Viagras misslyckande till viss del berodde på sociala, kulturella och relationsmässiga frågor, och återinförde på så sätt oavsiktligt de orsaker till impotens som varit dominerande under tidigt 1990-tal.

I en annan del av projektet analyserade Cecilia Åsberg och jag bild och text på den Pfizerfinansierade svenska hemsidan om ED. Då upptäckte vi bland annat att den svenska "Viagramannen" ofta porträtterades i vildmarksmiljöer där han uthärdar kylan eller dyker ner i orörda vatten från karga klippavsatser. Han rör sig ledigt i den ociviliserade vildmarken, vilket associativt naturaliserar både hans sjukdomstillstånd och dess botemedel, Viagra. Samtidigt såg vi att denna svenska Viagraman i reklamen inte var ensam i sitt lidande — han hade sällskap av sin partner. Hemsidan kryddas med bilder av leende kvinnor bredvid sina partners, par som går längs havsstranden och två par fötter som sticker fram under en filt. Medan partnern nästan helt försvann från den medicinska diskursen då Viagra dök upp i Sverige, så är hon (det finns få spår av homosexuella relationer i bild materialet, även om språket är könsneutralt) högst närvarande i det kommersiella materialet.  
 

Strid kring subventionering


År 2003 beslutade det nyinrättade Läkemedelsförmånsnämnden att inte subventionera Viagra. Läkare kunde skriva recept på läkemedlet, men männen själva skulle vara tvungna att betala för det. Detta beslut överklagades omedelbart av Pfizer, och Viagrafallet gick igenom en rad domstolsbeslut och överklaganden tills Regeringsrätten 2008 slog fast det ursprungliga beslutet.

Viagra är fortfarande inte subventionerat i Sverige. När Ebba Sjögren och jag tittade på dessa beslut upptäckte vi att Läkemedelsförmånsnämnden och domstolarna var överens om att det vore legitimt att använda skattepengar för att subventionera Viagra för patienter med svår ED men inte lätt ED. Man var samtidigt övertygad om att alla patienter skulle hävda att de led av den svåra formen av åkomman för att lura läkare att skriva ut subventionerad Viagra, vilket både skulle ge subventioner till män som inte var berättigade till det och leda till indikationsglidning. Därför, resonerade Läkemedelsförmånsnämnden, vore det bäst att inte subventionera läkemedlet alls.

Beslutet speglar en oro över huruvida patienter och läkare är benägna att lyda en myndighetslinje. Deras slutargument var att två andra läkemedel mot svår ED redan subventionerades i Sverige, det ena injicerades i penis med en spruta och den andra fördes in genom en pinne in i urinröret. Enlig Läkemedelsförmånsnämnden och domstolen innebar dessa läkemedel sådant obehag, i jämförelse med att ta en tablett, att män med lätt ED knappast skulle vilja använda sig av dem, och på så sätt begränsades subventionerna till berättigade patienter.
 

Verktyg för att främja intressen


När man säger att ett läkemedel ordinerar identiteter och beteenden är det viktigt att komma ihåg att det inte är läkemedlet i sig som gör detta; det är beslutsfattare, kommersiella aktörer och medicinsk expertis som knyter läkemedlet till vissa krav, bilder och förväntningar för att påverka beteendet hos grupper de försöker styra, övertyga och bota.

Vår forskning visar hur ett läkemedel kan användas som ett verktyg för att främja intressena hos de individer och grupper (inklusive patienter) som ser det som en lösning till medicinska, finansiella eller administrativa problem. I likhet med andra internationella kritiska studier av läkemedel visar projektet att en farmaceutisk produkts blotta existens kan påverka den medicinska diskursen, förändra beteendet hos både experter och lekmän och förstärka, eller till och med konstruera, idéer och identiteter.

Även om denna studie är begränsad till Viagra i Sverige, så visar materialet att Viagra förde med sig redan tidigare (historiskt) etablerade normer kring sjukdomar, medicinsk behandling av åldrande och lämpliga sexuella beteenden. Detta är starka, fostrande medicinska diskurser som har stort inflytande, även om de nyanseras av den kulturella kontext de placeras i.

Globaliseringen av den farmaceutiska marknaden gör inte bara läkemedel tillgängliga för en internationell kundkrets, den sprider även de subjektiviteter kring god hälsa som dessa läkemedel ordinerar. Här har projektet genererat uppslag för framtida forskning där jag kommer att undersöka hur andra läkemedel ordinerar beteenden och identiteter till de användare som förväntas använda dem.
 

Översättning från engelska:
Donald MacQueen och Erik MacQueen

 

Sidansvarig:
Senast uppdaterad: 2010-08-25
Redaktör: Ragnhild Romanus, e-post: ragnhild.romanus@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se
Tvärsnitt - om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning sedan 1979
Sök i Tvärsnitt!
Helene Ehriander. Foto: privat
Ericka Johnson. Foto: Privat