Det är inte längre möjligt att prenumerera på Tvärsnitt. Sista numret av tidskriften, nummer 3-4 2011, kom i november 2011.
Gamla nummer
Enstaka nummer kan beställas från vår internetbokhandel.
Musik leder till bättre folkhälsa
Projekttitel: Musik för välbefinnande och hälsa
Tidigare forskning inom området har ett begränsat värde när det gäller att koppla musik till folkhälsa eftersom den baseras på antingen kliniska fall eller laboratoriestudier och i stor utsträckning saknar beskrivningar av de psykologiska mekanismer som kan förklara musikens positiva effekter.
En viktig målsättning med vårt projekt har varit att sätta in kulturen i ett vidare livscykelperspektiv och att fokusera på individers känslor över tid för att därigenom förstå hur musiklyssnande bidrar till ökat välbefinnande och hälsa.
En kulturform för alla
I en enkätundersökning av musikupplevelser, baserad på ett representativt urval av den svenska befolkningen, fann vi att 78 procent av de 763 deltagarna lyssnade på musik en eller flera gånger om dagen. De vanligaste skälen var "avkoppling", "njutning" och "att påverka känslor".
En fördel med musik som kulturyttring är att den är lättillgänglig för alla grupper i samhället. Musik kan skräddarsys efter individuell smak och den kan nå grupper i samhället som normalt inte konsumerar andra typer av kultur. Musik kan även konsumeras i de mest varierade sammanhang — till exempel via en freestyle på vägen till skolan, via bakgrundsmusik på en vårdinrättning, via symfoniska konserter eller genom att själv spela musik eller sjunga i kör.
Utifrån ett stress- och hälsoperspektiv finns det ytterligare fördelar med musik. Tidigare forskning inom hälsoområdet har funnit att förändringar av hälsobeteenden kan vara särskilt lätta att åstadkomma när man kan förvänta sig omedelbara resultat, när kostnaderna är små, när fördelarna är stora för individen samt när förändringsstrategin kan legitimeras vetenskapligt. Musik förefaller fördelaktig utifrån dessa utgångspunkter eftersom musik har omedelbara effekter på lyssnaren och är billig och enkel att administrera i förhållande till de vinster för folkhälsan som förmodligen kan uppnås.
Psykologisk förklaringsmodell
För att kunna ta fram evidens som styrker musikens effekter på känslolivet och förklarar dess betydelse för hälsa och välbefinnande har vi utvecklat en modell som visar hur musik kan väcka känslor via sju psykologiska mekanismer: aktiveringspotential, emotionell betingning, emotionell "smitta", mentala föreställningar, episodiskt minne, musikaliska förväntningar samt kognitiv utvärdering. Var och en av dessa mekanismer har unika egenskaper som kan förklara varför viss musik framkallar en viss känsla hos en viss lyssnare i en viss situation. De unika egenskaperna hos varje mekanism gör att vi kan förvänta oss olika resultat i studier av musikens effekter på lyssnare beroende på vilken mekanism som är aktiverad.
En viktig insikt från denna modell är att reaktioner på musik inte kan förstås utifrån en analys av enbart stimuli eller reaktioner i sig själva. Responser på musik måste, i de flesta fall, förstås i relation till personliga faktorer som minnen, inlärning, personlighet och musikaliska preferenser.
I syfte att utforska musikens effekter på hälsa utförde vi deskriptiva och kvasiexperimentella fältstudier. För att förstå musikens roll i vardagslivet använde vi oss bland annat av så kallade dagboksstudier. Metoden innebär att man förser försöksdeltagarna med en liten handdator som de bär med sig under dygnets alla vakna timmar under en veckas tid. Under veckan avger datorn ett stort antal ljudsignaler vid vissa antingen förutbestämda eller slumpmässiga intervall. Varje gång försöksdeltagaren hör denna ljudsignal ska han eller hon snarast möjligt besvara frågor om sin senaste upplevelse via handdatorn. Flervalsfrågor, skattningar och "öppna" frågor kan användas för att beskriva situationen och skatta nivåer av känslor och stress, medan riktade frågor kan sondera om särskilda mekanismer har varit involverade. En viktig poäng med metoden är att man kan estimera förekomsten av olika fenomen.
Musik som stresslindring
I två separata studier, där vi använde oss av varianter på denna teknik, fann vi dels att musik förekommer cirka 30—37 procent av tiden, dels att självrapporterad stress var signifikant lägre i episoder där musik förekom än i episoder utan musik. Individer som ofta lyssnade på musik som de tyckte om rapporterade också färre negativa hälsosymptom. Musik var dessutom en vanligt förekommande strategi för att reglera känslor i vardagslivet.
Dessa inledande studier visade hur musik påverkar och aktivt används för att förändra känslor, stress och välbefinnande och hur musiklyssning, jämfört med andra aktiviteter, bidrar till att främja välbefinnande och hälsa. Studierna erbjuder emellertid inte möjligheter att dra slutsatser om kausala samband.
Ett annat viktigt steg i projektet var att visa på neurobiologiska effekter av musiklyssnande som kan förväntas ha långsiktiga konsekvenser för hälsan. Vi genomförde därför en kvasiexperimentell studie där försöksdeltagarna i en betingelse förseddes med en MP3-spelare med självvald uppiggande och avslappnande musik. Försöksdeltagarna instruerades sedan att spela musik från listan i 30 minuter direkt efter att de kommit hem från jobbet varje dag under tre veckor.
I en motsvarande kontrollbetingelse fick andra försöksdeltagare enbart slappna av under 30 minuter dagligen. Utöver dagliga mått på känslor och självskattad stress tog vi salivprover för att mäta stresshormonet kortisol. Vi fann tydliga effekter: Musikgruppens kortisolhalter (mätta efter musiklyssning) minskade över tid och var signifikant lägre än kontrollgruppens nivåer.
Effektiv folkhälsoåtgärd
Vidare experimentell forskning har undersökt hur musikens tempo påverkar upplevd ansträngning under utövande av fysisk aktivitet i olika miljöer. Ett särskilt intressant resultat i sammanhänget är att ett förhållandevis snabbt tempo minskar den upplevda ansträngningen under en promenad i stadsmiljö men inte under en promenad i parkmiljö. Vår slutsats är att viss musik möjligen kan göra tätt bebyggd stadsmiljö mer acceptabel som plats för hälsofrämjande fysisk aktivitet om inte parker finns lättillgängliga.
Sammantaget visar studierna att musiklyssnande i vardagen är kopplat till välbefinnande och positiv hälsa. Projektet har bland annat lett till en bättre förståelse för hur olika interventioner kan individanpassas på ett sätt som inte tidigare har varit fallet annat än i viss musikterapi. Tidigare forskning har påpekat att psykologiska interventioner kan vara mera ekonomiskt lönsamma än olika farmakologiska och medicinska åtgärder. Att uppmuntra användande av och ge tillgång musik kan alltså vara en effektiv folkhälsoåtgärd.
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se
Sök i Tvärsnitt!
