Prenumeration
Det är inte längre möjligt att prenumerera på Tvärsnitt. Sista numret av tidskriften, nummer 3-4 2011, kom i november 2011.
Det är inte längre möjligt att prenumerera på Tvärsnitt. Sista numret av tidskriften, nummer 3-4 2011, kom i november 2011.
Gamla nummer
Enstaka nummer kan beställas från vår internetbokhandel.
På tal om människor och djur
"Vi har nog en väldig förmåga att förmänskliga djur. Kanske för att vi har svårt att föreställa oss hur de tänker."
"... det vilar någonting obestämt över katter, ett visst mysterium, som har fascinerat människor alltsedan de gamla egyptiernas tid. Man kan ana en närmast mänsklig intelligens bakom kattens blick. Man kan uppfatta en katts nattliga ylande som ett mänskligt skrik, frampressat ur någon djupt instinktiv vrå av människans djuriska väsen. Katter har vädjat till poeter som Baudelaire och målare som Manet, som har försökt uttrycka det mänskliga hos djuren tillsammans med det djuriska hos människan..."
"Slutligen vill jag ta upp sådana djurbeteenden som vi helt enkelt inte begriper. Tänk på skatornas tjattrande till varandra, som rimligen har självklara funktioner i deras liv. Men de flesta av oss har ingen aning om vad som sker skatorna emellan. Även hos våra husdjur förekommer beteenden som vi inte förstår. Här har etologi och djurfysiologi viktiga roller att spela för vår djurförståelse. Kanske att en ung entreprenör inom grisuppförningen har svårt att förstå det oroliga beteendet hos suggorna som snart ska föda, om han inte vet att inte bara vildsvin utan även domesticerade grisar har ett behov att bygga bo före födandet. Sådant glöms lätt bort när djurhållningstraditionerna bryts."
Beatrix Eklund, etolog, i LiU Magasin 1.2010
"Intresset för djur, deras existens och essens, våra möjliga relationer och eventuella förpliktelser, har engagerat människor sedan reflektionens födelse. Med de akademiska institutionernas uppkomst har reflektionen fördjupats, inte sällan utifrån föreställningen och emellanåt förhoppningen att precisera skillnader mellan djur och människor, med definitioner som omöjliggör gemensam kategorisering, t.o.m. förhåller sig i dikotomiskt motsatsförhållande. Det torde inte vara särskilt djärvt att såhär i efterhand konstatera att historien, om än med distinkta undantagsfall, dominerats av en tämligen såväl enstämmig som nedvärderande syn på djur."
Monica Libell, lektor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet i Djurens idéhistoria (Nya Doxa, 2010)
"... det vilar någonting obestämt över katter, ett visst mysterium, som har fascinerat människor alltsedan de gamla egyptiernas tid. Man kan ana en närmast mänsklig intelligens bakom kattens blick. Man kan uppfatta en katts nattliga ylande som ett mänskligt skrik, frampressat ur någon djupt instinktiv vrå av människans djuriska väsen. Katter har vädjat till poeter som Baudelaire och målare som Manet, som har försökt uttrycka det mänskliga hos djuren tillsammans med det djuriska hos människan..."
Ur Stora kattmassakern av professor Robert Darnton (Ordfronts förlag, 1987)
"Om man ser språket som den största skillnaden mellan människan och djuren, upphävs den olikheten av den animala självbiografin. När djuret görs till en talande varelse i egen sak och berättar sitt liv handlar det inte enbart om närhet, identifikation och empati, vilket en del forskare menar. Den animala självbiografin är, som jag ser det, en hybridfiktion ur flera aspekter. Den ifrågasätter läsarens förväntningar på realism och sanning genom sina förvandlingar av den självbiografiska referenten (författaren). Den kan vara en drift med det självbiografiska allvaret/.../ Den kan ha ambitionen att ändra människans syn på arten/.../ Men det djuriska skrivandet ger också möjlighet till observation och gestaltning — en insideinformation — av djurens zoologiska beteende genom ett berättande språk."
Boel Westin, professor i litteraturvetenskap, Stockholms universitet i Ordens negativ: Till Anders Olsson (Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2009)
"Slutligen vill jag ta upp sådana djurbeteenden som vi helt enkelt inte begriper. Tänk på skatornas tjattrande till varandra, som rimligen har självklara funktioner i deras liv. Men de flesta av oss har ingen aning om vad som sker skatorna emellan. Även hos våra husdjur förekommer beteenden som vi inte förstår. Här har etologi och djurfysiologi viktiga roller att spela för vår djurförståelse. Kanske att en ung entreprenör inom grisuppförningen har svårt att förstå det oroliga beteendet hos suggorna som snart ska föda, om han inte vet att inte bara vildsvin utan även domesticerade grisar har ett behov att bygga bo före födandet. Sådant glöms lätt bort när djurhållningstraditionerna bryts."
Pär Segerdahl, docent i teoretisk filosofi, Uppsala universitet, i Djuren i kulturen — Hur naturligt kan våra djur leva? (Daidalos, 2009)
Senast uppdaterad:
Redaktör: Ragnhild Romanus, e-post: ragnhild.romanus@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se
Tvärsnitt - om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning sedan 1979