Reportage:

Ökat intresse för sambandet mellan kultur och hälsa

Flera diskussionsdeltagare vittnade om ett växande intresse från bland annat vården, omsorgen, kommunerna och landstingen för hur kultur kan bidra till ökad hälsa och ökat välbefinnande. En positiv utveckling, men också ett stort ansvar för forskarna på området, ansåg Töres Theorell, professor emeritus vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet. Han betonade vikten av att forskningen nu hjälper till att omsätta rönen i praktisk nytta i samhället.

— Vi forskare behöver prata know-how nu, sade Töres Theorell. Det räcker inte att säga att kultur är bra för hälsan. Vi måste svara på hur — hur ska man göra, konkret? Läkare måste få veta hur de kan använda den här kunskapen. Annars är risken att vi får en rejäl backlash om man på ett okänsligt sätt börjar skriva ut kultur på recept utan att veta vad man gör.

Flera deltagare varnade för tendensen att den mångfasetterade frågan om kulturens betydelse för vård och rehabilitering i debatten och mediebevakningen reduceras till en banal diskussion om kultur på recept — något som lätt får ett löjets skimmer över sig.

De nio projekten i forskningsprogrammet har spänt över ett brett spektrum som inkluderat bland annat estetiska ämnen, psykologi, sociologi och folkhälsovetenskap. Här återfinns bland annat forskning om mötet mellan västerländsk medicin och traditionella botare i Nicaragua; om hur Viagra påverkat synen på erektionsproblem och manlighet; om internationellt adopterades rätt till sin ursprungskultur och om musikens roll som både hälsofrämjare och copingstrategi.

— Vi var eniga i beredningsgruppen om att välja en bred definition av kultur och hälsa, förklarade Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet, som varit gruppens ordförande.

Hon ansåg att de nio forskningsprojekten verkligen levt upp till utlysningens mång- och tvärvetenskaplighet och förmått ge nya perspektiv och ställa nya frågor. Programmets mång- och tvärvetenskapliga karaktär uppskattades av många.

— Den här typen av utlysningar behövs, ansåg Britt-Maj Wikström, professor vid avdelningen för hälsa, nutrition och ledarskap, Högskolan i Åkerhus, Norge. För oss som befinner oss i gränslandet mellan medicin och kultur ger en sådan här utlysning möjlighet att utveckla projekt som annars inte riktigt passar in i systemet.

Lynn Åkesson, professor vid avdelningen för etnologi, Lunds universitet, konstaterade att det av samma skäl kan vara svårt för tvärvetenskaplig forskning att publicera sina rön i de vanliga tidskrifterna.

— Där sitter fackfolk som inte alls är särskilt mångvetenskapliga, och man riskerar att bli refuserad för att man inte är tillräckligt mycket medicinare eller historiker eller något annat, sade hon. Granskarna ser ofta vad de tycker saknas, men inte vad de får istället.

Forskningsprogrammets nio projekt tycks dock ha övervunnit sådana svårigheter. Den samlade publiceringslistan är snarare anmärkningsvärt lång, menade Gunilla Jarlbro.

— Projekten har genererat oerhört mycket artiklar, säger hon. Fem miljoner kronor gånger tre år är verkligen inte mycket för ett forskningsprogram, så det är imponerande att man med så små medel åstadkommit så mycket.

Att göra öronmärkta satsningar av den här typen kan vara ett bra sätt att ge ett nytt forskningsområde en startknuff, enligt Jarlbro. Men det finns också risker.

— Jag har sett andra exempel på forskningsområden som tagit fart och sedan nästan försvunnit i tomma intet igen, när en sådan här satsning tagit slut. Så initialt är det bra, men det kräver uppföljning om man tycker att det är viktig forskning som bör finnas kvar.

Forskningsprogrammet Kultur och hälsa kommer att redovisas i en rapport med planerad utgivning sommaren 2010. På följande sidor i Tvärsnitt kan du läsa om fyra av de projekt som ingått i programmet.

Anders Nilsson