Alla kan lära sig flera språk

Behovet av färdigheter i flera språk har vuxit med det mångspråkiga EU och annan internationalisering. Vill vi sköta dagens internationella kommunikation och vara förberedda för en framtid som språkligt förblir lika dynamisk som i gångna tider, måste vi förmedla flera främmande språk, utan att ge avkall på vårt förstaspråk.

GABRIEL KAN FLERA SPRÅK

Gabriel går i femte klass och började i barnträdgård när han var tre år. Modern talade tyska med honom och fadern ladinska, en variant av rätoromanska. Gabriel har två äldre bröder, 13 och 16 år, och med dem talar han ladinska.

Gabriel har Downs syndrom. Han har problem med artikulationen, men bemödar sig att uttrycka sig verbalt. Ibland har vi svårt att förstå honom. Inte heller Paula och Michela förstår honom alltid genast. Han upprepar vad han har sagt och han gör det ivrigt; vi talar nämligen om hans skrivböcker på italienska, tyska och ladinska.

Vid intervjun talar Antonello konsekvent italienska, jag själv mest tyska, de två andra italienska och tyska men också ladinska. Gabriel svarar konsekvent och omedelbart på det språk på vilket frågan ställs.

I det italienska häftet finns en bild av ett äpple och vi frågar på italienska vad man måste göra med äpplet. Gabriel svarar med de italienska orden för skala (sbucciare) och tvätta (lavare). Hans svar är normalt ettordssatser eller en enkel huvudsats.

Orden i den italienska skrivboken är i de nyaste övningarna tvåstaviga. Vi ber honom läsa ut ordet "mamma". Han ljuder bokstäverna, lyser upp och säger: "Paula".

Först när specialläraren ett par gånger till har bett honom ljuda ordet får vi svaret: "mamma".

SPRÅKLIG-SOCIAL INTERAKTION

Michela säger att Gabriel mycket sent lärt sig att identifiera det första ljudet i ord. För tillfället övar han sig i tyska på skillnaden mellan o och u, s och z och r och s.

Gabriel har en läsbar handstil och han använder stora bokstäver. Han har teckningar i sina skrivböcker, även om handmusklerna är så svaga att han helst inte tecknar.

Gabriel läser regelbundet den italienska serietidningen Topolino, men börjar läsningen från sidans slut och går så tillbaka i texten. Ändå kommer han underfund med vad som händer, eftersom han ofta återberättar serien för sin mor. Mickey Maus läser han på tyska och börjar då läsa från början. Både hemma och i skolan läser han barnböcker.

På fritiden åker Gabriel skidor, alpint förstås. Han tycker också om datorspel och han rider och spelar fotboll. Gabriel ser gärna på tyska barnprogram och han tycker om popmusik. Tack vare sin sociala begåvning är han bekant med alla i skolan.

Alla dessa aktiviteter på flera språk ger möjligheter för Gabriel till språklig-social interaktion både inom och utom skolan. Han är med på noterna så att säga. Han är inte ett sådant barn med Downs syndrom som rör sig tungt och klumpigt och till synes ogärna. Sådana tycks inte finnas i alpdalen.

FATTIG SKOLA, RIK VERKLIGHET

Jag har själv sett hur grå korridor- och klassrumsväggarna i Terrassaskolan var när läsåret inleddes och hur elevarbeten gjorde hela huset till ett färgrikt konstverk inom några månader. Med det dåtida (1992) anslaget på cirka 5 euro per elev och år för allt material gällde det att använda fantasin tillsammans med eleverna.

En av lärarna hade brevduvor som hobby. Duvslaget låg på skolgården framför ingången. Duvorna hade många pedagogiska roller. En av dem innebar att en klass på exkursion eller klassresa kunde skriva och sända brev till elever och lärare som inte var med.

SPRÅKET SOM MEDEL

Rektorn beslöt sig för att nyttiggöra bina och installerade en glasskiva på insidan, så att man kunde följa med det som hände hos bina. Glasskivan doldes av en träskiva som kunde skjutas för eller från. I detta rum brukar fjärde klassen hålla till och ett av deras projekt i biologi var att iaktta och utföra uppgifter om bina.

Projektet växte och så småningom fick eleverna ställa upp bikupor i lärarens apelsinträdgård. Honungen som eleverna tog till vara såldes i byn och inkomsten användes för klassens vårutflykt.

Eleverna hade tillägnat sig ett språkbruk på katalanska för en professionell verklighet. De hade interagerat med världen utanför skolan och uppnått resultat, påtagliga för dem själva, deras lärare och föräldrar. Exemplet illustrerar hur språket som medel i stället för som mål väcker en dynamik som sätter spår.

MINNE OCH VERKLIGHET

Då aktualiseras namn på Bezirk (stadsdelar), gator och personer, maträtter och fraser på österrikisk tyska och mycket mer som jag trodde jag hade glömt.

De flesta av oss har upplevt liknande situationer. Hur lätt är det inte att erinra sig barndomens dialekt vid återkomsten till en barndomsmiljö? Man kan här hänvisa till den ryske psykologen Lurias studier i de visuella intryckens roll för minnet. Exemplen ovan från Terrassa och Valencia engagerar minnet genom att beröra många sinnen hos eleverna.

ARBETSSTATIONER OCH AKTIVITETSCENTRA

Det är viktigt att dröja rätt länge vid stationen och temat i det gemensamma arbetet. Tillsammans utvidgar man gradvis territoriets yttre gränser genom aktivt språkbruk.

Om vi uttrycker det hittills sagda med termer ur kunskapsteorin kan vi säga att vi har dominerats av teoretisk-vetenskaplig kunskap. Språkpedagogiska trender som påverkats av språkvetare har återspeglat detta, så att man har trott sig kunna fånga och förmedla språket med hjälp av teoretisk-vetenskaplig kunskap. Det logiskt riktiga är dock inte alltid det psykologiskt riktiga.

Den teoretiska kunskapens dominans har naturligtvis inte främjat den praktiska kunskapen. De praktiska verksamheterna har setts som mindre värda än den rena vetenskapen. Redan Aristoteles såg det så.

Språket är handling och det ingår alltid i en interaktion. Till sin karaktär är det en praktik och mot bakgrunden av denna praktik växer vårt vetande om språket fram, det vill säga grammatiken får struktur.

"ALLA KAN"

De begränsningar man har i sitt förstaspråk kommer också att finnas i ens andra-, tredje- och fjärdespråk. Gabriel och hans vänner måste bara få "ärliga" möjligheter till flera språk. De är inga savants, specialbegåvade. De är bara ungdomar som gör vad de kan för att socialisera sig i en spännande tillvaro.

Det är motiverat att här att tala om konstruktivism, till och med en radikal sådan, för att ge en term för en allmän inlärningsteori. Enligt den tillägnar man sig något som är nytt, utgående från vad man redan kan eller vet. Språket är interaktion och för den effektiva situationen behövs den dynamiska äktheten som inte kan hittas inom språkböckernas pärmar. Gabriel är ett exempel bland många på att alla kan.