Nya rituella sammanhang i senmodernitetens Sverige

Modernitetens kännetecken, som fokuseringen på individen och avvecklandet av en kollektiv tradition, är tydligt märkbara i de nya riterna. Religionsprofessor Paul Heelas talar om "avtraditionalisering" som ett kännetecken för senmodernitet. Kyrkans liturgiska ritualer får idag konkurrens av alternativa så kallade "performance-ritualer", i vilka improvisation och dramatiska effekter eftersträvas.

Samma fenomen har drabbat den traditionella psykoterapin. Alternativa terapiformer med egna, utbildade terapeuter växer fram - terapeuter som i marknadsföringen av sina kurser åberopar andligt helande ("finn ditt inre jag" eller "utveckla din inre potential"). Dessa praktiker återfinns inom den så kallade "må bra-marknaden". Ledarna för dessa terapiformer är mindre benägna att tala om ritual, medan begreppet i andra verksamheter framhävs som centralt. För ritualforskaren är det uppenbart att de nya, andliga terapierna bör klassificeras som det Catherine Bell har kallat ritualiserad praktik.

Fyra grundkomponenter verkar vara vägledande för dessa nya riter: självutnämnda ledare, fokus på individens behov, förverkligandet av det inre "Självet" och starka känslor. Vi kan också tillägga en femte beståndsdel: profit. Riter har blivit en vara som säljs till trötta själar som söker utveckla Självet.

Till skillnad från 70-talets New Age, är deltagarna här inte bara ute efter en kick på fritiden. Företag och även kommuner och landsting köper idag in terapeutiska kurser för sina anställda, till exempel kurser i mindfulness, en buddhistisk meditationsteknik som nu marknadsförs av rituella entreprenörer (med varierande grad av utbildning) som en anti-stressteknik.

RITUALISERADE TERAPIER

Exempelvis lovar företaget Humanova att genom psykosyntes "med inspiration, medvetenhet och kärleksfull vilja möjliggöra för människan att skapa det liv hon är ämnad att leva". Till och med universitetens nätkatalog sunet.se blandar numera traditionella terapiformer, som kräver akademisk utbildning i psykologi eller psykiatri, med en uppsjö av egencertifierade ledare utan akademiska kvalifikationer. De nya terapierna kan genomföras under hembesök, som weekendkurser, som led i certifierade utbildningar eller på arbetstid med hjälp av inhyrd specialkompetens.

Låt oss titta närmare på två exempel på modern marknadsföring av riter eller ritualiserade terapier. Exemplen kommer från såväl teologiska som terapeutiska sammanhang, eftersom både kyrkan och den traditionella terapin har fått konkurrens av dessa nya riter.

Det första exemplet på en senmodern, rituell ledare är en teologie doktor i religionspsykologi. Hon presenterar sig som: "en rituell vägledare... en sekulär eller profan präst. Genom att kombinera min kunskap om riter med både konstnärligt och psykologiskt kunnande kan jag fylla en prästs funktion - men utanför kyrkans religiösa ramar" (www.riter.nu).

Hon erbjuder "konferenser, fortbildningar och enskilda föreläsningar inom områden som rör hälsa, existentiella frågor, rit, kreativitet och personlig utveckling", traditionella riter som bröllop och begravning, men också nyskapade riter specialdesignade "för att hantera stress och utbrändhet, eller i samband med relationskriser."

I Svenska Dagbladet den 27 December 2004 beskrivs hur Elisabeth, som led av stress i arbetet, av denna ledare fick hjälp med en nyskapad rit. Elisabeth skrev ner sina problem på lappar, vilka sedan brändes upp under rituella former. När lapparna blev aska upplevde hon starka känslostormar som helade henne.

DEN TERAPEUTISKA "RESAN"

I The Journey ska ett "här-och-nu Själv" sammanfogas med ett "högre, inre jag" genom coachade övningar. Bays skriver på sin hemsida att en person behöver frigöra sin inre kapacitet, leva efter sin högsta potential och utveckla det "sanna jaget". Hon menar att den mest vanliga människa kan uppnå extraordinära effekter med hennes metod.

The Journey är utan tvekan en gren av New Age-rörelsen och utgår från ett språk som är anpassat till dagens individualiserade sökande efter helande och hälsa. Bays beskriver själv hur hon med hjälp av sin metod blev av med en cancertumör, stor som en basketboll. The Journey erbjuder även särskilda kurser för män, Journeyman, som inbjuder männen att omarbeta sin maskulinitet. Man säljer också Journey for the kids, där barn gör egna "resor" med coaching, meditation, sång och dans.

Individens längtan efter dramatiska effekter och starka känslor motsvaras av allt mera genomgripande, personligt utformade riter. Elisabeth beskriver hur "stressen drogs ut ur hennes kropp" samtidigt som hennes rituella guide betonar hur viktig hennes egen medverkan och övervakning av skeendet är.

I Brandon Bays The Journey är det de starka effekterna som utlovas. Internetdialogen nedan mellan två Resan-deltagare visar att i dessa ingår även starka gudsupplevelser:

<Melle> jag läser Resan just nu... har dock svårt att se mig själv känna alla de där olika lagren av känslor...

<nicke> Jag hade svårt att möta helheten... Gud är så enorm.

<Melle> så det kändes jobbigt??

<nicke> Väldigt. För det blir så tydligt att jag är just denna helhet men jag känner inte att jag är det.

<Melle> gick du alltså igenom den där hemska, svarta intigheten?

<nicke> Kontrasten mellan vardagen och gud är väldigt smärtsam... jag lät mig uppslukas av mörkret.

<Melle> vardagen är liten, snäv o torftig för det mesta.

RITUAL SOM VARA

Vad är de egentligen modeller av? Författarinnan Kristina Lugn har med självdistans skrivit i en av sina dikter: "Det finns inget som är så lättexploaterat som människors ensamhet. Det är på detta jag bygger min verksamhet..."

De nya riterna har blivit varor, som kan köpas och säljas på marknaden. De är modeller av ett ekonomiskt system som ständigt söker nya nischer att exploatera. Med en allt hårdare situation på arbetsmarknaden, vilket belastar individen såväl i arbetslivet som privat, skapas ständigt nya behov av helande kurser. Den moderna individen måste själv ta hand om sitt välbefinnande och sin utveckling.

Vad kostar då en självutvecklande rit eller terapisession? Den akademiska ritmästaren tar 5 000 kronor för rådgivning och genomförande av en personlig rit och 12 000 kronor för en genomarbetad bröllopsrit. En Journey Intensive Weekend i Stockholm kostar 3 995 kronor, en Manifest Abundance Retreat i England 695£ och Journey Junior för barn (7-13 år) 95£.

Ritmästarnas affärsidé är att "det är du som är problemet". Som professor Sven-Eric Liedman (Sydsvenska Dagbladet 2004-11-13) kan man fråga sig vem det egentligen är som i slutänden tjänar på riterna. Budskapet att "det är du som är problemet" passar arbetsgivarna utmärkt. Samhälleliga orättvisor och överbelastning blir därmed den enskildes sak. De personligt anpassade riterna minskar kravet på arbetsgivaren att ta itu med arbetsvillkoren.

"INSTANT KARMA" - SNABBA LÖSNINGAR

The Junior Journey - a magical fun-filled day of transformation for children aged 7-12... Empowering confidence and self-esteem building exercises, Creative and healing visualizations... Guided and inspiring kids´ meditations... Individual one-on-one Kids' Journeys with experienced trainers... Uplifting singing, dancing and play-acting with dynamic instruction.

Journey-terapin väcker associationer till simulacra, ett fenomen som den franske filosofen Baudrillard identifierar som grundläggande för det postmoderna samhället. Den kopierar den kliniska terapin på ett så ytligt sätt att det inte finns någon essens gemensamt med originalet. Gränsen mellan bilden och verkligheten imploderar och en hyperreell verklighet skapas där distinktionen mellan det verkliga och overkliga upplöses. Ett simulacrum är en självrefererande värld, tillräcklig i sig själv, en kopia utan modell. Vi förblindas av den vackra spegelbilden, men det finns inget bakom den.

The Journey presenteras som en solid verksamhet uppbyggd kring "auktoriserade terapeuter" som är utbildade att erbjuda "terapi", men kvar från förlagan i klinisk terapi finns bara simulerade tecken, som inte längre har något att göra med originalet.

TRADITION OCH MARKNADSKRAFTER

You will eat, bye and bye,
In that glorious land above the sky;
Work and pray, live on hay,
You'll get pie in the sky when you die.

Kanske kunde det vara en tröst för de fattiga att en belöning väntade i himlen, men denna ideologi fungerar inte för nutidsmänniskan. Religionsprofessor Paul Heelas skriver att det är färre i dag som är intresserade av det hinsides livet och istället vill man engagera sig i vad livet kan erbjuda här-och-nu.

En tradition kan naturligtvis vara konservativ och ett hinder för frigörelse, liksom den ideologi som Hill ironiserade över. Men tradition kan också erbjuda ett värn mot egoism och hämningslösa marknadskrafter. Joe Hills kampsång handlade inte om hans egen personliga befrielse utan om den kollektiva kampen mot orättvisor i det amerikanska samhället.

Socialantropologen Roy Rappaport, känd för sin ritualforskning, menade att traditionella riter är viktiga eftersom de kan förmå individen att överskrida sin egen egoism till förmån för andra människor, samhället och till och med ekosystemen. Riter skapade för att säljas som varor för att göra vinst på existentiellt utarmade konsumenter är något annat. I den mån de utgör modeller av marknadsideologin är de lösningar som erbjuds individerna också de som bäst gagnar det system som skapade deras alienation och som därför också kommer att fortsätta att alstra en stigande efterfrågan på rituella snabbterapier.