Integration eller segregation? Hur står det till, Sverige?

Men nu blir hon istället kvar i den forskargrupp vid Stockholms universitet som under tio år är garanterad 6,5 miljoner per år för att undersöka invandrarnas ställning och invandringens effekter på det svenska samhället. Förutom projektledaren, professor Eskil Wadensjö, finns vid hennes sida fyra professorer och tre docenter i nationalekonomi, sociologi och kriminologi.

- Eftersom det är långsiktiga pengar, kan vi också tänka långsiktigt, säger Lena Nekby. I vårt program finns människor i olika faser av den akademiska karriären. Jag skrev min avhandling för tre år sedan och är än så länge yngst vad gäller akademiska meriter.

Hon håller med Linnéstödets kritiker om att det har funnits som hon säger en "viss konservatism" när det gäller urvalet av forskarmiljöer. Men hon kan inte se något realistiskt alternativ.

- När det gäller så här mycket pengar, kan man knappast ge det till oprövade forskare. Men resurserna kommer säkerligen även yngre forskare till del. Vi kommer till exempel att samarbeta med doktorander som kan få tillgång till de dataregister vi nu har råd att köpa eller själva får resurser att lägga upp.

Lena Nekby är förstås inte objektiv, men hon är ändå inte ensam om att mena att de frågor hon och hennes forskarkolleger ägnar sig åt är en av samtidens allra viktigaste: Integration och segregation.

ARBETSKRAFTSINVANDRING

Vilket perspektiv man än väljer, blir det alltmer uppenbart att det inte bara är den första generationens invandrare som har haft svårt för att få en jämställd plats i det svenska samhället utan också deras barn, födda och uppvuxna i det nya landet.

- Migrationsteorin säger att en av anledningarna till skillnaden i sysselsättning mellan invandrare och infödda är att de som kommer till ett nytt land inte får gehör för sin utbildning och sina erfarenheter. Men varför skillnaderna i Sverige generellt sett består - och i vissa fall ökar - för den andra generationen finns det ännu inga fullständiga förklaringar till, säger Lena Nekby. Det är bland annat de svaren vi vill hitta.

Om inte de systematiska skillnaderna i sysselsättning mellan invandrare och infödda minskar, ser hon en klar risk för att Sverige hamnar i samma situation som Frankrike där stora grupper, födda i landet, fullständigt har marginaliserats.

Förhoppningsvis kan integrationsforskningen hjälpa till att förhindra en sådan utveckling. Som alltid är det första steget mot förändring att ta reda på hur något faktiskt är. Är det till exempel sant att det är svårare att få komma på en anställningsintervju om man heter Mohammadi än om man heter Mårtensson?

Ett av projekten i forskningsprogrammet undersöker den saken. Forskargruppen söker helt enkelt jobb genom att skriva ansökningar av fiktiva personer med svenska respektive utländska namn och för övrigt identiska CV:n. Vilka ansökningar slänger arbetsgivarna i papperskorgen, vilka bedöms som intressanta?

- För att vi ska klara av att skriva trovärdiga ansökningar kan de aktuella arbetena inte vara alltför kvalificerade, säger Lena Nekby. Men väldefinierade ingångsyrken som till exempel lärare, kock och chaufför gå bra. Än så länge vet vi inget om resultatet, men jag har svårt för att tänka mig att vi inte kommer hitta någon form av negativ diskriminering - möjligtvis kombinerad med könsdiskriminering. Men vem vet, kanske finns också positiv diskriminering i vissa fall.

NAMNBYTE GER BÄTTRE INKOMST?

- Att byta bort sitt släktnamn är att göra lite våld på sin identitet. Men kostnaden för att behålla det kan vara ännu högre, konstaterar Lena Nekby.

Själv är hon djupt involverad i ett unikt statistiskt material från Statistiska centralbyrån. Det grundar sig på en enkätundersökning av alla elever som gick ut den svenska grundskolan 1988. Uppföljningar har gjorts 1990, 1992 och 1995 och frågorna har handlat om bland annat utbildning, arbete, lön, förhoppningar och identitet.

Lena Nekby skärskådar och jämför nu svaren från alla elever med invandrarbakgrund med en representativ del av de svenska eleverna - allt som allt drygt 16 000 personer. Till detta har kopplats registerdata om sysselsättning fram till och med 2002. Vad gäller arbete och utbildning bör eventuella initiala skillnader ha suddats ut med åren. Men så är det inte. Istället börjar det framträda en allt tydligare systematisk skillnad mellan de som är födda av svenska föräldrar och de vars föräldrar är invandrade.

Framför allt är det personer med utomeuropeisk bakgrund som slutat studera direkt efter gymnasiet som har svårt för att komma in på arbetsmarknaden.

- Nu återstår att ta reda på varför det är som det är, säger Lena Nekby. Personligen tror jag att en potentiell delförklaring är att många unga med invandrarbakgrund ger upp innan de ens har försökt komma in på arbetsmarknaden. Utslagningsmekanismerna upplevs stå starka så det inte ens är idé att försöka.

FÖRDOMAR OCH OKUNSKAP

- Jag tror att bostads- och kunskapssegregationen spelar stor roll för känslan av att vara avvikande, säger Lena Nekby. Skolreformen har gynnat de välutbildade som placerar sina barn i skolor med gott rykte. Segregerade områden riskerar att utarmas och isoleras allt mer.

Lena Nekby och hennes forskarkolleger kommer inte nöja sig med att publicera sina slutsatser i vetenskapliga skrifter. Det är bråttom att politiker såväl som folk i allmänhet får tillgång till fakta. Fördomarna och okunskapen inom integrationsområdet är stor.

Som empirisk nationalekonom drar Lena Nekby sina slutsatser främst genom att studera statistik och data. Sociologerna i projektet kan komma ett snäpp närmare människorna som statistiken handlar om. De drar oftare sina slutsatser med utgångspunkt i kvalitativa undersökningar, till exempel djupintervjuer med enskilda individer.

- Vi har olika teoretiska utgångspunkter, men vi har stor nytta av varandras kunskaper. Det blir en annan, intressant och oväntad, dialog när man arbetar tvärvetenskapligt, säger Lena Nekby. Att delta i ett forskningsprogram med människor med olika perspektiv och kunskap är otroligt roligt och stimulerande. Innan vi fick besked om att vi var ett av de program som fått Linnéstöd hade jag faktiskt sökt och fått ett annat arbete. Den osäkra ekonomiska situationen var mycket påfrestande. Men nu väljer jag att stanna.

MARIA LEIJONHIELM