Intensiva relationer över viken

Professorn i historia Nils Erik Villstrand, koordinator för det stora forskningsprogrammet "Svenskt i Finland - finskt i Sverige", skrockar förtjust i telefon från Åbo:

- Vi är ju stöpta i samma form, trots allt. Hittills har vi koncentrerat oss för mycket på det som skiljer och för lite på det som förenar. Titta bara på företagandet:

- Den täta och intensiva interaktion som finns och har funnits mellan Sverige och Finland är något unikt. Företagssamarbetet över Bottniska viken är ett bra exempel. För finska företag har det varit mycket viktigt att kunna etablera sig i Sverige. Och för svenska företag har Finland ofta betytt det första steget ut i världen.

FYRA PUBLIKATIONER

Här presenterar redaktörerna Christer Kuvaja och Gabriel Bladh de svensk-finska relationerna ur ett historiskt perspektiv - från ett rike till två nationaltstater. Hur kom det sig egentligen att Finland blev en del av Sverige? Och vad innebar freden i Fredrikshamn, den 17 september 1809, när Sverige förlorade en tredjedel av sitt territorium?

Numera är vi bägge medlemmar i EU, en del i det europeiska projektet, en del i globaliseringen. Det påverkar naturligtvis vår självbild - och vår bild av "den andre". Rent ekonomiskt, menar Nils Erik Villstrand, har vi kanske aldrig varit så sammanvävda som just i dag. Men politiskt och kulturellt går Sverige och Finland olika vägar.

- Vi i Finland vill gå in i EU med hull och hår, medan ni markerar en lite större reservation. Ändå det är påfallande, understryker han, hur många av våra stereotyper som är helt utan substans. Som den här att finländare är så förskräckligt tysta. Medan svenskar pratar på.

Ni finländare pratar egentligen mycket mer än vi svenskar tror?, menar du.
- Jo. Nog är det så.

MÅNGA PROJEKT OM SPRÅKET

Här växer den moderna staden fram, med torg, boulevarder, gränder och platser. Men medan ett namn som Medborgarplatsen är helt unikt i Stockholm, är det vanligt förekommande i Helsingfors. Där kallas torg också ibland "skvär", till exempel Elisabetsskvären, ett ord som helt saknas i Sverige. Det kommer från det engelska låneordet square i ryskan, med betydelsen "liten stadspark". Finländarna gillar däremot inte att kalla små stadsparker för "lund", men det går som bekant utmärkt i Sverige, där vi till exempel i Stockholm har både Tegnérlunden och Vanadislunden.

På ömse håll om Bottniska viken finns det åtskilliga Kungs- och Drottninggator. Men varför bär många Stockholmsgator namn inspirerade av den nordiska mytologin? Medan Helsingforsborna i stället har valt namn inspirerade av nationaleposet Kalevala? De nationalromantiska 1800-talskänslor de väcker är i princip desamma, menar forskarna, men uttrycken skiljer sig åt. Överhuvudtaget ger språket en utmärkt indikation både på likhet och särart mellan Sverige och Finland.

LIKA SPRÅK TROTS OLIKA SPRÅKSTAMMAR

- Ja, det verkar kanske lite konstigt, men det är faktiskt så. Går du in och analyserar ordens betydelse så finns det en fullständig överensstämmelse. Språken låter väldigt olika, men man kan säga exakt samma sak på svenska som på finska. Så vi tänker på samma sätt?

- Ja, och vi har identiska begrepp, vilket gör att vi förstår varandra mycket bra. Det är väl bara naturligt. Från medeltiden och fram till 1809 var ju Sverige och Finland ett rike.

- Sedan gick vi visserligen skilda vägar, säger Nils Erik Villstrand, men samtidigt börjar man återigen växa ihop på olika sätt. Så tanken på att ta farväl av varandra kom på sätt och vis av sig.

Det låter nästan som om våra länder vore ett skilsmässopar med gemensam vårdnad, som alltså måste samarbeta mycket mer som skilda än de någonsin gjorde som gifta, försöker jag skoja lite.

Professor Villstrand är genast med på noterna:

- Precis. Och dessutom tycker de att det är ganska roligt.

CATARINA BALDO ZAGADOU