tvär|snitt 3:06, september 2006

Det här numret av Tvärsnitt innehåller flera texter som väcker tankar kring hur vi förenar yttrandefrihet med konsekvensetiskt tänkande. Statsvetaren Ulf Petäjä inleder med en djupdykning i den demokratiska idétraditionen för att ta reda på varför det fria ordet är viktigt. Yttrandefriheten betraktas ofta som någonting självklart, som inte behöver motiveras. Sällan reflekterar vi över varför den behövs, påpekar han.

Att ha kunskap är en sak. En annan sak är vad vi, som forskare eller journalister, väljer att göra med den. Hur står det till med det ansvar som följer på yttrandefriheten? Kring detta reflekterar publicisten Anders Björnsson (sista sidan).

Religionshistorikern Anne-Christine Hornborg och filosofiprofessorn Sven Ove Hansson uppmärksammar det senmoderna samhällets nya ritualer - alternativa terapiformer som ofta befinner sig i gränslandet mellan religionsutövning och sjukvård. Eftersom riterna syftar till att hela existentiellt utarmade eller stressade människor borde de vara välkomna inslag i samhället. Men ritmästarnas budskap att "det är du som är problemet" har i stället motsatt effekt, konstaterar Hornborg. Det gagnar det system som skapat människors känsla av vilsenhet och utanförskap.

"Mänsklighetens dumhet har inte blivit större med tidens lopp, men dess möjlighet att ge uttryck för sin dumhet har blivit allt större", skrev författaren Frans G. Bengtsson. Möjligheterna till informations- och åsiktsspridning är i dag nästan obegränsade. Människan är, genom skriftspråket och numera också tekniken, det enda djur som kan lagra
information utanför hjärnan. Det fria ordet bör värnas. Men med friheten följer också kravet på ansvarstagande och kritiskt tänkande.

Helena Bornholm, redaktör (vik.),Tvärsnitt
e-post: helena.bornholm@vr.se
tel: 08-546 44 350