"Ge lärosätena utrymme för ökad profilering"

Globaliseringen innebär stora utmaningar för Sverige. För att vi ska vara en stark välfärdsnation måste Sverige vara attraktivt för investeringar i närings- och arbetsliv. I likhet med utvecklingen i många andra länder behöver vi en kraftfull forsknings- och innovationspolitik. Universitet och högskolor världen runt kommer att i ökande grad konkurrera sinsemellan för att locka till sig de bästa studenterna och forskarna. Vi behöver därför satsa på starka miljöer för forskning och premiera nyskapande samverkan. För att klara detta behöver vi en mångfald av lärosäten med ökad frihet från statlig styrning. En viktig del i detta är införandet av ett nytt resurstilldelningssystem för utbildning och forskning. Basresurser till alla lärosäten ska tilldelas efter studentantal och kvalitet ska premieras. Men jag tror även att man måste skapa incitament för ökad samverkan med det omgivande samhället.

Förbättrad tillgänglighet till utbildning är en viktig förklaring både till människors ökade utbildningsnivå och till utbildningens förbättrade demografiska spridning. Utan de nya lärosätena skulle vi inte ha nått dagens höga utbildningsnivå. De nya lärosätena lyckas som regel bättre än de gamla universiteten att locka studieovana grupper. Nästan var femte person i åldern 25-64 år har minst en treårig eftergymnasial utbildning, jämfört med var tionde 1990.

Men alla kan eller ska inte vara bra på allt. Alla som har potentialen ska dock kunna bli bättre och profilera sig på det man är bra på. Därför måste specialisering och samarbeten underlättas. Samverkan mellan högskola och företag och satsningar på forskning är viktiga faktorer för att en region ska kunna stärka sin konkurrenskraft. Ofta har de mindre lärosätena lyckats bättre med samverkansuppgiften tack vare nära koppling mellan grundutbildningen och det regionala näringslivet.

Förutom att ge lärosätena utrymme för ökad profilering måste lärosätena ges ökad frihet från statlig styrning. Universitet och högskolor behöver bli mer konkurrensutsatta samtidigt som de själva får ökad kontroll över resurserna. En förändring av universitetens ställning i förhållande till staten är både genomförbar och eftersträvansvärd.

Jag ser optimistiskt på framtida svensk forskning och lärosätenas förmåga att driva forskning i världsklass. Lösningen på de utmaningar vi har framför oss är fortsatta satsningar på forskning och innovationer som ger avkastning i ökad tillväxt och välfärd. Lärosätena måste slå vakt om det fria kunskapssökandet och se till att forskningen bidrar till mänsklighetens kunskapsuppbyggande. Och själva grunden i forskningen är att man inte i förväg kan veta vilka vägar som är möjliga. Forskningen ska förnya samhället och göra Sverige till en viktig aktör på den globala arenan.