Prenumeration
Det är inte längre möjligt att prenumerera på Tvärsnitt. Sista numret av tidskriften, nummer 3-4 2011, kom i november 2011.

Gamla nummer
Enstaka nummer kan beställas från vår internetbokhandel. länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Fruktbart nätverkande med arabiska forskare

Svenska institutet i Alexandria har sedan sin tillkomst varit en viktig mötesplats för vetenskapsmän från olika religiösa traditioner, särskilt muslimer och kristna. Här berättar Jan Henningsson, nyss återkommen till Sverige, om sina erfarenheter av att arbeta med kunskapsutveckling och forskning i arabvärlden.

I mitten av 1990-talet inbjöds jag av Kristna studentrörelsen i Stockholm att tala om kultur- och religionsmöten. Utifrån min erfarenhet av dialog mellan intellektuella från västerlandet respektive den muslimska världen lyfte jag fram"Religion och Vetenskap" som ett tema av gemensamt intresse, bortom världspolitikens dagsfrågor. Man kunde till exempel betrakta de konfessionella vetenskapernas renässans - "Vedic science" i Indien, kreationism i USA och "Islamic medicine" lite varstans - som ett tecken i tiden. Mina unga värdar log vänligt och förklarade att detta ämne nog hörde hemma i en äldre generations tankevärld men knappast hade bäring på dagens kunskapsteoretiska debatt. (Föga anade vi då att IT-snillet Christer Sturmark tio år senare skulle utkomma med en storsäljare betitlad "Tro och Vetande 2.0"...).

Samtalet på kårhuset ägde rum ungefär samtidigt med FN:s befolkningskonferens i Kairo, där konservativa kristna och muslimer gjorde gemensam sak mot sexualundervisning och andra åtgärder, som skulle kunna motverka spridning av Hiv/aids, medan man inte kunde enas om krafttag mot könsstympning. Vid denna tid hade de brittiska biologerna Francis Crick och Richard Dawkins publicerat sina första böcker om skapelsetro och evolutionslära; Dawkins hade redan gått i clinch med den anglikanske ärkebiskopen John Habgood. Begreppet "intelligent design" hade dock ännu inte slagit igenom som motargument från det evangelikala lägret.

Sanningarnas hierarki

Tyvärr refererar ingen av dessa sekulära skribenter till den intensiva debatt för och emot Charles Darwin, som sedan länge pågår bland hinduiska och muslimska intellektuella. Det kunde annars ha varit en tankeställare för konservativt religiösa debattörer att notera, att de förhärskande islamiska argumenten mot Darwin bygger på en nedärvd missuppfattning: panislamismens förgrundsgetalt Jamal al-Din al-Afghani fick på 1880-talet ett arabiskt referat av Herbert Spencer, vars "socialdarwinistiska" tankar han förkastade som ogudaktiga och rasistiska. 1) Om den intellektuellt öppne al-Afghani istället läst en direkt översättning av Darwins skrifter och upptäckt dennes förundran inför den "dolde artisten", 2) skulle läroplanerna vid muslimska universitet kanske sett annorlunda ut idag.

År 1998 sände påven Johannes Paulus II ut sin encyklika "Fides et Ratio" ("Tro och Förnuft"), i vilken han förordade en helhetssyn på etik och epistemologi och framhöll människans skyldighet att söka — och förmåga att finna — sanningen. I samma anda som den muslimske filosofen Seyyed Hussein Nasr 3) anklagade påven postmodernismens sekularistiska elit för värdenihilism och för att ha orsakat en omotiverad skilsmässa mellan vetenskap och metafysik, det vill säga skolastikens död. Det var ingen slump att Johannes Paulus efterträdare Benediktus XVI tog just "Tron, fönuftet och universitetet" till tema i Regensburg (september 2006). De starka motreaktionerna i den muslimska världen hade som bekant inget med föreläsningens grundtankar att göra utan gällde påvens historieskrivning. Ifråga om sanningarnas hierarki förblir de religiösa etablissemangen lika överens som de var i Kairo 1994.

Förnuft och uppenbarelse

I den muslimska världen har debatten om förnuft och uppenbarelse egentligen aldrig avstannat efter de så kallade mu´taziliternas försök (på 700-talet) att skapa en rationell islamisk teologi. Det är belysande att en av samtidens kättarförklarade tänkare — den 1996 från Egypten landsförvisade hermeneutikern Hamid Nasr Abu Zayd 4) — hämtar sin inspiration från just mu´taziliterna, vilka tillsammans med medicinaren Ibn Sina (d.1037), filosofen Ibn Rushd (d. 1198) och historikern Ibn Khaldoun (d. 1406) utgör den islamiska lärdomshistoriens rationalistiska förgrundsgestalter. Att dessa "medeltida" tankar alltjämt är sprängstoff visas genom att de av nutida konservativa muslimer antingen förbigås med tystnad (Yusuf al-Qaradawi, 1987) eller förklaras som överflödiga (Imad al Din Khalil, 1991).

Båda har publicerat sina programskrifter via tankesmedjan International Institute of Islamic Thought (Herndon, Virgina), som redan under sitt första verksamhetsår (1981) lanserade det ambitiösa programmet "Islamization of Knowledge". 5)

Misstro mot vetenskapen

Den som arbetar med kunskapsutveckling och forskning i muslimska majoritetsländer måste ha denna, religiöst färgade, ideologiska bakgrund klar för sig. Det handlar inte främst om hotet från obskurantism och pseudovetenskaper som Profetens (eller Husfolkets) läkekonst. De stora utmaningarna ligger på ett djupare plan. Vi har dels den låga läskunnigheten — i de folkrikaste arabländerna knappt 50 procent - och de stora klyftorna mellan stad och landsbygd, dels den därmed sammanhängande auktoritetstro som innebär att människors tankevärld och latenta kreativitet kringskärs av tabun och förbud. Gamla begrepp som "förbjuden" (haram) respektive "tillåten/gudfruktig" (halal) tillämpas sålunda fortfarande på alla livsområden och kan medföra att vissa moderna discipliner — partikelfysik, genetik, paleontologi, evolutionsbiologi, psykologi/ psykoanalys — förklaras som farliga eller rentav ogudaktiga. 6) Ett vanligt synsätt gör gällande att dessa vetenskaper är "metafysiska" och därmed tillhör Guds revir. Hur djup misstron är mot den moderna västerländska vetenskapen framgår av vad rektorn för ett islamiskt universitet skrev för bara tjugo år sedan: "All the violence which goes on in the world today, and even the permissive character of modern society, is traceable to the impact of the science of psychoanalysis." 7)

Den mest välformulerade diagnosen av problemen och den bäst underbyggda analysen av vilka lösningar som står till buds har gjorts av den orädda grupp arabiska akademiker som står bakom skriftserien Arab Human Development Reports, utgivna med stöd av UNDP, 2002 — 2006. 8)

I delrapporten"Building a Knowledge Society" (2003) presenteras en kunskapsstrategi byggd på "fem pelare", en metafor med stark symbolisk laddning i den muslimska världen:

att värna åsikts-, yttrande- och föreningsfrihet
att bereda alla möjlighet till utbildning av hög kvalitet
att förankra och integrera vetenskaperna i samhället och bredda dess förmåga att bedriva forskning
att snabbt övergå till kunskapsbaserad produktion i arabiska socioekonomiska strukturer
att utveckla en vidsynt och upplyst arabisk kunskapsmodell

Denna strategi bekräftas i "Towards the Rise of Women in the Arab World" (2005/2006), där författarna ännu starkare än i de tidigare rapporterna och med färsk statistik understryker behovet av ett kunskapslyft för kvinnor i arabvärlden. Samtidigt kan noteras att den allmänna opinionen bland araber - att döma av resultaten från World Values Survey - visserligen bejakar både medborgerliga rättigheter och kunskapsutveckling, men inte är lika entydigt positiv till jämställdhet. Ett tabu, som ännu inte berörts i UNDP-rapporterna men som förr eller senare måste hanteras, gäller det bildförbud som i praktiken råder i många sunnimuslimska områden och som innebär att barns grafiska utveckling eftersätts. Det är angeläget med forskning kring följderna av denna kollektivt övervakade understimulans.

Kvalitetshöjning av forskningen

Alexandriainstitutet, ett svenskt experiment i kulturdiplomati, har sedan sin tillkomst år 2000 prövat olika vägar att bidraga till en kvalitetshöjning av forskningen i arabvärlden, inte bara inom politiskt gångbara områden som medicin och teknologi, utan också inom humaniora och beteendevetenskap. Under arbetets gång har vi erfarit visdomen i en av UNDP-rapporternas oftast upprepade rekommendationer: Översätt, översätt! Därför ger vi sedan 2003, tillsammans med Centre for Arab Unity Studies (Beirut), ut SIPRI:s årsbok på arabiska. Detta långsiktiga projekt har haft den oförutsedda bieffekten att man gradvis etablerar en gemensam arabisk terminologi för freds- och konfliktforskning.

Programmet Sweden-MENA Research Links, som finansieras av Sida/Sarec och administreras av Vetenskapsrådet, är idag vårt viktigaste redskap för nätverksbygge. Med hjälp av det egyptiska forskningsministeriets Academy for Scientific Research and Technology har vi under de senaste sex åren utvecklat en modell, där svenska och arabiska forskare får hjälp att träffas och samarbeta, efter att gemensamt ha identifierat ett vetenskapligt problem. Ett bevis på att denna modell är livskraftig är att den möjliggjort oplanerade möten mellan arabiska kollegor, som upptäckt att de brottas med samma frågor (till exempel varför en viktig matfisk håller på att dö ut både i Oman och Tunisien) och därför beslutat inleda ett samarbete, utan svensk finansiering.

Efter den positiva utvärdering, som på Sidas uppdrag gjordes avLena Johansson de Château(2006), kan förmodas att LINKS-programmet kommer att fortsätta under överskådlig tid framöver. En intressant utveckling på senare år är det ökade intresset från forskare i Gulfstaterna och Saudiarabien, vilka deltar helt på egen bekostnad.

JAN HENNINGSSON

Sidansvarig:

Jesper Wadensjö

Senast uppdaterad: 2008-09-22

Redaktör: Ragnhild Romanus, e-post: ragnhild.romanus@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se

Skriv ut

Tvärsnitt - om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning sedan 1979

Sök i Tvärsnitt!

Jan Henningsson

Referenser och kommentarer:

1) A A Ziyadat, Western Science in the Arab World: the impact of Darwinism 1860-1930, London 1986

2) Holsten Fagerberg, Den dolde artisten — om darwinism, skapelsetro, mening och slump, 2003

3) Se t.ex. Seyyed Hossein Nasr Knowledge and the Sacred, 1981 (Gifford lectures)

4) Se t.ex. H Nasr Abu Zayd Ittijah al-´aql fi l-tafsir ("Förnuftsbaserad exeges"), 1996
Al-Mu'tazilah är en teologisk skola inom islam som utvecklades under 700- och 800-talet. Mu'taziliterna försökte tolka Koranen utifrån logiskt tänkande.

5) Se t.ex. Leif Stenbergs avhandling The Islamization of Science, Lund 1996

6) Naguib Mahfouz skriver dråpligt om motsättningen mellan utländsk och gudfruktig (d.v.s. inhemsk) vetenskap i sin Kairo-trilogi.

7) A K Brohi, "Islamization of Knowledge: A First Step to Integrate and Develop the Muslim Personality and Outlook", i IIIT 1988:7. Femtio år tidigare hade den svenske biskopen Arvid Runestam i Psykoanalys och kristendom utfärdat vissa moraliska varningar, dock inte fullt så dramatiska som Brohis. Om mötet mellan psykoanalys och teologi i 1920-talets Sverige: se Elin Engström "Striden om själen", Uppsala universitet, Institutionen för idé — och lärdomshistoria, vt 2004, samt Stefan Särnefält "Libido — en teologisk nöt", Stockholms universitet, avd. för idéhistoria, ht 1997.

8) Huvudredaktör är egyptiern Nader Fergani. Bland övriga medverkande finns både kristna och muslimer från hela arabvärlden: Aziz al-Azmeh, Georges Corm, Tahar Labib, Antoine Zahlan m.fl.