Mellanöstern i en samtida värld

Forskningsprogrammet The Middle East in the Contemporary World (MECW) bygger på fyra teman vilka överlappar varandra: studiet av nutida tolkningar av islam och muslimsk kultur; hydropolitik, säkerhet och internationell rätt; migration och mobilitet — exil och tillhörighet samt studiet av Mellanöstern i Sverige. Mellanöstern förstås i detta sammanhang som området från Turkiet i norr till Jemen i söder, från Mauretanien i väster till Iran i öster.
islamiska finansinstitutioner

I min forskning har jag bland annat ägnat mig åt frågor som handlar om hur islam kan tolkas i förhållande till modern kunskap och vetenskap, men även i relation till andra fenomen i samhället. Ett sådant fenomen är islamisk ekonomi och islamiska finansinstitutioner. Det är en bransch som har vuxit med ungefär 15—20 procent per år under de senaste tio åren. I dag finns mer än 300 islamiska finansinstitutioner, representerade i sammanlagt 75 länder, och många av de stora företagen inom bankvärlden (ex. Deutsche Bank, Barclays Bank, Morgan Stanley) erbjuder islamiska möjligheter för muslimska sparare och investerare. I dag finns även islamiska alternativ bland svenska PPM-fonder och den svenska finansinspektionen påpekar att det inte finns några juridiska hinder för att bedriva "Islamic Banking" i Sverige. Dock måste en del frågor som rör skatter och konsumentskydd lösas.

Det som förmodligen är mest bekant när det gäller islamiska finanssystem är det så kal-lade ränteförbudet, det vill säga att det enligt shari‘a-rätt är förbjudet att ta ränta. Shari‘a ska här uppfattas som ett föränderligt rättssystem som ständigt utvecklas i syfte att göra islam till en ordning som reglerar livets och samhällets alla områden. Detta är ett skäl till varför shari‘a många gånger ses som islams kärna. Vid sidan av ekonomi finns till exempel tankar om islamisk etik, islamisk pedagogik, islamisk vetenskap och islamiska mänskliga rättigheter.

Det bör dock understrykas att tanken om att islamisera olika delar av samhället är högst omdiskuterad. Frågan om hur islam ska praktiseras i dag debatteras intensivt bland världens praktiserande muslimer och någon enighet tycks inte finnas i sikte. Många muslimer betonar att islam bör ses mer som ett etiskt system som vägleder individen, snarare än som ett regelsystem som baseras på ett rätt- eller feltänkande. Ett islamiskt finansväsende är för muslimer en valmöjlighet bland många, och hur pengar hanteras är, enligt vissa muslimer, inte en fråga som löses genom nytolkningar av ett i grunden religiöst rättssystem. Det viktiga är att ett finansväsende verkar för det moraliskt goda.

En grundtanke hos muslimer som vill islamisera ekonomin är att ett islamiskt finansväsende erbjuder en praktiserande muslim en möjlighet att utöva islam även genom sitt ekonomiska handlande. Denna tanke kan ses som högst rimlig och rationell för den muslim som menar att islam är ett allomfattande system där inga områden varken i vardagslivet eller i samhället får lämnas utan en islamisk handlingsmöjlighet. Ett självklart teologiskt antagande är att praktiserandet av goda ekonomiska handlingar, sanktionerade av den riktning inom islam som en muslim kan följa, stärker individens möjligheter att på Domens dag få tillträde till Paradiset.

En koppling kan göras till resonemanget i Charles Tripps bok med titeln Islam and the Moral Economy. The Challenge of Capitalism (2006). Där hävdas det att praktiserandet av en religiöst sanktionerad ekonomi gör att individ och samhälle blir moraliskt mer högtstående och därmed en del av en mer allmän strävan mot det goda samhället. Tripps bok är för övrigt en utmärkt introduktion till hur muslimer utvecklat strategier för att respondera på de senaste hundra årens kapitalism.

I såväl historisk som teologisk mening har "ekonomi" aldrig utgjort något större problem för muslimska religiöst lärde. Ibland framhålls rikedom som närmast ett ideal, speciellt om personen i fråga betalar den religiösa avgiften (som utgör en av islams fem pelare) eller genom andra teologiskt sanktionerade möjligheter ekonomiskt stöder något islamiskt, som till exempel ett moské- eller barnhemsbygge.

Det kan dock tilläggas att en förskjutning inom tolkningstraditioner mot att uppfatta islam som ett etiskt och moraliskt system är vanligt i dag. Detta innebär att den enskilda muslimens ekonomiska handlande uppfattas som allt viktigare. Föreställningar om islam som i första hand en individuell etik är kopplad till modernitetens generella utveckling de senaste århundradena. En sådan tankegång kan följaktligen ses som ytterligare ett skäl till varför ett islamiskt finanssystem kan ha uppfattats som viktigt för muslimer de senaste årtiondena.

Individualisering och kommersialisering

Det är självklart så att möjligheter för ett individuellt val ökat och att modern kommunikationsteknologi får konsekvenser för tolkningar, men samtidigt påverkar det dagliga och vardagliga samtalet bland muslimer vilka val som görs. Individer är inte isolerade varelser utan delar av ett socialt sammanhang där val kan vara styrda och inte alltid är så fria.

Min egen erfarenhet, efter omfattande vistelser i många muslimska länder, är att det individuella för flertalet människor fortfarande är en utopi. I auktoritära stater i Asien och Afrika är frågan om vem som har möjlighet till ett personligt val och vem som faktiskt sparar i en islamisk bank en fråga för relativt begränsade delar av befolkningen.

En annan aspekt när det gäller vår förståelse av nutida islam är diskussionen om islams kommersialisering — enkelt uttryckt idén att "islam", dess olika teologier och praktiker, förvandlas till handelsvaror som erbjuds konsumenter i konkurrens med andra varor. Islamiska finansinstitutioner är uppenbarligen en företeelse som marknadsförts väl och har en ökande status i muslimska samhällen. Betydelsefullt vore att studera vilken roll det "islamiska" spelar i verksamheten och för dem som väljer att placera pengar i institutionerna.

Det är också något förvånande att Islamic Banking inte diskuteras oftare i samband med diskussioner om islamisering, eftersom det är en välutvecklad verksamhet som funnits under lång tid. Dessutom finner jag frågan om individens möjligheter i relation till etableringen av tydliga samhällsinstitutioner viktig i analysen av nutida islam. Studier av islamiska finans-institutioner skulle kunna vara en viktig bricka i en bredare analys av de processer som ligger till grund för hur islams teologier och praktiker formas. Analysen skulle då utgå från processer och sammanhang kring tolkningen och inte från resultatet av tolkningen.

Religion som socialt fenomen

Kanske kan kunskap om hur islam omtolkas och utvecklas ge oss ny kunskap som till och med kan omsättas i ett samhällsnyttigt perspektiv. En bättre kunskap om ett islamiskt finansväsende kan vara till nytta för svenskt näringsliv. Ökad akademisk kunskap om islam kan medföra en förbättrad förståelse för hur muslimer i Europa och Sverige kan tolka islam. Sådan kunskap kan motverka fördomar och stereotypiseringar inom såväl näringsliv och myndigheter som bland enskilda medborgare.

Strategisk satsning på forskning om Mellanöstern och Ryssland

Myndigheternas rekommendation är ett svar på det regeringsuppdrag som gavs i samband med forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation hösten 2008. Satsningen uppgår till sammanlagt 5 270 miljoner kronor under perioden 2010—2014.
Lunds universitet föreslås få 715 miljoner under en femårsperiod för att bygga upp världsledande forskning inom nio strategiska områden. Ett av dessa områden är "politiskt viktiga geografiska regioner". Ansökan, som föreslås få sammanlagt 12 miljoner kronor i årlig finansiering från och med 2012 (efter successiv höjning under perioden 2010—2012), har titeln The Middle East in the Contemporary World (MECW). Den andra vinnaren inom området "politiskt viktiga geografiska regioner" är Uppsala Russian Research Center, som föreslås få 8 miljoner kronor i årlig finansiering från och med 2012 (efter successiv höjning under perioden 2010—2012).

Öppna föreläsningar

— Universitetet har i många år haft en stark ställning när det gäller forskning och undervisning om Mellanöstern och islam. Ett exempel är instiftandet av ämnet islamologi under tidigt 1980-tal. Ett annat är universitetets satsning på ett Centrum för Mellanöstersstudier (cmes) som invigdes år 2007 i närvaro av bland annat prins Hassan av Jordanien.

En ambition, både för CMES och för forskarna inom det aktuella forskningsprogrammet, är att koppla forskning, seminarier och andra aktiviteter till samhället utanför universitetet, förklarar Leif Stenberg. I höst anordnas en rad öppna föreläsningar med kända personer som har anknytning till Mellanöstern. Däribland Aaron Miller, rådgivare till flera amerikanska administrationer, Pierre Schori, avgående chef för tankesmedjan fride i Madrid och Rami Khouri, tidigare redaktör för den libanesiska tidningen The Daily Star, men numera chef för The Issam Fares Institute for Public Policy and International Affairs vid Amerikanska universitetet i Beirut. Föreläsningarna kommer att spelas in och göras tillgängliga på nätet genom ItunesU. Aktiviteterna kompletteras även med filmvisningar, bloggsidor och twitter.

För information om pågående forskning och aktuella aktiviteter vid Centrum för Mellanösternstudier se: www.cmes.lu.se och www.islamologi.se. På Vetenskapsrådets webbsida www.vr.se kan du läsa mer om de strategiska satsningarna. ó

 
Helena Bornholm