Torsten Husén 1916—2009:

Till minne av en obotlig akademiker

Materialet hade också använts av Kjell Härnqvist, professor i pedagogik i Göteborg, som dels hade gjort en mer ingående statistisk analys på det material som Torsten använt i Testresultatens prognosvärde och dels för 1955 års universitetsutredning påbörjat en studie av den så kallade begåvningsreserven. Hypotesen var att det fanns många ungdomar som skulle kunna klara studentexamen, men som i dåtidens skolsystem inte fick tillgång till högre studier.

Mitt arbete med den longitudinella Malmöundersökningen gick ut på att försöka hitta adresserna till de personer som deltagit i testerna 1938. För männen hade vi information i samband med militärtesterna och för kvinnorna endast förnamn och födelsedag från skolregistren år 1938. Tack vare hjälp från kyrkoboksregister var det möjligt att hitta adresserna till 90 procent av den ursprungliga populationen. Föga kunde jag ana att det material som fanns i lådorna skulle komma att användas för undersökningar hela 40 år senare och att Huséns och Härnqvists studier kring den sociala snedrekryteringen i så hög grad skulle komma att påverka utformningen av den moderna grundskolan (enhetsskolan) och dimensioneringen av gymnasieskolan.

Internationella kontakter

1956 utsågs han till den förste pedagogikprofessorn vid den nya Lärarhögskolan i Stockholm. Han hade då under lång tid gjort betydande insatser för svenskt folkbildningsarbete och utkommit med en lång rad böcker och artiklar. Vid institutionen pågick undersökningar rörande kursinnehåll och målsättningar i fem av högstadiets läroämnen, nämligen svenska, matematik, fysik, kemi och samhällskunskap — studier vars resultat bland annat kom att användas i 1960 års gymnasieutredning.

Från 1960-talet ägnade sig Torsten Husén i allt större utsträckning åt internationella forskningskontakter. Han var en av grundarna till den internationella organisationen International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA) som 1967 publicerade en studie som visade på dåliga matematikkunskaper i ett antal länder (totalt 12 länder ingick i undersökningen). Resultaten fick mycket stor uppmärksamhet och omedelbart planerades en ny iea-undersökning inom sex olika ämnesområden där elever från 22 länder, på fyra olika åldersnivåer, skulle delta. Undersökningen kom att bli en av den tidens mest omfattande beteende- vetenskapliga studier.

Torsten Huséns ordförandeskap i IEA ledde till att framstående beteendevetare från de viktigaste universiteten i usa, England, Frankrike, Tyskland och Japan samlades för överläggningar i Stockholm. Plötsligt fick institutionens medlemmar delta i seminarier ledda av världens mest kända professorer. Institutionen blev en smältdegel för nya idéer.

Torsten var också ordförande i styrelsen vid unesco:s internationella utbildningsinstitut i Paris och fungerade som konsult åt oecd, Världsbanken och fn-universitetet i Tokyo. 1971 blev han den förste innehavaren av en nyinrättad professur i internationell och jämförande pedagogik vid Stockholms universitet. Under denna period var han också med och startade Institute of International Education (iie) vid universitetet.

Utbildning år 2000

Boken Utbildning år 2000 (Husén, 1971) gavs ut på svenska och översattes till ett tiotal språk. Samhället i stort förväntades innebära ökad konsumtion, mera fritid, flera utbildningstillfällen och ökat deltagande i kulturaktiviteter. Den globala exponeringen genom media och ökat resande skulle leda till en vidgad internationell horisont. Informationsmängden förväntades öka genom media och användning av datorer. Pluralism vad gäller kulturer, värderingar och språk förväntades öka. Om skola och utbildning i framtiden gjordes följande antaganden: Utbildningen förväntades bli en livslång, kontinuerlig process, som regel förknippad med arbetslivet. Förutom vid multimediala lärcentra kunde studieverksamhet ske genom tillgång till datorer. Utbildning på sekundär- och tertiärnivå förväntades rekrytera allt fler studerande i olika åldrar. I basfärdigheterna borde, ansåg man, ingå förmågan att hjälpligt klara sig i informationsfloden.

I maj 1973 kallades svensk media till en presskonferens i Eskilstuna. Där presenterades de första resultaten från den internationella jämförande studien i naturorienterande ämnen (Husén m.fl., 1973). Samtidigt anordnades en presskonferens i London där den engelska utgåvan av rapporten presenterades. Konferensen resulterade i artiklar i världens mest prestigefyllda tidningar och svenska dagstidningar ägnade minst en ledare åt att diskutera resultaten som betraktades som en första utvärdering efter de stora utbildningsreformerna.

I studien jämfördes resultaten för de 9 procent, 5 procent respektive 1 procent bästa eleverna i skolor motsvarande gymnasienivå. Frågan gällde om urvalsskolan gav bättre resultat än en allmän grundskola. Länder med låg rekryteringsbredd till sekundärskolan visade sämre resultat än Sverige bland de bästa eleverna. (De svenska resultaten i naturorienterade ämnen var tämligen goda, medan svenska elever hade lågt intresse för skolarbetet.) Att en större andel av en åldersgrupp i ett land fått tillgång till utbildning innebar alltså att eliten fick bättre resultat än om en mindre andel valdes ut i 10-årsåldern. Undersökningen visade att urvalsskolan missade begåvade elever från lägre sociala grupper — elever som inte hade sållats ut för möjligheten att fortsätta i universitetsförberedande skola.

En skicklig diplomat

I mitten på 1980-talet togs initiativ till en internationell uppslagsbok för utbildningsväsendet och Torsten Husén åtog sig uppdraget att tillsammans med en av sina tidigare doktorander, Neville Postlethwaite, bli huvudredaktör för International Encyclopedia of Education, som senare trycktes i en engelsk och en spansk upplaga och gavs ut på Pergamon Press. Författarna hämtades från olika länder.

Det enorma nätverket av starka forskare vid universitet världen över innebar att Torsten lätt kunde få samarbetspartners i andra länder. Han var en mycket skicklig diplomat vilket märktes då han som ordförande i iea var tvungen att få stridande viljor att samarbeta. En annan egenskap han hade var att han snabbt tog tag i saker. Han förklarade att han hade lärt sig detta inom försvarsmakten då han var militärpsykolog i sin tidiga karriär. "Om fienden står vid Uppsala måste man omedelbart agera och inte vänta en vecka", sade han.

Förutom en mängd lojala kollegor hade Torsten Husén stort stöd av sin familj — hustrun Ingrid och barnen Sven-Torsten, Mats och Görel. Ingrid följde honom på många resor, tvättade en del av hans manuskript före utgivning och ställde upp som värdinna för alla de gäster som besökte hemmet, till exempel sociologiprofessorn Gunnar Boalt och Torgny Segerstedt som livligt deltog i 1970-talets högskoledebatt.

Minnet av Torsten Husén kommer att leva kvar länge, inte minst genom alla de tryckta skrifter som ursprungligen knattrades ner på en tämligen enkel reseskrivmaskin.