Reportage:

Negativa hälsotrender bland framtidens vuxna

En stor skillnad är synen på sjukdom och vilka sjukdomar som drabbar oss. På 1920-talet kunde många smittor som vi i dag botar med läkemedel, leda till döden. I dag har vi vaccinerat bort mässling och till viss del tuberkulos. Svåra öroninflammationer behandlar vi med antibiotika. Dessa åkommor har dock ersatts av andra sjukdomar som ökar i takt med välfärden, till exempel astma, allergi och diabetes.

En annan förändring är att vi ägnar allt mer av vår lediga tid åt stillasittande aktiviteter som tv och datorspel. Samtidigt har kostvanorna ändrats. Dagens barn får cirka en fjärdedel av sin energi från sötsaker: läsk, godis, kakor och bakverk. Våra kroppar har hamnat i ett överflöd som de inte är gjorda för.

Ett växande problem bland ungdomar i dagens Sverige är också sexuellt överförbara sjukdomar. En tredjedel av alla som diagnostiseras med klamydia är under 19 år. En del av dessa kommer senare i livet ha svårt att få barn, både kvinnor och män.

Men det är framför allt den psykiska ohälsan som har ökat dramatiskt bland unga svenskar.

Bara en tredjedel av alla tjejer i 15-årsåldern anger att de "trivs med livet i stort sett just nu", enligt en undersökning från Folkhälsoinstitutet (Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006). En orsak, tror forskarna, är kraven att vara lycklig och lyckas. Valmöjligheterna är oändliga, men det är upp till var och en att realisera sina drömmar. En annan förklaring kan, enligt forskarna, vara att ungdomsarbetslösheten rakade i höjden efter lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Idag är den uppe i cirka 30 procent. Stressen att lyckas i skolan blir stor när ingen är garanterad jobb, inte ens den som utbildar sig. Värst är det för ungdomar som inte orkar studera vidare.

Socioekonomiska förklaringar

Men det är inte bara föräldrarna som spelar roll. Ilona Koupil, professor vid Centre for Health Equity Studies, chess, Stockholms universitet, har i sin forskning visat att även mor- och farföräldrar påverkar barnbarnens hälsa. Hon har använt sig av ett unikt svenskt register med persondata från 14 193 män och kvinnor födda i Uppsala mellan åren 1915 och 1929. Registret sträcker sig över flera generationer och inkluderar 21 070 barn, 37 234 barnbarn och 12 900 barnbarns barn.

Genom statistiska analyser har Ilona Koupil visat att mormodern spelar roll för om en mamma röker under sin graviditet. Rökning under graviditet har sjunkit kraftigt de senaste åren. Men det finns fortfarande stora sociala skillnader. Den gravida kvinnans och partnerns utbildningsnivå är avgörande för om kvinnan fortsätter att röka, men mormodern, om hon är i livet, har också en inverkan.

— Om mormodern är välutbildad är det mindre sannolikt att kvinnan fortsätter att röka, säger Ilona Koupil.

För barnet är det viktigt att mamman slutar röka. Barn till rökare föds i genomsnitt200 gramlättare än andra barn. Men senare i livet har de 60 procents högre risk att drabbas av övervikt och fetma. I djurstudier har forskarna sett att rökning bland annat påverkar fettvävnaden runt blodkärlen. Djur som utsätts för rökning blir också större.

Miljö och DNA

Studier på höns visar också att stressade hönor får kycklingar som lider av inlärningssvårigheter. Annan forskning visar att enäggstvillingar, som föds med identiska gener, har ganska stora skillnader i generna senare i livet. Den miljö tvillingarna lever i påverkar deras gener.

Men det genetiska arvet kan också påverka miljön, menar Paul Lichtenstein, professor i genetisk epidemiologi vid Karolinska institutet. Han har i sin tvillingforskning studerat kopplingen mellan psykisk ohälsa och generna.

— Det finns en högre ärftlighet än vad folk vet om. För ADHD, schizofreni och autism är det 60 till 80 procent, säger Paul Lichtenstein.

Forskare har sedan länge sett en koppling mellan adhd och stökiga familjer där föräldrarna är negativa och kritiska mot sina barn. Många menar att föräldrarnas ageranden utlöser problemen hos barnet. Men Paul Lichtenstein menar att det är dags att nyansera det tänkandet.

— Om man backar tillbaka bandet så trodde man att autism berodde på kylskåpskalla föräldrar. I dag tror många att kaotiska familjer ger barn med adhd. Men barn som tenderar att vara bråkiga och stökiga påverkar föräldraskapet, säger Paul Lichtenstein.

En annan slutsats Paul Lichtenstein har kunnat dra genom sin forskning är att det genetiska påslaget för olika psykiska problem är olika i olika åldrar. Vissa gener som leder till ett utagerande beteende är till exempel bara aktiva i tidig barndom. Andra gener är aktiva i tonåren.

Tidig hjälp ger bättre effekt

Generellt sett är det viktigt att omgivningen — föräldrar, skola eller barnhälsovård — reagerar snabbt om ett barn får problem, oavsett om det gäller övervikt eller om barnet slåss mycket med sina kamrater. Ju längre ett problem får fortgå, desto större blir det.

— Vi har bättre chanser att skapa positiva, långvariga beteendeförändringar om vi går in i förskoleåldern eller i tidig skolålder, jämfört med när vi går in i högstadiet eller gymnasiet. Det är inte omöjligt då, men det är betydligt svårare att nå förändringar som finns kvar i vuxen ålder, säger Henrik Andershed, docent och universitetslektor i psykologi och forskningsledare vid Centrum för kriminalpsykologisk forskning, Örebro universitet. ó

Text: Ann Fernholm och Helena Bornholm