Startsidan på Vetenskapsrådet
Vetenskaprsådets startsida
Prenumeration
Det är inte längre möjligt att prenumerera på Tvärsnitt. Sista numret av tidskriften, nummer 3-4 2011, kom i november 2011.

Gamla nummer
Enstaka nummer kan beställas från vår internetbokhandel.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Så ser humsam-forskarna på Vetenskapsrådets bidragsformer

Under hösten har ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, HS, genomfört en enkät för att ta tillvara forskarnas synpunkter på Vetenskapsrådets bidragsformer.
- För oss är det oerhört viktigt att våra stödformer är sådana att de bidrar till att locka fram den bästa grundforskningen samtidigt som de är rimligt stabila och förutsägbara, säger Arne Jarrick som vid årsskiftet efterträder Bengt Hansson som huvudsekreterare i ämnesrådet.
 
Webbenkäten, som genomfördes i september, skickades ut till cirka 2 000 forskare fördelade på tre urvalsgrupper:

• Alla som beviljats projektbidrag från Vetenskapsrådet HS sedan 2003.
• Ett slumpmässigt urval av personer som sökt stöd men inte beviljats stöd från Vetenskapsrådet HS sedan 2003.
• Ett slumpmässigt urval av personer som har behörighet att söka projektbidrag från Vetenskapsrådet HS men som inte har sökt sedan 2003.

Syftet med enkäten är bland annat att ta reda på var Vetenskapsrådet behöver sätta in informationsåtgärder kring sina bidrag.
- Vi har förstått att det finns en del missuppfattningar om hur beredningen av ansökningar går till och om forskningsmedlens fördelning mellan olika stödformer, säger Arne Jarrick.

 

MISSUPPFATTNINGAR OM FÖRDELNING AV MEDEL


I enkäten, som innehöll ca 35 frågor, undrade vi bland annat hur forskarna tror att Vetenskapsrådet fördelar huvudparten av medlen för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Man fick välja max tre av de tio alternativen nedan (figur 1 - figurer och bilder publiceras endast i den tryckta versionen av Tvärsnitt).
 
Över hälften av de tillfrågade, 61 procent, tror att merparten av medlen går till Linnéstöd. I verkligheten är siffran drygt 5 procent. 75 procent kryssade i att huvudparten av medlen går till projekt, vilket stämmer bättre överens med hur det ser ut. 51 procent av de medel Vetenskapsrådet HS fördelat 2005-2006 utgörs av projektbidrag (figur 2 - figurer och bilder publiceras endast i den tryckta versionen av Tvärsnitt).
 
En annan missuppfattning rör forskarstödet. 35 procent av forskarna födda på 70- talet tror att huvudparten av medlen går till seniora forskare, men bara 20 procent tror att det går till forskare i den egna åldersguppen.
 
Bland 40-talisterna tror 33 procent att merparten av pengarna går till yngre forskare - 19 procent att de går till seniorerna. Den korrekta uppgiften är att Vetenskapsrådet HS-specifikt har fördelat 13 procent till yngre forskare och 10 procent till seniora forskare 2005-2006.

 

PROJEKTBIDRAGEN AV STÖRST NYTTA


I enkäten ställdes också frågan vilka bidragsformer som forskarna anser skulle vara av störst nytta för deras forskning. Även här fick de tillfrågade välja max tre svarsalternativ (figur 3 - figurer och bilder publiceras endast i den tryckta versionen av Tvärsnitt).

Yngre forskare tycker att bidrag till unga forskare är mest värdefullt. Hela 75 procent valde detta alternativ. Motsvarande siffra för 40-talisterna var betydligt lägre. 24 procent tyckte att stöd till seniora forskare skulle vara av störst nytta för forskningen.

Intressant att notera är att 31 procent av forskarna födda på 40-talet kryssade i stöd till tvärvetenskap som en viktig bidragsform. Bland 70-talisterna var motsvarande siffra 16 procent. Både yngre och äldre forskare nämner annars projektbidragen som mest värdefulla. 78 procent tycker att detta är en viktig bidragsform.

 

HÖGT SÖKTRYCK TROTS BEVILJNINGSGRADEN


Det humsam-forskarna har en korrekt bild av är beviljningsgraden. En majoritet av de tillfrågade (62 procent) kryssade i att 6-10 procent av projektansökningarna skulle komma att beviljas under 2006, vilket i stort sett stämmer. Samtidigt anger många av de forskare som inte sökt medel från Vetenskapsrådet att orsaken till detta är den låga beviljningsgraden.

- Detta stämmer dock inte med det allmänna sökbeteendet, säger Arne Jarrick.
Forskarna söker ändå. Enkäten håller nu på att sammanställas och analyseras av ämnesrådet. Man tittar bland annat på könsaspekter och eventuella skillnader mellan olika åldersgrupper.

 Rapporten beräknas bli klar i januari. Ämnesrådet kommer bland annat att använda materialet för sitt underlag till den forskningspolitiska propositionen som väntas komma från regeringen 2008. Tvärsnitt återkommer med en utförligare presentation av enkätresultatet.

HELENA BORNHOLM

Sidansvarig:
Senast uppdaterad: 2006-12-14
Redaktör: Ragnhild Romanus, e-post: ragnhild.romanus@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se
Tvärsnitt - om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning sedan 1979
Sök i Tvärsnitt!

FAKTA/VETENSKAPSRÅDETS BIDRAGSFORMER

• Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, HS, får varje år in mellan 1 200 och 1 600 bidragsansökningar, beroende på om man har forskarassistenttjänster utlysta eller ej.
 
• Beviljningsgraden varierar mellan cirka 8 och 10 procent, beroende på bidragsform.
 
• Under 2006 fördelade Vetenskapsrådet HS drygt 300 miljoner kronor till olika forskningsprojekt, anställningar m.m. inom humaniora och samhällsvetenskap.
 
• Den största delen (ca 51 procent) utgörs av medel till forskarinitierade projekt.