"Forskningen ska klara välfärden"
Han är forskningsminister och ordförande i globaliseringsrådet, ett sidouppdrag som han anser hänger tätt ihop med uppdraget som minister. Grundforskningen behövs för att klara välfärden i en globaliserad värld, säger Lars Leijonborg. Tvärsnitt har träffat den nya forskningsministern.
Lars Leijonborg har varit forskningsminister i sex veckor när Tvärsnitt träffar honom. Mellan ministermöten, universitetsbesök och paneldebatter har han hunnit installera sig i det stora hörnrum på departementet som fram till i oktober var Leif Pagrotskys. De första veckorna på posten har han fått ägna åt att förklara vart de utlovade extra två miljarderna till forskning tog vägen i alliansens första budget. Höjningen blev knappt hälften av den summa som utlovades i valkampanjen, 900 miljoner kronor fram till 2009. Lars Leijonborg hade hoppats på mer.- Vi nådde inte ända fram, men jag hoppas att vi gör det i forskningspropositionen som läggs 2008, säger han.
Nästa år höjs direktanslagen med 200 miljoner kronor, en ökning med två procent. De därpå kommande två åren ska resten av höjningen fördelas med 300 respektive 400 miljoner kronor till. De nya pengarna ska komma också det humanistisk-samhällsvetenskapliga området till del.
- När vi jobbar med fördelningsnycklarna kommer humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning definitivt att också finnas med i blickfältet, säger Lars Leijonborg.
GLOBALT SIDOUPPDRAG
Lars Leijonborg är själv utbildad inom området, med en socionomexamen från 1974. Numera kan han dessutom kalla sig författare. I boken "Global utmaning" som kom tidigare i år utvecklar han sina teorier om hur Sverige ska klara sig i en global värld. En av nyheterna sedan den nya regeringen tillträdde rör just detta. Ett globaliseringsråd har inrättats efter dansk modell, för att debattera och belysa hur Sverige påverkas och ska klara välfärden i en globaliserad värld. Lars Leijonborg är ordförande, ett sidouppdrag som han anser hänger tätt ihop med uppdraget som forskningsminister. Grundforskningen har en nyckelroll när det gäller att klara välfärden i en globaliserad värld. - Sannings- och kunskapssökande är en del av människans natur och denna nyfikenhet leder oss framåt. Därför är forskning ett sätt att se till att den svenska välfärden kan upprätthållas, säger Lars Leijonborg. En viktig fråga för globaliseringsrådet är den om svenskans ställning i högskolan. Idag sker allt mer undervisning på engelska, även i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Och även om det ger Sverige ett försprång in i globaliseringen riskerar vi att tappa språkliga domäner, menar kritikerna. - Problemet är att kvaliteten i undervisningen och forskningen kan ta skada av att man tvingas arbeta på ett språk man inte är riktigt bekant med, säger Lars Leijonborg. Språkvalet är en intressant fråga för globaliseringsrådet. Att engelska är bra ur internationaliseringssynpunkt är jag övertygad om, men om man tappar i kvalitet på marginalen, då är det också allvarligt.
ANSVAR FÖR FORSKNING, HÖGRE UTBILDNING OCH STUDIESTÖD
Forskning är inget nytt område för Lars Leijonborg. Han har tidigare jobbat med forskningsfrågor både i Utbildningsutskottet och som politisk tjänsteman vid utbildningsdepartementet. Nu är han som departementets högste chef ansvarig inte bara för forskningsfrågor, utan också för högre utbildning och studiefinansiering.Det betyder att han måste ta del av nya forskningsrön. I entrén utanför hans rum står tidningsställ fyllda med populärvetenskapliga tidskrifter från olika områden.
- När jag jobbar sent brukar jag gå ut här och läsa, säger Lars Leijonborg. Dessutom läser jag rapporter från en rad olika områden, till exempel om integrationspolitikens effekter, möjligheten att lagra koldioxid i havsdjupen eller förhållandet mellan skattesänkningar och ökad sysselsättning i Västeuropa.
Hans politikerkolleger läser mest om - om än i ganska liten utsträckning - rön från det humanistiska och samhällsvetenskapliga området. Samtidigt anser politiker att medicinsk forskning har störst betydelse för samhället, allt enligt en studie från föreningen Vetenskap & Allmänhet.
- Det är inte oförenligt. För en icke-medicinare är det ofta svårt att ta till sig resultat från medicinsk forskning. Samtidigt är det ofta nödvändigt för en politiker att ta del av forskningsresultat från det samhällsvetenskapliga området, säger Lars Leijonborg.
Några planer på att forska själv har han inte haft, inte än.
- Min pappa började forska i religionshistoria när han blev pensionär, så vi får väl se vad jag gör i framtiden.
SATSNING PÅ DIREKTANSLAG
Den nya forskningsministern har flera idéer om hur forskningen ska finansieras i framtiden. Finansieringssystemet ska förändras på flera punkter. Den del av forskningen som finansieras med direktanslag från staten ska öka. Idag är det mindre än hälften, runt 45 procent, som bekostas med sådant basstöd. - Vi kommer att satsa mer på direktanslag. Idag finns en obalans mellan direkta och externa medel som kan gå ut över långsiktigheten i forskningen, säger Lars Leijonborg. Dessutom ska systemet för hur pengarna fördelas förändras. Även direktanslagen ska i högre grad fördelas i konkurrens mellan universiteten. - De 200 miljoner extra som fördelas redan nästa år ska gå till fakulteterna direkt, men vi vill söka oss fram till en fördelning där medlen söks i konkurrens och excellens premieras.Hur det ska gå till vill Lars Leijonborg dock inte svara på. Han hänvisar i stället till en utredning som den förra regeringen tillsatte i våras och som leds av Dan Brändström som är VD för Riksbankens jubileumsfond. Hans uppdrag är att hitta en modell för hur anslagen ska fördelas, för att räcka till alla och samtidigt främja hög kvalitet och konkurrenskraft i både forskning och forskarutbildning. Men utredningen blir inte klar förrän i oktober nästa år.
- Jag hoppas att han har idéer om hur vi ska fördela anslagen. Även om konkurrens leder till osäkerhet är det en excellensfaktor. Osäker finansiering är inte det enda problemet för forskarna idag. Många, inte minst vid utvärderingar som gjorts av svenska forskningsområden, har påpekat problemen med dagens tjänstestruktur. Uppemot en tredjedel av personalen vid universitet och högskolor är visstidsanställda, dubbelt så många som på arbetsmarknaden i övrigt. Dessutom finns ingen tydlig karriärgång för forskare.
Lars Leijonborg har ingen färdig lösning på det problemet. Här inväntar han slutsatserna från en annan utredning som den förra regeringen tillsatte och som leds av Ann Numhauser-Henning vid Lunds universitet.
- Men vi måste förbättra karriärvägarna och bland annat skapa fler tjänster för disputerade, säger han. Sverige utbildar inte för många forskare. Den akademikerarbetslöshet som finns just nu hoppas jag beror på att andra politiska områden har misskötts. I ett aningen längre perspektiv är det en klok sak att satsa på forskarutbildning. Han hoppas också hitta ett system för långsiktig finansiering av forskningen.
- Har man fått ett anslag bör det gälla över längre tid. En modell kan vara att kombinera det med att söka medel i konkurrens.
VILL SATSA PÅ ELITUNIVERSITET
Flera av de statliga forskningsfinansiärerna har på senare år satsat på just detta, långsiktiga stöd som fördelats i konkurrens till starka forskningsmiljöer. Senast var det Vetenskapsrådet och Vinnova som gav stöd till bildandet av fyra Berzelii centra. Vetenskapsrådets Linnéstöd, som i år har getts till 20 forskningsmiljöer, är en annan sådan satsning. - Det är ett exempel på att den förra regeringen tänkte som vi. Folkpartiet har gått längre och faktiskt talat om ett elituniversitet och nobeluniversitet, säger Lars Leijonborg. Den tankegången genomförs i andra länder. I Tyskland har man infört ett system som folkpartiet föreslagit, där universiteten sökt stöd, en internationell vetenskaplig panel utvärderat ansökningarna och i slutänden har två-tre universitet fått särskilda medel. Var finns då Sveriges elituniversitet? - Om jag skulle svara på den frågan så skulle det strida mot allt jag har sagt tidigare om inomvetenskapliga beslut och minskad politisk styrning som att universitetens styrelser ska tömmas på politiker. Ska Sverige satsa på elituniversitet ska det ske efter vetenskaplig granskning och utvärdering och jag tror att vi då landar på fler än ett universitet, säger Lars Leijonborg.