"Forskningen ska klara välfärden"

- Vi nådde inte ända fram, men jag hoppas att vi gör det i forskningspropositionen som läggs 2008, säger han. 

Nästa år höjs direktanslagen med 200 miljoner kronor, en ökning med två procent. De därpå kommande två åren ska resten av höjningen fördelas med 300 respektive 400 miljoner kronor till. De nya pengarna ska komma också det humanistisk-samhällsvetenskapliga området till del.

- När vi jobbar med fördelningsnycklarna kommer humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning definitivt att också finnas med i blickfältet, säger Lars Leijonborg. 

GLOBALT SIDOUPPDRAG

ANSVAR FÖR FORSKNING, HÖGRE UTBILDNING OCH STUDIESTÖD

Det betyder att han måste ta del av nya forskningsrön. I entrén utanför hans rum står tidningsställ fyllda med populärvetenskapliga tidskrifter från olika områden.

- När jag jobbar sent brukar jag gå ut här och läsa, säger Lars Leijonborg. Dessutom läser jag rapporter från en rad olika områden, till exempel om integrationspolitikens effekter, möjligheten att lagra koldioxid i havsdjupen eller förhållandet mellan skattesänkningar och ökad sysselsättning i Västeuropa.
 
Hans politikerkolleger läser mest om - om än i ganska liten utsträckning - rön från det humanistiska och samhällsvetenskapliga området. Samtidigt anser politiker att medicinsk forskning har störst betydelse för samhället, allt enligt en studie från föreningen Vetenskap & Allmänhet.
 
- Det är inte oförenligt. För en icke-medicinare är det ofta svårt att ta till sig resultat från medicinsk forskning. Samtidigt är det ofta nödvändigt för en politiker att ta del av forskningsresultat från det samhällsvetenskapliga området, säger Lars Leijonborg.
 
Några planer på att forska själv har han inte haft, inte än.
 
- Min pappa började forska i religionshistoria när han blev pensionär, så vi får väl se vad jag gör i framtiden.

SATSNING PÅ DIREKTANSLAG

Hur det ska gå till vill Lars Leijonborg dock inte svara på. Han hänvisar i stället till en utredning som den förra regeringen tillsatte i våras och som leds av Dan Brändström som är VD för Riksbankens jubileumsfond. Hans uppdrag är att hitta en modell för hur anslagen ska fördelas, för att räcka till alla och samtidigt främja hög kvalitet och konkurrenskraft i både forskning och forskarutbildning. Men utredningen blir inte klar förrän i oktober nästa år.
 
- Jag hoppas att han har idéer om hur vi ska fördela anslagen. Även om konkurrens leder till osäkerhet är det en excellensfaktor. Osäker finansiering är inte det enda problemet för forskarna idag. Många, inte minst vid utvärderingar som gjorts av svenska forskningsområden, har påpekat problemen med dagens tjänstestruktur. Uppemot en tredjedel av personalen vid universitet och högskolor är visstidsanställda, dubbelt så många som på arbetsmarknaden i övrigt. Dessutom finns ingen tydlig karriärgång för forskare.
 
Lars Leijonborg har ingen färdig lösning på det problemet. Här inväntar han slutsatserna från en annan utredning som den förra regeringen tillsatte och som leds av Ann Numhauser-Henning vid Lunds universitet.
 
- Men vi måste förbättra karriärvägarna och bland annat skapa fler tjänster för disputerade, säger han. Sverige utbildar inte för många forskare. Den akademikerarbetslöshet som finns just nu hoppas jag beror på att andra politiska områden har misskötts. I ett aningen längre perspektiv är det en klok sak att satsa på forskarutbildning. Han hoppas också hitta ett system för långsiktig finansiering av forskningen.
 
- Har man fått ett anslag bör det gälla över längre tid. En modell kan vara att kombinera det med att söka medel i konkurrens.

VILL SATSA PÅ ELITUNIVERSITET