Startsidan på Vetenskapsrådet
Vetenskaprsådets startsida
Prenumeration
Det är inte längre möjligt att prenumerera på Tvärsnitt. Sista numret av tidskriften, nummer 3-4 2011, kom i november 2011.

Gamla nummer
Enstaka nummer kan beställas från vår internetbokhandel.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

"Kortsiktig politik hotar den fria forskningen"

Vad har de senaste decenniernas forskningspolitiska förändringar inneburit för den universitetsbaserade forskningen, dess organisering och styrning? Statsvetaren Fredrik Melander har gjort en djupdykning i Lunds universitets arkiv och hans slutsats är entydig:Den svenska forskningspolitikens kortsiktighet hotar den fria forskningen.
I doktorsavhandlingen "Lokal forskningspolitik - Institutionell dynamik och organisatorisk omvandling vid Lunds universitet 1980-2005" redogör Fredrik Melander för hur Lunds universitet har förhållit sig till och reagerat på institutionella förändringar inom vetenskapen och det forskningspolitiska fältet. Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för den pågående omdaningen av det svenska universitets- och högskoleväsendet och att skapa ett bättre beslutsunderlag för forskningspolitiska aktörer vid lärosätena.
 
- Idén till ämnet fick jag redan när jag började på forskarutbildningen i slutet av 90- talet och samtidigt arbetade extra på Högskoleverket, berättar han. Det var mycket prat om besparingar och nedskärningar och jag började fundera över hur spänningsfältet ser ut mellan marknadsmekanismer, statlig makt och akademisk självreglering. Enligt Fredrik Melander saknas djupare studier inom området.

- Tidigare har man mest tittat på hur enskilda personer eller forskningsmiljöer har hanterat forskningspolitiska förändringar, men man har inte undersökt hur ett klassiskt europeiskt forskningsuniversitet, som täcker in allehanda ämnesområden från latin till molekylärbiologi, förhåller sig till omvärlden.

 

NÄRINGSLIVET HAR KOMMIT NÄRMARE


Fram till 60-talet fanns det knappt någon forskningspolitik att tala om, påpekar Fredrik Melander. Därefter har universiteten genomlevt flera kraftfulla expansionsvågor.
 
- De största forskningspolitiska förändringarna har varit den forskningsfinansiella omläggningen, vilken inneburit en förskjutning från direkt- till externfinansiering, och förändringen av externfinansieringens karaktär. De gamla forskningsråden var inte intervenerande i forskningen. I dag är forskningsfinansieringen utformad på ett sätt som påverkar både organisation och inriktning. Tidigare gick statliga medel rakt in i fakulteterna, nu har näringslivet kommit närmare. Forskningspolitiken har blivit en innovationspolitik som syftar till att kortsiktigt främja den svenska konkurrenskraften och bidra till ekonomisk tillväxt. Små språk och kulturstudier riskerar att slås ut helt, medan medicinare och tekniker tvingas anpassa sin forskning efter finansiärernas intressen. Trendområden dyker upp som genererar mycket pengar under kort tid, till exempel stamcellsforskning eller globalisering.
 
Genom att gräva i arkiven och intervjua ett fyrtiotal nyckelpersoner på ledningsnivå har Fredrik Melander kartlagt Lunds universitets agerande under de senaste decennierna. Han kan urskilja tre huvuddrag:

1980-talet präglades av en "ickestrategi", en reaktiv hållning till de forskningspolitiska förändringarna. Man ville bort från 1970-talets demokratitänkande och tillbaka det klassiska universitetet med forskarstyre och stark akademisk självständighet.
 
1990-talet innebar en omläggning av forskningspolitiken under Bildt-regeringen. Perioden präglades av internationella utblickar. Nya idéer kom in och började bearbetas, men man genomförde lite organisatoriska förändringar.

Under 2000-talets början skedde en ökad decentralisering. Vetenskapliga centrum bildades och den tidigare strategin - "all makt åt fakulteten" - fick stryka på foten. Nu bildas en hybrid, som är integrerad med det omgivande näringslivet. Universitetet går från idésökande till patentsökande och företagsbildning.

 

REKTOR - "STATENS FÖRLÄNGDA ARM"


- Tidigare gjorde universitetet mer motstånd mot förändringar, säger Fredrik Melander.
Nu är man mer lyhörd för forskningspolitik och forskningsfinansiering. Rektor och universitetsledning har blivit statens förlängda arm. Konfliktytan har i stället flyttat ner bland professorerna, som borde debattera mer i stället för att bara klaga.
 
Fredrik Melander låter starkt engagerad när han talar om forskningspolitiken och dess effekter. Han har svårt att inte "tycka" saker, något han också fick kritik för på disputationen.
 
- Jag tror inte på den neutrala objektiviteten och forskaren som ett ideal, säger han. Jag är förknippad med det jag gör, det är klart att jag har synpunkter.

Från början tänkte han ha ett jämförande angreppssätt och opponenten tyckte också att det skulle ha varit en poäng med detta. Men det hade varit svårt att göra en ärlig jämförelse, menar Fredrik Melander.
 
- I Lund hade jag värdefulla förkunskaper och tillgång till miljön. Därför valde jag att göra en historisk fallstudie och titta på förändringar över tid. Men jag har hållit sinnet friskt genom utblickar, försäkrar han.
 
Fredrik Melander tror att det finns generella lärdomar att dra av studien om Lunds universitet.
 
Som exempel tar han upp Linnéstödet. Åtta av årets 20 Linnéstöd gick till Lunds universitet.
 
- Just nu har jag svårt att se hur dagens forskningsfinansiering ska kunna generera fler Linnébidragspotentiella miljöer vid Lunds universitet, säger han. Grundidén med Linné är utmärkt, långsiktighet är bra. Men de miljöer som fått bidrag vilar på två, tre decenniers forskningserfarenhet och jag kan inte se hur vi, med dagens forskningspolitik, ska kunna få fram lika starka forskningsmiljöer framöver.

 
HELENA BORNHOLM

Sidansvarig:
Senast uppdaterad: 2006-12-14
Redaktör: Ragnhild Romanus, e-post: ragnhild.romanus@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se
Tvärsnitt - om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning sedan 1979
Sök i Tvärsnitt!