- Startsida
- Tvärsnitt nr 3-4 2011
- Tvärsnitt nr 2:2011
- Tvärsnitt nr 1: 2011
- Tvärsnitt nr 4: 2010
- Tvärsnitt nr 3 2010
- Tvärsnitt nr 2 2010
- Tvärsnitt nr 1 2010
- Tvärsnitt nr 4 2009
- Tvärsnitt nr 3:2009
- Tvärsnitt nr 2: 2009
- Tvärsnitt nr 1: 2009
- Tvärsnitt nr 4:2008
- Tvärsnitt nr 3:2008
- Tvärsnitt nr 2:2008
- Tvärsnitt nr 1:2008
- Tvärsnitt nr 4:2007
- Tvärsnitt nr 3:2007
- Tvärsnitt nr 2:2007
- Tvärsnitt nr 1:2007
- Tvärsnitt nr 4:2006
- Redaktören har ordet: Forskning och politik – ett omöjligt samspel?
- Ledare: Låt kreativiteten växa i lagom stora miljöer
- Intervju: "Forskningen ska klara välfärden"
- Intervju: ”Kortsiktig politik hotar den fria forskningen”
- Från bildningsuppdrag till entreprenörskap?
- Myter och verkligheter i den forskningspolitiska debatten
- Naturvetenskapen behöver humaniora
- Kvinnor minns ansikten bättre än män
- Intervju: Problemkantad färd mot fred och folkstyre
- Så uppstår empati för andra människor
- Historiebruk och identitetsskapande i det mångkulturella Sverige
- Encyklopedins biografier – ett mått på betydelse?
- Aktuellt: Så ser humsam-forskarna på Vetenskapsrådets bidragsformer
- Engelsmän är fulla som grevar och svenskar som kastruller
- Debatt: Dansen kring forskningsfinansieringens guldkalv
- Rapport: Sökes - Fler mötesplatser för forskare och politiker
- Krönika: Risksamhällets ofrånkomliga otydlighet
- Tvärsnitt nr 3:2006
- Tvärsnitt nr 2:2006
- Tvärsnitt nr 1:2006
- Arkiv
Det är inte längre möjligt att prenumerera på Tvärsnitt. Sista numret av tidskriften, nummer 3-4 2011, kom i november 2011.
Gamla nummer
Enstaka nummer kan beställas från vår internetbokhandel.
Så uppstår empati för andra människor
De flesta definitioner av empati innefattar att känna, uppleva, dela eller förstå hur en annan person upplever världen. Även om åsikterna går isär om vad empati är, har en relativt stor mängd empiriska resultat ändå genererats de senaste decennierna. Dessa forskningsresultat har bland annat rört hur empati förhåller sig till altruism, moralisk utveckling, aggression och interpersonella relationer. Köns- och åldersskillnader i empati har också undersökts, liksom i vilken utsträckning empati går att träna.
De mest inflytelserika forskarna under de senaste decennierna har varit Martin Hoffman, Nancy Eisenberg och Dan Batson som definierat empati som en känsla, William Ickes som betraktat empati som avläsning av andras tankar och känslor och Mark Davis som beskrivit empati som ett flerdimensionellt fenomen.
Till skillnad från den relativt stora mängd forskning som genererats om empati, är den empiriska forskningen om att se andra som subjekt eller objekt mer sällsynt. Däremot har åtskilliga filosofer beskrivit hur vi kan se andra som subjekt/objekt: Att se en människa som objekt är att se henne som ett ting, en sak utan tankar, känslor, vilja. Att se en annan människa som subjekt är att se hennes tankar, känslor och mål som lika verkliga som ens egna.
Så som subjektssyn och empati beskrivits i litteraturen har de åtminstone tre saker gemensamt: Båda innebär att uppmärksamma att den andre har ett perspektiv, att uppleva en likhet med sig själv och att bry sig om den andre.
Men subjektssyn och empati skiljer sig också åt på tre viktiga punkter. För det första är empati affektiv till sin natur, medan subjektssyn är relativt oberoende av känsla. Man kan se en annan person som subjekt och inte känna så mycket. För det andra känner man vanligtvis empati i relation till en specifik situation, medan subjektssyn mer handlar om den andres liv som helhet.
En tredje skillnad är att empati oftast innebär att två personer är fokuserade på den enes situation, medan subjektssyn är något som två personer oftare har på varandra samtidigt.
EN METOD FÖR ATT MÄTA SUBJEKTS-/OBJEKTSSYN
Hur kan man då mäta subjekts-/objektssyn? Den metod jag har skapat bygger på att om en person fritt beskriver hur han eller hon upplever en annan människa, så kan en tredje person utifrån vissa kriterier avgöra om detta är en subjektssyn eller objektssyn.
Proceduren innebär att en filmscen med en eller flera personer visas för en grupp undersökningsdeltagare för att ta reda på i vilken utsträckning de upplever filmpersonen eller personerna som subjekt eller objekt. Lättast skulle förstås vara att ställa en uttrycklig fråga: Upplever de filmpersonerna som subjekt eller objekt? Detta är dock inte möjligt. För det första vill de flesta människor vara personer som ser andra som subjekt snarare än objekt och det kan därför vara lockande att inte svara uppriktigt. För det andra är det långt ifrån troligt att undersökningsdeltagarna ens är medvetna om i vilken grad de ser filmpersonen som ett subjekt eller objekt.
Därför går man med den här metoden tillväga på ett mindre direkt sätt. Undersökningsdeltagarna får ett tomt papper och instruktionen att beskriva någon specifik person i filmen. Deltagarna vet då inte att deras svar senare kommer att bedömas med avseende på subjekts-/objektssyn.
Syftet med undersökningen får de veta först efteråt. Deltagarna brukar skriva alltifrån några enstaka ord till upp till tio meningar. Svaren bedöms sedan av två psykologiforskare eller psykologer på tre skalor som går från 1 (inte alls) till 7 (väldigt mycket).
Skalorna har följande rubriker:
Filmpersonen kunde ha sagt det här om sig själv, Undersökningsdeltagaren har en positiv syn på filmpersonen och Undersökningsdeltagaren fördömer inte filmpersonen.
Tanken bakom de tre skalorna är att en subjektssyn liknar hur den andre själv skulle beskriva sitt subjektiva perspektiv. En objektssyn, som är ett utifrånperspektiv, är mer negativ och fördömande.
Högt värde på skalorna innebär subjektssyn snarare än objektssyn. Medelvärdet av psykologernas bedömningar på de tre skalorna utgör måttet på subjekts-/ objektssyn. Slutligen beräknas också överensstämmelsen mellan de två experternas bedömningar för att få ett mått på tillförlitligheten i bedömningarna.
TVÅ GENOMFÖRDA STUDIER
Metoden som beskrivs har hittills använts i två studier. I den första studien lät vi undersökningsdeltagare svara på frågor om fyra personer i två olika filmklipp. Hypotesen var att skillnader i subjekts-/objektssyn till en betydande del förklarar skillnader i empati.
En grupp gymnasieelever (81 personer) i Visby fick titta på en scen från tv-serien Skärgårdsdoktorn och en scen från filmen Den goda viljan och sedan fritt beskriva hur de upplevde vissa personer i klippen. För Skärgårdsdoktorn fick eleverna svara på frågor om flickan Wilma och hennes morfar. Med i scenen är också Wilmas föräldrar. I scenen blir morfadern besviken för att ingen i familjen är intresserad när han kommer med dotterns ridskjorta från barndomen.
För Den goda viljan fick de svara på frågor om ett par, Henrik och Anna, som är på väg att gifta sig. I scenen bråkar Henrik och Anna om var det förestående bröllopet ska äga rum. Beskrivningarna bedömdes sedan av två psykologiforskare med avseende på subjekts-/objektssyn. Överensstämmelsen mellan de två forskarnas bedömningar var god.
Gymnasieeleverna tillfrågades även om hur mycket empati de kände för de olika personerna i filmerna. Empati mättes på en självskattningsskala från 1 (inte alls) till 7 (väldigt mycket). Medelvärdet för hur mycket empati de kände för filmpersonerna var ungefär 4 på den sjugradiga skalan.
Gymnasieelevernas syn på filmpersonerna som subjekt eller objekt varierade mycket. En elev upplevde Anna i Den goda viljan i hög grad som subjekt: "Hon har en önskan att få ha ett stort bröllop...Vill uppleva sin dröm och vill inte att något ska gå fel." En annan elev hade mer av en objektssyn på Anna: "Väldigt bestämd och enkelspårig, kan inte se möjligheter, lite konservativ kanske... Har precis som mannen i filmen svårt att bearbeta andras synpunkter."
EMPATI OCH SUBJEKTSSYN
Resultatet visade, för de fyra filmpersonerna sammantaget, en positiv korrelation mellan subjektssyn och empati: 0,24. Detta är ett relativt måttligt samband och för att försöka komma på vad som mer kunde spela en roll i att väcka empati granskade jag filmklippen på nytt.
En närmare titt på de olika situationerna gav idén att empati, men inte subjektssyn, har att göra med hur besvärlig situation filmpersonerna befinner sig i. Därför bestämde jag mig för att genomföra ytterligare en studie, för att testa om situationens svårighet tillsammans med subjektssyn kan förklara empati i större utsträckning än subjektssyn ensamt.
Den här gången deltog 31 studenter på Stockholms universitet. De fick se samma två filmklipp och subjektssyn och empati mättes. Nytt, jämfört med den första studien, var att deltagarna nu även tillfrågades i vilken utsträckning de tyckte att filmpersonerna var i svåra situationer. Nytt var också att låta deltagarna själva, istället för psykologiforskare, bedöma sina egna fria svar med avseende på subjekts-/objektssyn. (Med största sannolikhet ger dock oberoende expertbedömningar betydligt mer rättvisande mått på subjekts-/objektssyn.)
Resultatet blev liksom i den första studien ett måttligt samband mellan empati och subjektssyn (0,29). Det fanns också som förväntat ett positivt samband mellan empati och upplevd svårighet. Korrelationen var 0,44. Mellan subjektssyn och upplevd svårighet var sambandet däremot, också det som förväntat, nära noll (-0,05).
Statistiska metoder visade att subjektssyn och upplevd svårighet tillsammans till en betydande del förklarade skillnader i hur mycket empati deltagarna kände för filmpersonerna. En deltagare som såg morfadern i Skärgårdsdoktorn som ett subjekt i en svår situation, kände mycket empati för honom. En deltagare som tvärtom inte tyckte att Anna befann sig i någon svår belägenhet och dessutom objektifierade henne, tenderade att inte känna empati för henne. Även om vi kan känna empati också för positiva situationer, tycks det alltså vara så att svåra situationer lättare väcker empati.
TVÅ FAKTORER HJÄLPS ÅT ATT VÄCKA EMPATI
Resultatet av de två studierna visar alltså att subjektssyn tillsammans med upplevd svårighet till en betydande del förklarar den empati vi känner för andra. Om jag möter en hemlös, sjuk och hungrig man, men inte upplever honom som en människa - ett subjekt - kommer jag inte att känna empati. Om jag ser en person som subjekt, men inte uppfattar hans eller hennes svåra belägenhet, kommer jag antagligen inte heller att känna mycket empati. Vi känner framförallt empati för subjekt som befinner sig i svåra situationer.
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se
Sök i Tvärsnitt!
