Intervju

"Mode handlar om mycket mer än kläder"

Ungefär så låter programförklaringen från den nyutnämnde professorn i modevetenskap, Peter McNeil, när Tvärsnitt ber honom presentera det nya forskningsfält som nu tar plats vid Stockholms universitet.

— Och jag har alltid tyckt att forskarvärlden har förbisett ämnet.

Men mode, vad är det, egentligen? Peter McNeils definition låter så här:

— Mode är förändring, fantasi, material. Det handlar om mycket mer än att klä sin kropp. Det är vad jag skulle vilja göra i Stockholm: öppna upp ämnet, mot inredning, design, sociologi, ekonomisk historia. Förr studerade man kanske modet inom lyxindustrin, men i dag är lyx ju något helt annat, mer konceptionellt, något som har att göra med värden.

Ett sätt att bygga identitet

— Mode har alltid varit ett hjälpmedel för folk att skapa sig en plats inom givna sociala hierarkier. Men förr var hierarkierna mycket mer fastlåsta. Normerna för konsumtion styrde människors beteende. Men särskilt efter andra världskriget har allt det här luckrats upp. För att efter 1960-talet lösas upp helt och hållet. I dag är modet något som berör alla. Det finns ingen längre som kan diktera vad god smak är, även om vissa konservativa framhärdar med sina traditionella regler för vad som är elegant eller inte. Men jag tycker inte att de är trovärdiga.

I början av nästa år tillträder Peter McNeil tjänsten vid Stockholms universitet. Fram till dess är han anställd vid Sydneys tekniska högskola som professor i designhistoria.

— Det kommer att bli så intressant och stimulerande att få vara med och bygga upp ett så relativt nytt ämnesområde: vetenskapliga studier kring mode. Jag kommer att bidra med en stark estetisk dimension, som jag tar med mig från konst- och designhistorien. Men jag är också väldigt intresserad av konsumtionshistoria, relationen mellan modet och konsumenternas beteende.

Tvärvetenskapen i ämnet betonas

Tanken är att disciplinen ska studera mode som fenomen, både i ett historiskt och i ett samtida perspektiv, med utgångspunkt i estetiska vetenskaper eller till exempel etnologiska, företagsekonomiska, genusvetenskapliga, historiska, kultvetenskapliga, medie- och kommunikationsvetenskapliga, socialantropologiska eller sociologiska utgångspunkter. Målgruppen för utbildningen är alltså studenter inom både humaniora och samhällsvetenskap.

— Området är väletablerat i Storbritannien, säger Peter McNeil. Men där förekommer det för det mesta i ett konsthistoriskt sammanhang, vilket förstås färgar av sig.

Man skulle också kunna tänka sig att förlägga modevetenskapen på en handelshögskola. En sådan samverkan har Peter McNeil själv prövat på med mycket positivt resultat. Jättepraktverket "Shoes: A History from Sandals to Sneakers" (Berg publishers, 2006), som han skrev tillsammans med ekonomihistorikern Giorgio Riello, då på London School of Economics, rönte stor uppmärksamhet.

Peter McNeil vill gärna bredda modevetenskapen också i geografisk bemärkelse:

— Hittills har modevetenskapen varit mycket eurocentrisk. Det har nästan uteslutande handlat om den västerländska traditionen. Jag hoppas att vi i Stockholm kan skapa en mötesplats där också andra synsätt får plats.