Reportage

Med Pro Lingua når forskningen utanför gränserna

Tvärsnitt ställde sex frågor till pristagarna:
1) Vad handlar din bok om? 
2) Varför valde du att skriva på svenska?
3) Vad betyder priset för dig och din forskning? 
4) Till vilket språk ska din bok översättas? 
5) Vilket tomrum kan boken tänkas fylla i ett internationellt perspektiv? 
6) Har du några övriga funderingar när det gäller språkanvändning och spridning av forskningsresultat inom humaniora/samhällsvetenskap? 

David Dunér, fil dr i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet:

1) Avhandlingen Världsmaskinen handlar om Emanuel Swedenborg (1688-1772) som naturvetare. Fram till 57 års ålder var Swedenborg helt inriktad mot naturvetenskap, matematik, medicin, teknik, astronomi etc. Det är denna mer eller mindre okända period i hans liv som avhandlingen handlar om. Först efter 1745 begav han sig in i andarnas och änglarnas värld, först då blev han den andeskådare och bibelexeget som han har blivit känd för. Jag försöker inte bara ta reda på vad han tänkte, utan också hur han tänkte, hur han använde sig av metaforer, bilder med mera i sitt tänkande.

2) Det som talade för att skriva boken på engelska var att ämnet för avhandlingen, Swedenborg, var något så ovanligt som ett svenskt ämne som handlade om en person som har tilldragit sig betydligt större intresse utomlands än i Sverige. Men jag fastnade vid svenskan, därför att jag tänker på svenska och tycker om att formulera mig på svenska. Språket är för mig mitt precisionsinstrument. På samma sätt som naturvetare behöver exakt mätutrustning och noggranna mätresultat, behöver jag som historiker vara exakt och noggrann med språket och tankarna. Jag kan inte fumla med ord som jag inte riktigt behärskar i alla dess konnotationer. Resultatet hade aldrig blivit så bra om jag hade försökt skriva den på engelska. 

3) Det är en fantastisk möjlighet för mig att nå ut till andra läsare och forskare, och kunna delta i det internationella "samtalet". Det betyder också mycket för mitt fortsatta forskningsarbete. Priset tycks tala om för mig att jag är på rätt väg, att jag har kommit något på spåret.

4) Engelska. Särskilt i den engelskspråkiga världen — som i England och USA — finns det intresse för Swedenborg.

5) Den internationella forskningen och litteraturen handlar nästan uteslutande om andeskådaren Swedenborg. Kunskapen om Swedenborgs naturvetenskapliga verksamhet och dess betydelse för den senare Swedenborg är mycket bristfällig. Särskilt svårt har Swedenborgsforskningen haft med det svenska källmaterialet och kontexten, såsom svenska texter och förhållanden. Överhuvudtaget har forskningen haft problem med att sätta in Swedenborg i ett idéhistoriskt sammanhang.

Lennart Schön, professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

1) Min bok handlar om Sveriges omvandling från jordbrukssamhälle till modernt industri- och tjänstesamhälle och om hur inhemska och yttre faktorer format denna omvandling. Samtidigt ger boken en tolkning av utvecklingen som långa cykliska förlopp mellan tre industriella revolutioner - den tredje upplever vi idag.

2) Svenskan var ett ganska självklart val för mig. Det finns flera skäl för att skriva boken på svenska. Historien har naturligtvis tilldragit sig i ett kulturellt sammanhang och svenskan ger rikare möjligheter att uttrycka detta. Ett viktigt skäl är också att jag velat anknyta till många människors erfarenheter och sätta in dessa erfarenheter i ett vidare sammanhang. På så sätt kan boken ha något att ge inte bara till forskare och studenter utan också till en bredare publik utanför universiteten.

3) Priset är en väldig stimulans - dels för den uppmuntran som man därigenom får från svenska kollegor, dels för att det samtidigt ger möjligheter att nå en vidare läsekrets. Inte minst bland de många utländska kollegor som frågat efter en översättning.

4) Engelska är det naturliga valet — används av i stort sett alla internationellt inom ekonomisk historia och ekonomi.

5) Jag tror att boken om den moderna svenska ekonomiska historien kan fylla flera viktiga funktioner internationellt. Sverige är ett ofta använt exempel för en snabb och lyckosam industrialisering och med en särpräglad social utveckling. Därtill står den svenska forskningen stark — vi har möjligheter att göra en mera ingående analys av förloppet än i flertalet andra länder. Dessutom utvecklar jag ju detta inom en teoretisk ram som anknyter dels till en svensk tradition, med Erik Dahméns utvecklingsblock, dels till den internationella diskussionen om långa cykliska förlopp och industriella revolutioner.  I det senare fallet kan jag med Sverige som utgångspunkt koppla samman teknik, ekonomi och samhällsförändring, statistik och historiskt förlopp på ett sätt som inte är vanligt internationellt. 

Jag tycker att utgångspunkten för Pro Lingua är väsentlig — att stödja svenskan som vetenskapligt språk som i många fall ger möjligheter till fördjupad analys och som, tillsammans med översättningar, kan skapa en bredare kommunikation.