Ledare

Både-och - ett förtäckt antingen-eller?

Det är mycket viktigt att de lärosäten som beviljas medel för en strategisk satsning ger plats för den fria nyfikenhetsstyrda forskningen inom ramen för det strategiska området. Det är också viktigt att företrädare för samhälle och näringsliv inom relevanta områden kan delta i forskningens problemformulering och att företag kan ingå i projekten och delta i genomförandet. (s. 68—69)
 

Kan det som ovan sägs verkligen förstås som ett "både-och"? Hur nyfikenhetsstyrd blir den forskning som redan i utgångsläget begränsas av det strategiska området och av att andra aktörer styr över det forskningsproblem som ska formuleras? Är det inte snarare så att det senare skulle innebära en inskränkning av det förra? Och framstår i så fall inte det här som ett försök att med retoriska medel övervinna en motsättning som inte är lika lätt övervunnen i verkligheten? Ett antingen-eller utklätt till både-och?

Svaret måste sökas bortom retoriken, i propositionens skarpa förslag. Hur ser dessa ut?

Allmänt sett innebär propositionen en kraftig ökning av det statliga bidraget till forskningen, inkluderande en vidgad roll för Vetenskapsrådet (VR). Men den innebär också en kraftig tyngdpunktsförskjutning i riktning både mot en starkt politisk styrning av forskningen och mot ett starkare kommersiellt inflytande över den. Detta gäller också VR, vars verksamhet kommer att ändras i strategisk riktning mer än anslagsförstärkningen antyder. Detta eftersom det bland annat är VR som ska hantera också sådana strategiska satsningar för vilka anslagen tillfaller universiteten. Trots en och annan passus om behovet av fri forskning är rörelseriktningen klar. Borta är den tid då man såg ett värde i en tydlig rollfördelning mellan oberoende forskare och det övriga samhället.

För humaniora och samhällsvetenskap (HS) riskerar proppen att gå ur. Dels ignorerade regeringen VRs begäran om en mer än proportionell höjning av anslaget till HS. Dels har de satsningar som riktas mot HS-området mycket lite att göra med de områden som VR i våras pekade ut i sitt "Svar på förfrågan från Utbildningsdepartementet...", bland vilka man till exempel finner forskning om globaliseringens långa historia, om välfärdens och välfärdspolitikens nya förutsättningar samt om kulturella, moraliska och politiska konsekvenser av globaliseringen. Vidare är indikatorerna som ska ligga till grund för fördelning och omfördelning till universiteten knappast HS-neutrala (trots omräkningsfaktorn), bland annat därför att stora kommersiella satsningar spelar in som underlag för fördelning och det knappast är att vänta att dessa i nämnvärd grad riktas mot HS. Vilket är till exempel det kommersiella meritvärdet i forskning som syftar till att komma till rätta med autism eller bristande jämställdhet?

Hur ovanstående iakttagelser ska värderas är läsarens sak att avgöra. Men både-och? Nja...

 
Arne Jarrick
Ansvarig utgivare Tvärsnitt
Huvudsekreterare, ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap