Muslimskt mode som social kraft

Forskningen, som har komparativa perspektiv, genomförs i Sverige, Nederländerna, Danmark, Storbritannien och Tyskland. Genom fotodokumentation, intervjuer och observationer undersöks framväxten av europeiska muslimska moden. Projektet utforskar estetiska preferenser, stil och konsumtion och intresserar sig för både bärare, producenter och återförsäljare. Man kommer också att göra jämförelser mellan länderna för att se hur de skiljer sig åt vad gäller till exempel inställningen till islam, förhållandet stat—religion och de muslimska immigranternas olika ursprung. En annan fråga är hur idéer och stilar har vandrat mellan/från de länder som immigranterna kommer från och mellan Europas länder.

Muslimsk modevisning

— Det ena är att vi globalt sett, bland annat i länder i Asien och Västafrika, ser en allt större utbredning av muslimskt mode i tidningar, på webbplatser och i modebutiker. Det andra är att om man tittar på gatorna i Europa, så ser man hur unga muslimska kvinnor allt mer börjar klä sig i moderna varianter av den muslimska klädedräkten, säger Annelies Moors.  
Projektet utgår från huvudsakligen fyra frågeställningar:

Vilka producerar modet och var hittar man varorna? Muslimskt mode har blivit allt synligare på mässor, haute couture-visningar, i modemagasin och på särskilda webbplatser. Stora klädkedjor försöker medvetet locka muslimska kunder och det växer fram allt fler muslimska modebutiker.

Vilka är personerna som bär dessa kläder? Vad har de för bakgrund och etnicitet? 

Hur tänker människor kring mode och religion? Hur lyckas designers, tillverkare och konsumenter i de olika länderna förena islam och mode? Vilka interna debatter finns det? Hur förhåller sig unga muslimska respektive icke-muslimska kvinnor till modernt kontra traditionellt muslimskt mode?  Hur mycket av det personliga klädvalet handlar om intresse och hur mycket handlar om avståndstagande?

Hur ser samhällets reaktioner ut? Vilka debatter kan man skönja?

In i garderoben

— Forskningen har pågått ungefär ett år i Sverige, lite längre i andra länder, berättar Leila Karin Österlind. En viktig del i projektet är de jämförande aspekterna, därför tar vi mycket fotografier. Vi dokumenterar modet för varje säsong: vår, sommar, höst och vinter.

När det gäller intervjuer handlar en stor del av frågorna om estetiska preferenser. Varför väljer unga muslimska kvinnor att bära abaya en dag och jeans och t-shirt en annan? Hur går urvalsprocessen till? Hur väljer de färger och material? Varför knyter de sjalen på ett visst sätt och inte ett annat? För att ta reda på detta har projektet knutit till sig ett antal nyckelinformanter, vilkas garderober man studerat och som man också har följt med på shoppingrundor.

— Vi intervjuar även muslimska kvinnor som inte klär sig i muslimskt mode, trots att de identifierar sig med religionen, tillägger Leila Karin Österlind.

Det finns förstås en rad olika skäl till varför kvinnor väljer att bära slöja. Orsakerna kan vara religiösa, sociala eller praktiska, men det kan också handla om provokation eller feministisk markering. Många unga muslimska kvinnor har tröttnat på de traditionella slöjorna som finns att köpa från importbutiker. En del menar att de är "tantiga" och att de dessutom inte passar med de kläder som man bär i övrigt.

— Många unga tjejer har en enorm kunskap när det gäller att se potentialen i plagg som inte är uttalat muslimska, säger Degla Salim. De går till butiker som H&M, MQ och Indiska och köper vanliga sjalar, smycken och klädesplagg som de sedan kombinerar på sitt eget vis. De skapar en personlig stil. Att muslimskt mode har slagit igenom på bred front gör att många känner: "Äntligen kan vi uppfattas som moderna."

Olika bildspråk

Svenska Bon Magazine har ett helt annat tilltal. Här har modellerna ett självsäkert kroppsspråk och attityd i blicken. Fotografen Robert Jasos färgstarka, vackra sjalbilder i modereportaget "Galna Grey Gardens" 2007 är än idag mycket omtalat på modebloggar, liksom fotografen Jimmy Backius tidningsomslag av en kvinna i en burkaliknande baraxlad kreation (Bon Magazine, 2001).

Det nederländska modemagasinet MSLM, som har sitt ursprung i en modeutställning med samma namn, och panarabiska Alef. Magazine, som bevakar mode, design och kultur i arabvärlden, är ytterligare några exempel på modemagasin som vågar tänja på gränserna både vad gäller den muslimska klädedräktens utformning och de signaler fotomodellerna ger genom sina poser och ansiktsuttryck.

Internet är förstås starkt bidragande till att den muslimska klädedräkten har tagit sig nya uttrycksformer och också nått nya målgrupper. Det dyker upp allt fler webbshops där man kan beställa muslimska plagg och på bloggar och communities (nätgemenskaper) möts modeintresserade från hela världen. På We Love Hijab.com till exempel, kan besökaren under rubrikerna "Hijab don't" och "Hijab approved" få tips om vilka plagg och accessoarer som är ute/fel och vilka som är inne/accepterade. Fördomarna om att muslimska kvinnor är förtryckta och tvingade att bära sjal får snart stryka på foten. Slöjan har genom sitt intåg i modevärlden blivit mer avdramatiserad i flera delar av Västeuropa.

HELENA BORNHOLM