Bilaterala avtal om forskningssamarbeten

Vetenskapsrådet har avtal om bilateralt forskningssamarbete med organisationer i ett antal olika länder.

Vetenskapsrådets policy för bilaterala avtal

Avtalen rör i huvudsak forskningssamarbete genom gemensamma forskningsprojekt och workshops, tillgång till forskningsinfrastrukturer samt forskarutbyte. Nedan kan du läsa om Vetenskapsrådets policy för bilaterala avtal.

Vetenskapsrådet finner att bilateralt forskningssamarbete ofta sköts bäst och mest effektivt på forskarnivå. Vetenskapsrådet vill därför stärka forskarnas egna möjligheter till bilateralt samarbete, till exempel genom att verka för fler och större projektbidrag.

Rådet har i linje med detta som policy att i princip inte ingå några bilaterala avtal på högre nivå. Prioriteringar vad gäller utnyttjande av administrativa och andra resurser kan ge ytterligare skäl till denna policy.

Vetenskapsrådets hållning bör dock inte medföra att forskningssamarbete mellan Sverige och andra länder förhindras utan bör medverka till att eventuella hinder på olika sätt undanröjs. Bilaterala avtal kan därför i undantagsfall ingås.

Ett skäl att ingå bilaterala avtal kan vara att stödja forskningssamarbete med sådana länder där ett avtal är en förutsättning för att samarbetet skall kunna komma till stånd. Ett annat kan vara att ge svenska forskare tillgång till infrastruktur i andra länder.

Bilateralt samarbete med nationella forskningsfinansiärer och andra för forskningen viktiga aktörer i Europa kan vidare vara ett sätt att initiera en förstärkning av koordineringen i det europeiska forskningsområdet.

Dela |

Senast uppdaterad: 2014-12-15