- Startsida
- Tvärsnitt nr 3-4 2011
- Tvärsnitt nr 2:2011
- Tvärsnitt nr 1: 2011
- Tvärsnitt nr 4: 2010
- Tvärsnitt nr 3 2010
- Tvärsnitt nr 2 2010
- Tvärsnitt nr 1 2010
- Tvärsnitt nr 4 2009
- Tvärsnitt nr 3:2009
- Tvärsnitt nr 2: 2009
- Tvärsnitt nr 1: 2009
- Tvärsnitt nr 4:2008
- Tvärsnitt nr 3:2008
- Tvärsnitt nr 2:2008
- Tvärsnitt nr 1:2008
- Tvärsnitt nr 4:2007
- Tvärsnitt nr 3:2007
- Tvärsnitt nr 2:2007
- Tvärsnitt nr 1:2007
- Tvärsnitt nr 4:2006
- Tvärsnitt nr 3:2006
- Tvärsnitt nr 2:2006
- Tvärsnitt nr 1:2006
- Arkiv
Prenumeration
Det är inte längre möjligt att prenumerera på Tvärsnitt. Sista numret av tidskriften, nummer 3-4 2011, kom i november 2011.
Det är inte längre möjligt att prenumerera på Tvärsnitt. Sista numret av tidskriften, nummer 3-4 2011, kom i november 2011.
Gamla nummer
Enstaka nummer kan beställas från vår internetbokhandel.
Foto: Jan Wikner
Tema: Samspelet mellan arv och miljö
Porträtt:
Folklivsforskningens förnyare brottas med den fria viljan
Etnologen Åke Daun satte folkhemmet och svenskheten i ny belysning på 60-talet. I samma veva moderniserade han folklivsforskningen. Nu funderar han i en ny bok om det ändå inte är slumpen som styr allt.
Läs porträttet Folklivsforskningens förnyare brottas med den fria viljan
Essä av Sven-Eric liedman:
Striden om arv och miljö började för hundra år sedan
För hundra år sedan hävdade biologer att genetiken gör det möjligt att producera nya arter på samma vis som kemisterna skapar nya ämnen. Mothugg fick de av socialantropologer och sociologer och så småningom även av psykologer som menade att människans beteende beror av stimuli och responser. Frågan om arv eller miljö blev brännhet vid denna tid. Men även om de vetenskapliga förutsättningarna för den saknades tidigare, har besläktade frågor kring människans frihet sysselsatt människor sedan uråldrig tid. Teorier kring arvsynd, ärftlighet och uppfostran har haft stor betydelse för dem. Så har även upptäckten av mikroskopet, statistiken och däggdjurets ägg.
Läs essän Striden om arv och miljö började för hundra år sedan
Essä av Magnus Ulväng:
Det är på attityden skulden kommer an
De flesta vet att uppsåt ofta utgör en förutsättning för straffrättsligt ansvar, men få vet kanske att definitionen av vad som utgör uppsåt bygger på att man kan tillskriva gärningsmannen en viss inställning. Han eller hon ska vara likgiltig inför faktum att ett brott begås. Men vad innebär det att vara likgiltig? Och är det möjligt att avgöra en människas skuld genom att fastställa vilken attityd han eller hon hade i ett givet ögonblick?
Läs essän Det är på attityden skulden kommer an
Redaktör: Ragnhild Romanus, e-post: ragnhild.romanus@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se
Tvärsnitt - om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning sedan 1979
Vetenskapsrådet bjuder varje kvartal in till seminarium om aktuell och viktig human- och samhällsvetenskaplig forskning.