Nyhet

Nyhet

Publicerad den

Uppdaterad den

Vi tenderar att underskatta miljöns roll när det gäller att sprida antibiotikaresistens. Att begränsa resistens i fattiga länder är centralt för att begränsa framtida problem även i övriga länder. Det menar forskaren Joakim Larsson som får finansiering inom det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens. 

Sedan 2016 är Joakim Larsson föreståndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning, CARe, vid Göteborgs universitet. Här studerar han och hans kolleger antibiotikaresistens ur ett brett perspektiv, från grundläggande molekylära mekanismer till internationell policy.

– Min egen grupp forskar kring vilken roll miljön spelar för uppkomst och spridning av resistens hos kliniskt relevanta bakterier, och då särskilt vilken betydelse antibiotika i miljön har för resistensutveckling. Vi studerar också hur avloppsanalyser kan komplettera klassisk klinisk resistensövervakning, säger Joakim Larsson.

Miljöns betydelse som källa för nya resistensgener är sannolikt underskattad, menar han.

– I ljuset av decenniers misslyckade försök att utveckla genuint nya antibiotika måste vi nu jobba stenhårt för att begränsa spridning och uppkomst av ny resistens på många olika sätt. En sådan möjlighet som jag tror kan utvecklas är att generera resistensövervakningsdata i många fattiga länder genom resurseffektiva avloppsanalyser.

Bild på ett avlopp.

Joakim Larsson har nyligen blivit invald som vetenskaplig rådgivare vid Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance, JPIAMR, som koordinerar internationell forskning om antibiotikaresistens. Uppgiften innebär att vara med och ge råd kring olika aktiviteter, bland annat de utlysningar som de 28 medlemsländerna gör tillsammans varje år.

Han är glad över förtroendet.

– Jag hoppas kunna komplettera den breda expertis som finns bland övriga ledamöter. Alltsedan jag för 20 år sedan rekryterades som postdoktor hos Håkan Billig, som tidigare var huvudsekreterare för medicin vid Vetenskapsrådet, har jag haft ett intresse för forskningsfinansiering och kvalitetsaspekter. Det kommer kanske till nytta nu.

Foto på Joakim Larsson.

Joakim Larsson. Foto: Göteborgs universitet

Hur ser ditt mest hoppfulla scenario ut när det gäller antibiotikaresistens och hur skulle vägen dit kunna se ut?

– Det som lönat sig mest de senaste decennierna är inte läkemedelsutveckling utan dedikerat arbete med att begränsa uppkomst och spridning av resistens. Att på olika sätt öka sådana ansträngningar i låg och medelinkomstländer tror jag är centralt för att begränsa framtida problem även för oss. På sikt tror jag bara man kan ”lösa” resistensfrågan om vi kommer på något helt nytt och annorlunda koncept för hur antibiotika fungerar.

Joakim Larsson och hans kollega Carl-Fredrik Flach publicerade nyligen en artikel om antibiotikaresistens i miljön i tidskriften Nature Reviews Microbiology.

Läs artikeln från 4 november 2021: Antibiotic resistance in the environment Länk till annan webbplats.

Nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens

Joakim Larsson får finansiering inom Vetenskapsrådets nationella forskningsprogram om antibiotikaresistens. Programmet har ett brett, tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt perspektiv och stödjer all forskning som berör antibiotikaresistens – både grundforskning och mer verksamhetsnära forskning.

Läs mer om det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens

Mer om JPIAMR

Idag är 28 länder från fyra kontinenter medlemmar i det globala samarbetet kring forskning om antimikrobiell resistens, Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance, JPIAMR. Fler än hälften av dem är G20-länder.

Sedan starten 2011 har JPIAMR finansierat 118 forskningsprojekt och forskningsnätverk med över 100 miljoner euro. Hittills har 1 289 forskare i 71 länder deltagit i forskning finansierad via JPIAMR.

Vetenskapsrådet är värd för sekretariatet för JPIAMR

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. "Forskning är nyckeln i arbetet mot antibiotikaresistens"

    För att säkra världens tillgång till effektiva läkemedel behövs stora resurser för forskning och innovation, breda globala samarbeten och tydligt ledarskap. Sverige har en ledande roll i det internationella arbetet mot antibiotikaresistens och Vetens...

  2. Antibiotikaforum 2021

    I anslutning till den europeiska antibiotikadagen arrangeras Antibiotikaforum som samlar experter och andra som arbetar med antibiotikaresistens. Årets tema är Sverige på den globala arenan. Hur ser det svenska internationella arbetet mot antibiotika...

  3. Vetenskapsrådet stöder plattform för antibiotikautveckling med 25 miljoner

    Vetenskapsrådet har tagit beslut om att finansiera ENABLE-2, en plattform för antibiotikautveckling vid Uppsala universitet, med 25 miljoner kronor under 2021 – 2022.