Evenemanget är avslutat

Offentliga samtal: Hur påverkar de starka berättelserna oss?

I seminarieserien Offentliga samtal – forskare möter praktiker bjuder vi in två forskare som presenterar sina resultat kring ett aktuellt ämne, för att sedan möta praktiker i ett samtal inför publik. Denna gång handlar samtalet om berättelser och hur de påverkar oss. Se en inspelning av seminariet nedan.

Datum

25 april 2019

Tid

14.00–16.00

Plats

Nalen, Regeringsgatan 74, Stockholm

Arrangörer

Vetenskapsrådet i samarbete med Institutet för framtidsstudier.

Hur påverkar de starka berättelserna oss?

Begrepp som ”berättelse” och ”narrativ” används allt oftare för att förklara politiska partiers framgångar eller motgångar. Somliga menar att det var med ”en ny berättelse om Sverige" som Moderaterna lyckades vinna regeringsmakten på 2000-talet, medan det är avsaknaden av en sådan berättelse som förklarar Socialdemokraternas minskade stöd.

Liknande saker sägs om företag och varumärken. Framgångsrika företagsledare behöver vara ”story-tellers” som bygger ett narrativ kring företaget som kan inspirera medarbetare och attrahera kunder. Vilken substans har detta sätt att prata? Vad menas med en ”berättelse” i dessa sammanhang, och vilka berättelser är det som påverkas oss? Varför är berättelser viktiga? Vad säger forskarna och vad säger praktikerna?

Berättelser som argumentation

Orla Vigsö, professor i medievetenskap, JMG vid Göteborgs universitet

Berättelser fyller många funktioner och en viktig funktion är att de ingår i argumentationen. Oavsett om det rör beskrivningen av nuläget, analyserna efter en händelse eller drömmen om framtiden så är berättelser ett vanligt sätt att ta till. Och det är svårare att argumentera mot en berättelse än mot ett entydigt påstående. Hur ser det ut i diskussionerna om "Sverige" och "svenskarna"?

"Så här ser verkligheten ut" – om små och stora berättelser i politisk kommunikation

Charlotta Seiler Brylla, professor i tyska vid Stockholms universitet

Politiker refererar gärna till upplevda händelser - egna eller andras - när de kommunicerar med väljarna. Hur ser dessa berättelser ut och vilken funktion har de i politiskt språkbruk?

Panel

  • Åsa Linderborg, kulturchef Aftonbladet
  • Niklas Rådström, författare och professor em i berättande
  • Per Schlingmann, driver kommunikationsbyrå, fd chefsstrateg och statssekreterare M.

Moderator

Folke Tersman

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Forskningskommunikation är en viktig del av forskningsprocessen

    Europa investerar stora resurser i att utveckla ny kunskap baserad på forskning. Men för att denna kunskap ska kunna komma till användning måste vi också satsa på att kommunicera den. Forskningen behöver vara öppen, tillgänglig och begriplig för att ...

  2. Dialog och samskapande inom migration- och integrationsforskning

    Hur kan forskare och andra grupper skapa kunskap tillsammans? Vilka utmaningar och möjligheter möter forskare och praktiker som samarbetar och vilka är lärdomarna? Detta kommer deltagarna att reflektera över och diskutera under en dag tillsammans.

  3. Högnivåkonferens om forskningskommunikation: Unlocking the Power of Science Communication in Research and Policy Making

    12-13 mars samlas europeiska beslutsfattare och andra intressenter på en konferens i Bryssel för att diskutera forskningskommunikation. Syftet med konferensen är att öka medvetenheten om vikten av forskningskommunikation och diskutera hur det kan int...

Till toppen