Offentliga samtal: Hur påverkar de starka berättelserna oss?

Hur påverkar de starka berättelserna oss?

Begrepp som ”berättelse” och ”narrativ” används allt oftare för att förklara politiska partiers framgångar eller motgångar. Somliga menar att det var med ”en ny berättelse om Sverige" som Moderaterna lyckades vinna regeringsmakten på 2000-talet, medan det är avsaknaden av en sådan berättelse som förklarar Socialdemokraternas minskade stöd.

Liknande saker sägs om företag och varumärken. Framgångsrika företagsledare behöver vara ”story-tellers” som bygger ett narrativ kring företaget som kan inspirera medarbetare och attrahera kunder. Vilken substans har detta sätt att prata? Vad menas med en ”berättelse” i dessa sammanhang, och vilka berättelser är det som påverkas oss? Varför är berättelser viktiga? Vad säger forskarna och vad säger praktikerna?

Berättelser som argumentation

Orla Vigsö, professor i medievetenskap, JMG vid Göteborgs universitet

Berättelser fyller många funktioner och en viktig funktion är att de ingår i argumentationen. Oavsett om det rör beskrivningen av nuläget, analyserna efter en händelse eller drömmen om framtiden så är berättelser ett vanligt sätt att ta till. Och det är svårare att argumentera mot en berättelse än mot ett entydigt påstående. Hur ser det ut i diskussionerna om "Sverige" och "svenskarna"?

"Så här ser verkligheten ut" – om små och stora berättelser i politisk kommunikation

Charlotta Seiler Brylla, professor i tyska vid Stockholms universitet

Politiker refererar gärna till upplevda händelser - egna eller andras - när de kommunicerar med väljarna. Hur ser dessa berättelser ut och vilken funktion har de i politiskt språkbruk?

Panel

• Åsa Linderborg, kulturchef Aftonbladet
• Niklas Rådström, författare och professor em i berättande
• Per Schlingmann, driver kommunikationsbyrå, fd chefsstrateg och statssekreterare M.

Moderator

Folke Tersman