Evenemang

Offentliga samtal: Håller våra städer på att spricka?

I seminarieserien Offentliga samtal – forskare möter praktiker bjuder vi in två forskare som presenterar sina resultat kring ett aktuellt ämne, för att sedan möta praktiker i ett samtal inför publik. Årets tredje offentliga samtal handlar om ojämlikhet och boendesegregation i våra storstäder.

Datum

7 november 2019

Tid

10.00–12.00 (startar med kaffe 9.30)

Plats

Nalen, Regeringsgatan 74, Stockholm

Arrangörer

Vetenskapsrådet i samarbete med Institutet för framtidsstudier.

Anmälan

Seminariet är kostnadsfritt, men du behöver anmäla dig. Anmälningslänk publiceras här när programmet är fullständigt.

Håller våra städer på att spricka? Ojämlikhet och boendesegregation i våra storstäder

Förorten hamnar ofta i negativt medie- och debattljus: skjutningar, brinnande bilar, och stenkastning mot ambulanspersonal. Bakom rubrikerna döljer sig en oro för att fattigdom och utanförskap växer i städernas miljonprogramsområden samtidigt som andra stadsdelar blir allt mer etniskt, ekonomiskt och socialt homogena.

Men vad säger forskningen? Hur ser egentligen de sociala och ekonomiska trenderna ut i storstädernas resurssvagare områden? Blir det bättre eller sämre? I vilka avseenden? Är utvecklingen i Sverige mer bekymmersam än på andra håll, eller är det tvärtom? Hör forskare och praktiker på temat ojämlikhet och boendesegregation i de svenska storstäderna.

Organiseringen i marginaliserade områden

Lisa Kings, lektor i socialt arbete Södertörns Högskola

Inget föreningsliv, våldsamma uppror och platser för radikalisering. Stämmer denna bild av våra utsatta förortsområden? Hur ser egentligen livet ut, hur organiserar sig människor. Och hur gestaltar sig civilsamhället i marginaliserade områden och hur förhåller sig detta till det etablerade civilsamhället samhället i stort?

Segregation och ojämlika uppväxtvillkor

Bo Malmberg, professor i geografi, särskilt kulturgeografi, Stockholms universitet

Hur har segregationen i Sverige utvecklats under de senaste decennierna? Hur påverkas ens livschanser av en uppväxt i ett utsatt område? Det är centrala frågor för att bedöma om utvecklingen i Sverige går mot fördjupade klyftor.

Forskare

  • Lisa Kings, lektor i socialt arbete Södertörns Högskola
  • Bo Malmberg, professor i geografi, särskilt kulturgeografi, Stockholms universitet

Panel

  • Emilia Bjuggren, borgarråd (S) i Stockholm med ansvar för statsbyggnads- och kulturfrågor (ersätter Lawen Redar, riksdagsledamot (S) som fått förhinder)
  • Robert Hannah, riksdagsledamot (L)
  • Nicolas Lunabba, verksamhetsledare på Helamalmö, Malmö​

Moderator Elisabeth Sjöstedt

Om Offentliga samtal

Syftet med seminarieserien är både att lyfta fram forskningsresultat i ett vidare sammanhang och att uppmuntra till samtal mellan forskare och andra som berörs av resultaten.

Två forskare presenterar sina resultat kring ett aktuellt ämne och möter sedan praktiker i ett samtal inför publik. Exempel på praktiker är politiker, representanter från organisationer eller från medier som på något vis berörs av eller är engagerade i ämnet och därför kan tillföra andra perspektiv.

Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet har utvecklat formatet tillsammans med Institutet för framtidsstudier. Det första seminariet hölls 2016.

Här finns alla seminarier i serien Offentliga samtal

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Referensgruppen för forskningskommunikation

    Vetenskapsrådets referensgrupp för forskningskommunikation bidrar med kunskap och rådgivning till myndigheten i frågor som rör forskningskommunikation. I gruppen sitter forskare och kommunikationsexperter med olika kompetenser.

  2. Ny referensgrupp för frågor om forskningskommunikation

    Vetenskapsrådet har tillsatt en referensgrupp som ska bidra med kunskap och rådgivning till myndigheten i frågor som rör forskningskommunikation.

  3. Bidrag till forskares kommunikation inom migration och integration

    Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag till forskares kommunikation inom migration och integration. Totalt beviljar vi närmare 4,8 miljoner kronor för åren 2022–2024.