Evenemanget är avslutat

Varför behövs de stora forskningsanläggningarna?

Sverige har länge investerat stora summor i forskningsinfrastrukturer. Varför behövs anläggningarna och hur är våra investeringar kopplade till forskarnas möjlighet att göra banbrytande framsteg?

Datum

7 oktober 2020

Tid

10.00–11.30

Framgångsrik forskning är intimt sammanflätad med avancerad forskningsinfrastruktur. Vetenskapsrådet har i snart 20 år verkat för att skapa starka svenska forskningsmiljöer. Flera av satsningar har varit mycket framgångsrika och genererat forskning i världsklass. Men med spetsforskningen följer också ökade utgifter för infrastrukturanvändning. Särskilt de stora anläggningarna inom fysik, materialvetenskap och livsvetenskap kostar ansenliga summor att bygga, utveckla, driva och använda.

Välkommen till ett digitalt seminarium om kopplingen mellan forskningsframsteg och stora forskningsanläggningar. Varför behövs anläggningarna och hur är våra investeringar kopplade till forskarnas möjlighet att göra banbrytande framsteg?

Vi får även veta mer om bland annat ESS i Lund och EuroXFEL i Hamburg.

Medverkande:

  • Martin Månsson, docent och studierektor för forskarskolan SwedNess
  • Elisabetta Nocerino, doktorand inom SwedNess från KTH
  • Filipe Maia, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet.

Seminariet leds av Björn Halleröd som är huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer vid Vetenskapsrådet. Huvudspråk är svenska, men Filipe Maia och Elisabetta Nocerino talar engelska.

Publicerad den

Uppdaterad den

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. Forskningsinfrastrukturer ska kunna få finansiering i 10 år

    Regeringen gör en ändring i Vetenskapsrådets instruktion som innebär att vi kan finansiera forskningsinfrastruktur av nationellt intresse under en längre period, från dagens 6 år till 10 år. Syftet är att förbättra förutsättningarna för den långsikti...

  2. Svensk forskning kan lyftas utan en dyr omorganisation

    Vetenskapsrådet avstyrker förslaget om tre nya myndigheter i vårt svar på remissen Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59). Vi menar att förslaget har ett för snävt systemperspektiv och att kvalitetsperspektiv...

  3. EU-medel till det svenska projektet Polar Connect

    Vetenskapsrådet har tillsammans med NORDUnet och Polarforskningssekretariatet beviljats EU-medel för den första delen i projektet Polar Connect. Målet är en fiberoptisk förbindelse i Arktis som knyter samman den nordiska regionen med Japan och Sydkor...

Till toppen