Evenemanget är avslutat

Varför behövs de stora forskningsanläggningarna?

Sverige har länge investerat stora summor i forskningsinfrastrukturer. Varför behövs anläggningarna och hur är våra investeringar kopplade till forskarnas möjlighet att göra banbrytande framsteg?

Datum

7 oktober 2020

Tid

10.00–11.30

Framgångsrik forskning är intimt sammanflätad med avancerad forskningsinfrastruktur. Vetenskapsrådet har i snart 20 år verkat för att skapa starka svenska forskningsmiljöer. Flera av satsningar har varit mycket framgångsrika och genererat forskning i världsklass. Men med spetsforskningen följer också ökade utgifter för infrastrukturanvändning. Särskilt de stora anläggningarna inom fysik, materialvetenskap och livsvetenskap kostar ansenliga summor att bygga, utveckla, driva och använda.

Välkommen till ett digitalt seminarium om kopplingen mellan forskningsframsteg och stora forskningsanläggningar. Varför behövs anläggningarna och hur är våra investeringar kopplade till forskarnas möjlighet att göra banbrytande framsteg?

Vi får även veta mer om bland annat ESS i Lund och EuroXFEL i Hamburg.

Medverkande:

  • Martin Månsson, docent och studierektor för forskarskolan SwedNess
  • Elisabetta Nocerino, doktorand inom SwedNess från KTH
  • Filipe Maia, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet.

Seminariet leds av Björn Halleröd som är huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer vid Vetenskapsrådet. Huvudspråk är svenska, men Filipe Maia och Elisabetta Nocerino talar engelska.

Publicerad den

Uppdaterad den

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. Forskarskolor bidrar till starkare forskningsmiljöer

    En ny rapport visar att forskarskolor är ett viktigt instrument för att stärka forskarutbildningen på olika områden, men också att stabila och förutsägbara villkor krävs för att de ska få långsiktiga effekter.

  2. Forskarskolor som bidragsform – Analys och uppföljning av Vetenskapsrådets forskarskolor 2010–2024

    I rapporten analyseras Vetenskapsrådets finansiering av forskarskolor i Sverige under perioden 2010–2024. I urvalet ingår forskarskolor inom medicin och hälsa, humaniora och samhällsvetenskap, registerbaserad forskning, utvecklingsforskning samt utbi...

  3. Genomlysning av det svenska CERN-medlemskapet

    Som ett viktigt underlag för Vetenskapsrådets ställningstaganden inför ett möjligt genomförande av en ny flaggskeppsaccelerator vid CERN, Future Circular Collider för elektron-positron-kollisionsmätningar (FCC-ee), har myndigheten beställt denna geno...