Evenemanget är avslutat
Webbinarium om utbildningsdata och forskningsbar kunskap
Den 2 juni bjuder Vetenskapsrådets kommitté för utbildningsvetenskap (UVK) in till ett öppet webbinarium om utbildningsdata och forskningsbar kunskap. Webbinariet vänder sig till forskare och övriga aktiva inom det utbildningsvetenkapliga forskningsfältet.
Datum
2 juni 2026
Tid
14.00–16.30
Plats
Digitalt via Zoom.
Anmälan
Ingen anmälan krävs. Webbinariet kan ta in 1000 deltagare
Det här får du ut av webbinariet
Syftet med webbinariet är att belysa hur befintliga utbildningsdata kan användas för att skapa forskningsbar kunskap. Genom exempel från forskning, verksamhet och myndigheter lyfts möjligheter och förutsättningar för att göra data mer begriplig, användbar och tillgänglig.
Program
Introduktion, Vetenskapsrådet
Pernilla Nilsson, professor och huvudsekreterare UVK, inleder med en presentation av området.
Data som verksamhetsresurs inom utbildning
Sadri Behzadmehr, leg.psykolog/verksamhetsutvecklare, legitimerade psykologen beskriver verksamhetsuppföljning inom skolan.
Lärdomar och kunskaper från registerlänkning
Anders Sand, Skolverket, beskriver deras arbete med att följa upp skolverksamheten genom registerlänkning.
Regeringsuppdrag kopplat till data inom utbildning
Mattias Fritz, SCB, berättar om pågående regeringsuppdrag inom utbildningsområdet och förutsättningar i andra länder.
Utbildningsdata i register (Public Use Files)
Carl-Martin Pethrus, Vetenskapsrådet, berättar om hur metadata kan användas för att stärka sekundäranvändning av data i register.
Forsknings- och forskarperspektiv
Mikael Börjesson, forskare vid Uppsala Universitet och Alli Klapp vid Göteborgs Universitet berättar om sina insikter från arbetet som forskare inom utbildningsvetenskap.
Reflektion och frågor, moderator
Frågor till panelen besvaras efter att alla panellister har presenterat, frågor kan ställas muntligen men även skrivas in i chatten under pågående webbinarie.
Centralt budskap
Det finns i många fall tillgång till relevant data – men för att den ska kunna användas i forskning krävs bättre struktur, dokumentation och samordning.
Metadata och forskningsinfrastruktur är därmed centrala för att möjliggöra framtida kunskapsutveckling inom utbildningsvetenskap.
Samtidigt visar exempel från verksamheten att den data som behövs för uppföljning och utveckling ofta överlappar med den data som efterfrågas i forskning. När verksamheter strukturerar sin egen data utifrån sina behov kan detta därför också bidra till att stärka forskningen på området.
Detta perspektiv kompletterar bilden av behovet av nationell samordning och pekar på vikten av att utveckla både lokala och systemövergripande lösningar.
Mer inom samma ämne
-
Evenemang |
Publicerad 27 maj 2026
Som avslutning på jubileumsåret 2026 arrangerar Vetenskapsrådet och UVK en konferens som summerar 25 år av utbildningsvetenskap – och vilken roll forskningen har spelat för en evidensbaserad skola – samtidigt som blicken riktas mot framtidens utveckl...
Nyckelord:
-
Nyhet |
Publicerad 26 maj 2026
Nu har Sverige stärkt sin position i det europeiska forskningssamarbetet genom en svensk nod i det europeiska öppna forskningsmolnet EOSC.
-
Nyhet |
Publicerad 25 mars 2026
Vi behöver inte välja mellan kognitionsvetenskap och utbildningsvetenskap. För att skolan ska lyckas med sitt uppdrag måste all forskning som bidrar till att elever utbildas till kloka samhällsmedborgare stärkas. Det skriver Pernilla Nilsson, huvudse...
Nyckelord:
