Life science-strategin är en viktig vägledning – nu krävs faktiska åtgärder och prioritering av resurser

Regeringens uppdaterade life science-strategi är en viktig vägledning för att stärka medicinsk och klinisk forskning samt innovation i Sverige. Strategin betonar samverkan mellan hälso- och sjukvården, akademin och näringslivet, samt internationellt samarbete, vilket är värdefullt både för forskningsexcellens och utveckling av hälso- och sjukvården.

Ord behöver nu omsättas i handling för att säkerställa att Sverige tar vara på sin potential inom life science. För att uppnå målen i strategin ser Vetenskapsrådet behov av faktiska åtgärder och prioritering av resurser.

Vi ser en rad områden som behöver prioriteras i arbetet:

Långsiktigt stöd till fri grundforskning och forskningsinfrastruktur skapar förutsättningar för forskningsexcellens. Detta är avgörande för att skapa internationellt framstående forskningsmiljöer som attraherar investeringar, högkvalificerad arbetskraft och kliniska prövningar. Bekämpningen av antimikrobiell resistens är ett område där Sverige har en stark position inom forskning och policy som kan utvecklas ytterligare. Regeringens prioritering av detta ur ett ”one health”-perspektiv i strategin är viktig och ger en tydlig riktning framåt.

Inkludering av fler forskningsområden i begreppet life science. Fler hälsoutmaningar skulle kunna lösas om fler forskningsområden inkluderas i life science-strategin. Att kombinera forskning inom biologi och teknik med medicinsk forskning kan exempelvis bidra till att lösa hälsoutmaningar kopplade till klimatförändringar.

Hälsodatasystem som underlättar sekundäranvändning av data. För att främja ökad tillgång till högkvalitativa data behöver hälsodatasystem utformas med sekundäranvändning i åtanke. Detta kräver engagemang från regering, myndigheter och regioner. Den nya regleringen av forskningsdatabaser är en bra början, men ytterligare förändringar av gällande regelverk behövs.

Kompetensförsörjning och attraktiva karriärvägar inom datahantering. Strategin belyser utmaningarna inom kompetensförsörjning när forskningen blir alltmer datadriven, vilket är välkommet. Att säkra kompetensförsörjningen och skapa attraktiva karriärvägar inom datahantering är centralt för att strategins målsättning ska bli verklighet.

Gemensam överenskommelse och resurser till klinisk forskning. En styrka med strategin är att klinisk forskning beskrivs som en resurs för hälso- och sjukvården. Strategins mål om att fler patienter ska kunna delta i kliniska studier och prövningar, oavsett bostadsort och vårdform, är avgörande för patientnytta och utveckling av hälso- och sjukvården. Även goda möjligheter att kombinera klinisk tjänstgöring med forskning är betydelsefulla. För att nå strategins mål behövs en gemensam överenskommelse träffas med regionerna för att trygga tillräckliga resurser i hälso- och sjukvården.

Samlad nationell statistik över kliniska studier och prövningar. Uppföljning är nödvändig för att strategin ska bli framgångsrik. Det är därför bra att strategin betonar värdet av tillgång till statistik över genomförda kliniska studier och prövningar. Bristen på nationell statistik över kliniska studier och prövningar försvårar strategiska beslut, uppföljning och utveckling. Detta behöver åtgärdas med tydliga uppdrag och resurser till regionerna.

Katarina Bjelke, generaldirektör på Vetenskapsrådet

Läs den uppdaterade life science-strategin på regeringens webbplats Länk till annan webbplats.