Inför EU:s nästa ramprogram: Forskning och innovation är mer än bara konkurrenskraft

Just nu bubblar det inom Europas forsknings- och innovationspolitik. Frågan många ställer sig är: Står vi inför en ny era, där hela EU-budgeten och dess satsningar styrs om?

Till sommaren väntas EU-kommissionen presentera sitt förslag till budgetram för perioden 2028–2035. Kort därefter kommer förslaget på nästa ramprogram för forskning och innovation. I kulisserna diskuteras stora förändringar, bland annat införandet av en konkurrenskraftsfond – ett nytt program vars innehåll fortfarande i stor utsträckning är okänt. Men det kan få stor påverkan på hur EU stödjer forskning och innovation framöver. EU-kommissionens förslag är att man ska samla ett flertal befintliga program i en fond, inklusive dagens ramprogram.

Att stärka konkurrenskraften är viktigt. EU behöver säkra sin roll i den globala teknikutvecklingen, skapa förutsättningar för företag att växa och stärka Europas position gentemot USA och Kina. Ett ökat fokus på framtagande av tekniska lösningar, kommersialisering och snabbare väg från forskning till marknad ligger i linje med flera rapporter och rekommendationer som publicerats senaste året, så som Letta-rapporten om EU:s inre marknad och Draghi-rapporten om EU:s konkurrenskraft. Den föreslagna konkurrenskraftsfonden kan därför ses som en kraftsamling inom EU för att hantera dessa utmaningar. Att samla närliggande program kan även ge samordningsvinster, minska byråkrati och möjliggöra ökade kraftsamlingar när nya kriser uppstår – en lärdom från pandemin.

Oavsett om det landar i en konkurrenskraftsfond eller ett fristående ramprogram, måste forskning och innovation även i fortsättningen utgöra själva kärnan.

Men det finns risker. Om omställningen blir för stor och politiken för ensidigt fokuserar på kortsiktig nytta kan vi tappa det som hittills varit EU:s styrka – excellens, bredd, grundforskning och internationell samverkan. Nyfikenhetsdriven forskning utan omedelbara krav på tillämpning har lagt grunden för många av de teknologier och kunskaper vi tar för givna i dag.

Forskning och innovation är heller inte alltid linjär. Vägen från upptäckt till produkt är ofta krokig och oväntad. Dessutom behöver vi inte bara nya marknadsprodukter, utan också insikter om hur vi bygger ett mer inkluderande, demokratiskt och motståndskraftigt samhälle. Social innovation liksom humaniora och samhällsvetenskap är lika viktiga delar av ekosystemet och mer aktuella än någonsin i dagens svåra geopolitiska läge.

Utan en stark forskningsbas och ett fokus som även tar hänsyn till Europas långsiktiga konkurrenskraft får vi inget som i längden är hållbart. Hur förändringen genomförs blir avgörande. Oavsett om det landar i en konkurrenskraftsfond eller ett fristående ramprogram, måste forskning och innovation även i fortsättningen utgöra själva kärnan. EU:s styrka ligger i balansen – mellan spets och bredd, marknad och grundläggande kunskaper, kortsiktiga resultat och långsiktig hållbarhet.

Utan en stark forskningsbas och ett fokus som även tar hänsyn till Europas långsiktiga konkurrenskraft får vi inget som i längden är hållbart.

För att denna balans ska uppnås, och för att nästa ramprogram ska gagna hela unionen, krävs en öppen och inkluderande process. Utformningen måste ske i nära samverkan med medlemsländer och aktörer inom forsknings- och innovationssystemet. Deras expertis måste tas till vara, synergier identifieras och olika nationella förutsättningar beaktas. Om vi lyckas, då har vi chansen att bygga ett hållbart och kraftfullt nästa kapitel för europeisk forskning och innovation.

Vetenskapsrådet ser fram emot EU-kommissionens kommande förslag som presenteras i sommar och att därefter aktivt få bidra till den fortsatta diskussionen om hur forsknings- och innovationspolicyn bäst bör utformas för att möta Europas behov – med rätt finansiering på rätt plats. Vi uppmanar aktörer i Sverige att göra detsamma och ta chansen och lämna rekommendationer om hur EU kan stödja forskning och innovation, till exempel genom de samråd som EU-kommissionen har öppna fram till 6 maj.

Katarina Bjelke, generaldirektör på Vetenskapsrådet

Lämna synpunkter och svara på samrådet "EU-finansiering för konkurrenskraft" senast 6 maj 2025 (EU-kommissionens webbplats) Länk till annan webbplats.

Draghi report on EU comptiveness (EU-kommissionens webbplats) Länk till annan webbplats.

Enrico Letta's Report on the future of the single market (EU-kommissionens webbplats) Länk till annan webbplats.