Inget ämnesområde är betjänt av att beskrivas utifrån undermåliga data

Inför Forskningsbarometern 2025 beslutade Vetenskapsrådet att inte publicera statistik för citeringsgenomslag för humaniora. Beslutet bygger på djupare analyser av citeringsgrader.

Det var inte ett lättvindigt beslut, humaniora är ett viktigt forskningsområde och att inte kunna visa citeringsgenomslag för området är ett problem. Samtidigt har det blivit tydligt att Web of Science, som vår publikationsdatabas bygger på, inte kan leverera tillräckliga data på området.

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer ska vara tillförlitlig och statistiken som presenteras i den ska leva upp till högt ställda krav på robusthet. För alla områden, utom humaniora, fungerar Web of Science tillräckligt bra. För humaniora har vi sedan länge noterat att såväl täckningsgrad som citeringsgrad i databasen varit mycket låga. I brist på fullgoda alternativ har vi ändå publicerat citeringsstatistik för humaniora tidigare, men med tydliga reservationer om att de bygger på ett mycket bräckligt underlag.

Forskningsbarometer ska vara tillförlitlig och statistiken som presenteras i den ska leva upp till högt ställda krav på robusthet.

Måttet vi använder i Forskningsbarometern, andelen högciterade publikationer, beräknas utifrån de data som finns i den databas vi valt. Efter förra barometern genomförde vi en analys, bland annat för att undersöka data för humaniora när det gäller citeringsgenomslag. Vi såg då att av de 30-tal ämnen som ingår i humaniora var det endast inom etik och lingvistik som publikationerna hade fler än två citeringar i genomsnitt. Då andelen publikationer bland de 10 procent högst citerade beräknas per ämne innebar det att inom vissa ämnen kan publikationer utan några citeringar alls hamna bland de 10 procent som är mest citerade i världen. När medelantalet citeringar är så lågt blir det alltså mer eller mindre slumpen som avgör vilka publikationer som tillhör de 10 procent högst citerade.

Här skiljer sig humaniora från andra områden, medelciteringen i Web of Science är betydligt högre inom till exempel samhällsvetenskap. Databasens låga täckningsgrad och låga citeringsgrad inom humaniora ligger bakom problemet. Endast cirka 30 procent av publikationerna inom området är inkluderade i databasen, och för dem som ändå är inkluderade räknas bara citeringar från andra publikationer som också finns med.

När medelantalet citeringar är så lågt blir det alltså mer eller mindre slumpen som avgör vilka publikationer som tillhör de 10 procent högst citerade.

Inget ämnesområde är betjänt av att beskrivas utifrån undermåliga data och instabila skattningar över tid. Vi arbetar löpande med att försöka hitta andra möjliga vägar för att följa upp genomslag för humaniora. I den bästa av världar hade vi lyckats med det innan vi nådde vägs ände med Web of Science, men så blev det inte. Detta arbete gäller även för andra områden där täckningsgrad och citeringsgrad i Web of Science är låga – även om de bedöms vara tillräckligt stabila, som för samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap.

Som ett alternativ till Web of Science har OpenAlex vuxit fram – en relativt ny aktör som bygger på öppna datakällor och som dessutom innehåller mer än Web of Science. Att en sådan öppen plattform nu etablerats är mycket glädjande. Den gör det möjligt för oss att uppfylla högt ställda krav på transparens och aktiv datadelning med forskarsamhället. Vetenskapsrådet arbetar sedan en tid tillbaka intensivt med att kvalitetssäkra data från OpenAlex och etablera en publikationsdatabas baserat på den. Vår förhoppning är att Forskningsbarometern 2027 ska kunna baseras på denna nya databas. Det återstår att se om övergången gör att vi kan inkludera humaniora i citeringsstatistiken igen, även om det är något vi hoppas på.

Databasens låga täckningsgrad och låga citeringsgrad inom humaniora ligger bakom problemet.

En del av de reaktioner som kommit efter vårt beslut handlar om en oro för att humaniora, i och med bristen på statistik om citeringsgenomslag för området i Forskningsbarometern, inte blir synligt för våra beslutsfattare som det oerhört viktiga området det är. Men humaniora finns med i alla andra delar av Forskningsbarometern, och lyfts precis som andra forskningsområden i de övriga underlag som levereras till regeringen som underlag för forskningspolitiken.

Det är även viktigt att poängtera att när regeringen fördelar resurser till lärosätena används olika kvalitetsindikatorer – inte statistik från Forskningsbarometern. En av dessa indikatorer är bibliometriindikatorn. I detta sammanhang är det inte något nytt att humaniora undantas från citeringsstatistiken; citeringar från humaniora har aldrig räknats med, just på grund av den låga citeringsgraden i dataunderlaget. För humaniora räknas i stället antalet publikationer inom området, till skillnad från andra områden där antalet högciterade publikationer används. Skälet till detta undantag är att säkerställa en rättvis resursfördelning baserad på tillförlitlig statistik.

Vi arbetar löpande med att försöka hitta andra möjliga vägar för att följa upp genomslag för humaniora.

Arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra våra metoder och de data vi använder pågår kontinuerligt. Det är helt nödvändigt för att beskrivningen och uppföljningen av svensk forskning ska kunna vara tillförlitlig. En ansvarsfull hantering av statistik, dialog och erfarenhetsutbyte såväl nationellt som internationellt är avgörande, och målet är att kunna ge en rättvisande bild av alla forskningsområden.

Katarina Bjelke, generaldirektör på Vetenskapsrådet

Forskningsbarometern 2025 – Svensk forskning i internationell jämförelse