Debatt

Debatt

Publicerad den 02 februari 2017

Uppdaterad den 22 april 2020

Debattreplik: ”Det samlade yttrandet är offentligt”

Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström svarar på DN debatt på ett inlägg som kritiserar forskningsrådens förhållningsssätt till offentlighetsprincipen.

Eberstein, Höjer och Wold beskyller forskningsråden för att kringgå offentlighetsprincipen. Det är en allvarlig anklagelse som inte stämmer.

Offentlighetsprincipen är till för att allmänheten ska ha god insyn i myndigheters arbete och beslut. Handlingsoffentligheten som adresseras i artikeln avser allmänna handlingar hos offentliga organ. Alla handlingar som finns hos en myndighet är dock inte allmänna. För att en handling ska räknas som allmän handling ska den som regel ha en färdig form eller ingå som underlag i ett färdigbehandlat ärende.

Vetenskapsrådet är en myndighet som styrs av regeringens instruktioner där regeringen gett forskarsamhället det avgörande inflytandet över ansökningsberedningen och bidragsbesluten. I Vetenskapsrådets samtliga organ (styrelse, ämnesråd, råd och kommittéer) är majoriteten av ledamöterna forskare utsedda av forskarsamhället.

Varje år inkommer drygt 6 000 ansökningar om forskningsbidrag till Vetenskapsrådet. För att genomföra granskningen av dessa ansökningar använder vi oss av sakkunniggranskning (peer review). Vi har cirka 80 expertpaneler som täcker avgränsade ämnesområden. Dessa består av cirka 800 svenska och internationella ledamöter som anlitas av oss, alla forskare med sakkompetens.

När det gäller bedömningar om ansökningar inom ramen för vår beredningsprocess ska ledamöterna som ingår i expertpanelerna bidra med individuella yttranden och betygssättningar. Ledamöternas individuella bedömningar används sedan i det gemensamma arbetet och diskussionen som sker i expertpanelen. Beredningen i expertpanelerna resulterar i en samlad bedömning i form av ett yttrande och betygssättning som utgör underlag för beslutet och därmed är allmän handling och kan begäras ut från oss.

När det gäller jämställdhet använder vi oss av jämställdhetsobservatörer i expertpanelerna. Vi publicerar rapporter som beskriver hur bedömningen fungerar i ett jämställdhetsperspektiv och hur jämställdheten ser ut inom våra expertpaneler och i vår fördelning av forskningsbidrag. Rapporterna används bl.a. i utbildningen av granskare och har bidragit till en positiv utveckling av jämställdhet i ansökningsberedningen även för andra forskningsfinansiärer.​ Vetenskapsrådets styrelse får en årlig genomgång om jämställdheten för att bedöma om extra insatser behövs.

Eftersom det samlade yttrandet från bedömningarna är offentligt och det som utgör underlag för beslut - och hur pengarna fördelas - samt att vi är transparenta med sammansättningen av beredningsgrupperna menar vi tvärtemot debattörerna att det är fullt möjligt med externa granskningar av vår beredningsprocess inklusive jämställdhetsaspekten i vårt arbete.

Läs alla inlägg på DN Debatt

Debattinlägg av Eberstein, Höjer och Wold: "Forskningsråden kringgår offentlighetsprincipen"länk till annan webbplats

Vetenskapsrådets replik: "Det samlade yttrandet är offentligt"länk till annan webbplats

Vinnovas replik: "Enskilda bedömares noteringar inte offentliga"länk till annan webbplats

Slutreplik: "Offentlighetsprincipen bör bejakas – inte bekämpas"länk till annan webbplats

Publicerad den 02 februari 2017

Uppdaterad den 22 april 2020

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. Ny modell att utvärdera forskning visar att statsvetenskap håller hög kvalitet

    Går det att säga något om vilken kvalitet svensk forskning håller i ett internationellt perspektiv? För att besvara den frågan har Vetenskapsrådet tagit fram en ny typ av modell för att utvärdera forskning och testat den på ämnet statsvetenskap. Utvä...

  2. Quality and impact of research in political science in Sweden

    A pilot evaluation Vetenskapsrådet har gjort en utvärdering av ämnet statsvetenskap med hjälp av en ny modell för nationella utvärderingar av forskningsämnen och tematiska forskningsområden. Syftet med den nya modellen är att kartlägga kvalitet och ...

  3. Ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning

    Idag presenterar Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova på uppdrag av regeringen ett gemensamt förslag på en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning av nya medel inom basanslaget. Modellen bygger på att lärosätena själva definierar profil...