”Grundforskningen måste integreras bättre i EU:s ramprogram”

Ett starkt stöd för forskning och innovation är en förutsättning för att Sverige och Europa ska kunna bygga ett hållbart samhälle och en ökad konkurrenskraft. Vetenskapsrådets rekommendationer för EU:s ramprogram ska ses i sammanhanget av nationell forskningsfinansiering. Ramprogrammen har en mycket viktig uppgift i att stödja forskning och innovation där samarbete på ett europeiskt plan ger ett mervärde medan basen i svensk forskningsfinansiering alltid måste ligga på det nationella planet. Vetenskapsrådets rekommendationer har lämnats direkt till Europeiska kommissionen och även till Regeringskansliet som underlag till det kommande svenska inspelet för nästa ramprogram.

Vi lägger tyngdpunkten i våra rekommendationer på att åstadkomma en tydligare integrering av grundforskning – som skapar förutsättningar för ny banbrytande kunskap – i hela ramprogrammet. Innovationer, nya produkter och tjänster skapas i en cirkulär process där ny kunskap både utgör fundament och skapas i ett samspel med innovationer. Inte minst gäller detta lösningar till de samhällsutmaningar som världen står inför. Lund-deklarationen 2015, som Vetenskapsrådet tagit fram i samverkan med Vinnova och EU-kommissionen, slår fast att vi måste intensifiera våra insatser för att lösa globala utmaningar. Bland annat måste vi stärka grundforskningen, stimulera globalt samarbete och stärka nyttiggörandet av forskning. Det är också mycket viktigt att involvera och göra forskning mer tillgänglig för slutanvändare och för olika grupper i samhället.

Det europeiska forskningsrådet, ERC, har en viktig roll som finansiär av excellent forskning. ERC måste även fortsättningsvis ha en stark roll och en betydande del av EU:s forsknings- och innovationsbudget. Även de andra delarna av excellens-pelaren: mobilitet, nya framväxande teknologier (FET) och forskningsinfrastruktur har alla ett tydligt europeiskt mervärde och bör ges stort utrymme i ett kommande ramprogram. Speciellt gäller detta stora och dyra infrastrukturer där inget enskilt land vare sig har resurser eller forskarunderlag som motiverar ett nationellt initiativ, lösningen ligger i pan-europeiska infrastrukturer som bygger på nydanande och långsiktiga forskningsidéer.

Vetenskapsrådet uppskattar det arbete som kommissionen gjort för att främja öppen vetenskap och jämställdhet och vill se ett fortsatt samarbete med nationella aktörer. Framförallt när det gäller öppen tillgång till vetenskapliga publikationer samt forskningsdata så krävs ett nära samarbete mellan medlemsstater för att nå de gemensamt uppsatta målsättningarna. Samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen är också mycket viktigt för att hela ramprogrammet ska bli framgångsrikt.

Vi måste gemensamt ta ansvar för att utveckla detta samarbete genom ökad dialog, transparens och förutsägbarhet!

Huvuddragen i Vetenskapsrådets rekommendationer:

• Behåll de tre pelarna från Horisont 2020 – excellent forskning, industriellt ledarskap och samhällsutmaningar – men optimera för utökad samverkan och synergier för bättre genomslag.
• Integrera grundforskning i ramprogrammets alla delar.
• Ge ERC en fortsatt stark roll och budget.
• Fortsätt att främja mobilitet över gränser, discipliner och sektorer genom Marie Sklodowska-Curie Actions.
• Öka insatserna för att lösa gemensamma samhällsutmaningar i linje med Lund-deklarationen.
• Ge fortsatt stöd med lämpliga instrument till Joint Programming Initiatives som har en viktig roll för att lösa samhällsutmaningarna
• Öka satsningarna på infrastruktur för byggande, implementering men även för drift.
• Behåll bidrag som den största finansieringsformen (inte lån).
• Slå vakt om sammanhållningen i EU genom att utforma ramprogrammen så att de möjliggör för mindre forskningsintensiva länder och regioner att delta utan att tumma på excellens-kriteriet.