Behandlas forskningsansökningar till Vetenskapsrådet jämställt?

Vetenskapsrådet arbetar kontinuerligt för att öka jämställdheten inom forskning, till exempel vid fördelning av forskningsstöd och inom den egna beredningsorganisationen. Vetenskapsrådet gör också regelbundna analyser och åtgärder för att säkerställa jämställdheten. Ett sätt är att låta jämställdhetsobservatörer delta i de möten där sakkunniga bedömer vilka forskare som ska beviljas forskningsstöd för att se hur processen fungerar ur ett jämställdhetsperspektiv.

– Syftet med observationerna är att identifiera vilka verktyg våra granskare behöver för att säkerställa en jämställd bedömningsprocess, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström.

Tidigare observationer har visat att till exempel hierarkiska strukturer och informella nätverk kan styra vilka som kommer till tals i bedömargruppen och hur diskussionerna förs. Detta kan i sin tur påverka jämställdheten i bidragsbesluten negativt. Vetenskapsrådet har därför strävat efter att formalisera processen ytterligare med förtydligade roller, rutiner, fördjupade introduktioner och jämställdhetsutbildningar.

– Men observationerna vi genomfört 2016 visar också att vi behöver titta närmare på om de betygskriterier som används i bedömningen av ansökningar har någon inverkan på jämställdheten. Om forskarens meriter ges stor betydelse för vilka forskningsprojekt som finansieras finns det en risk att den rådande ojämställdheten inom akademin förstärks i och med våra beslut, säger Lisbeth Söderqvist, analytiker vid Vetenskapsrådet.

En annan sak som uppmärksammats är hur bedömargrupper med en större andel forskare från länder utanför Sverige hanterar jämställdhet. Observationerna ger inget tydligt svar på den frågan men eftersom internationella granskare oftast inte ingår i samma nätverk som dem vars ansökningar de bedömer kan detta leda till en minskning av informella inslag i diskussionen och, som en följd av detta, ökad jämställdhet i bedömningen.

– Dessutom är det viktigt att vidta åtgärder för att få fler av underrepresenterat kön (oftast kvinnor) att söka forskningsbidrag inom områden med skev könsfördelning, säger Lisbeth Söderqvist.

Vetenskapsrådets arbete kring jämställdhet har gett resultat, menar Sven Stafström.

– Exempelvis har de utbildningar vi haft för granskarna ökat medvetenheten om jämställdhet, vilket i sig lett till en högre kvalitet i vår bedömningsprocess.

Kontakt

Lisbeth Söderqvist, analytiker vid Vetenskapsrådet
08-546 44 211, lisbeth.soderqvist@vr.se

Sofia Günther, pressansvarig vid Vetenskapsrådet
08-546 44 120, sofia.gunther@vr.se