Pressmeddelande

Pressmeddelande

Publicerad den 10 maj 2017

Uppdaterad den 23 maj 2018

Behandlas forskningsansökningar till Vetenskapsrådet jämställt?

Behandlas kvinnliga och manliga sökande på olika sätt? Gynnas manliga sökande av bedömningar som lägger tonvikten på forskarens meriter? För sjätte gången har Vetenskapsrådet genomfört jämställdhetsobservationer vid de möten där forskningsansökningar bedöms.

Vetenskapsrådet arbetar kontinuerligt för att öka jämställdheten inom forskning, till exempel vid fördelning av forskningsstöd och inom den egna beredningsorganisationen. Vetenskapsrådet gör också regelbundna analyser och åtgärder för att säkerställa jämställdheten. Ett sätt är att låta jämställdhetsobservatörer delta i de möten där sakkunniga bedömer vilka forskare som ska beviljas forskningsstöd för att se hur processen fungerar ur ett jämställdhetsperspektiv.

– Syftet med observationerna är att identifiera vilka verktyg våra granskare behöver för att säkerställa en jämställd bedömningsprocess, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström.

Tidigare observationer har visat att till exempel hierarkiska strukturer och informella nätverk kan styra vilka som kommer till tals i bedömargruppen och hur diskussionerna förs. Detta kan i sin tur påverka jämställdheten i bidragsbesluten negativt. Vetenskapsrådet har därför strävat efter att formalisera processen ytterligare med förtydligade roller, rutiner, fördjupade introduktioner och jämställdhetsutbildningar.

– Men observationerna vi genomfört 2016 visar också att vi behöver titta närmare på om de betygskriterier som används i bedömningen av ansökningar har någon inverkan på jämställdheten. Om forskarens meriter ges stor betydelse för vilka forskningsprojekt som finansieras finns det en risk att den rådande ojämställdheten inom akademin förstärks i och med våra beslut, säger Lisbeth Söderqvist, analytiker vid Vetenskapsrådet.

En annan sak som uppmärksammats är hur bedömargrupper med en större andel forskare från länder utanför Sverige hanterar jämställdhet. Observationerna ger inget tydligt svar på den frågan men eftersom internationella granskare oftast inte ingår i samma nätverk som dem vars ansökningar de bedömer kan detta leda till en minskning av informella inslag i diskussionen och, som en följd av detta, ökad jämställdhet i bedömningen.

– Dessutom är det viktigt att vidta åtgärder för att få fler av underrepresenterat kön (oftast kvinnor) att söka forskningsbidrag inom områden med skev könsfördelning, säger Lisbeth Söderqvist.

Vetenskapsrådets arbete kring jämställdhet har gett resultat, menar Sven Stafström.

– Exempelvis har de utbildningar vi haft för granskarna ökat medvetenheten om jämställdhet, vilket i sig lett till en högre kvalitet i vår bedömningsprocess.

Kontakt

Lisbeth Söderqvist, analytiker vid Vetenskapsrådet
08-546 44 211, lisbeth.soderqvist@vr.se

Sofia Günther, pressansvarig vid Vetenskapsrådet
08-546 44 120, sofia.gunther@vr.se

Publicerad den 10 maj 2017

Uppdaterad den 23 maj 2018

Mer inom samma ämne

  1. Har Vetenskapsrådet en jämställd bedömningsprocess?

    Vetenskapsrådets jämställdhetsobservationer har lett till högre kvalitet i bedömningsprocessen, konstaterar generaldirektör Sven Stafström. 2019 var det sjunde gången vi genomförde sådana observationer vid de möten där forskningsansökningar bedöms.

  2. En jämställd process

    Sedan 2012 genomförs jämställdhetsobservationer regelbundet i Vetenskapsrådets regi. Observationerna syftar till att utifrån ett jämställdhetsperspektiv granska de möten där sakkunniga diskuterar ansökningar om forskningsbidrag som kommit in till myn...

  3. Hon synliggör det osynliga – till minne av Kerstin Hesselgren

    1922 blev Kerstin Hesselgren Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot. Varje år utlyser Vetenskapsrådet medel för en gästprofessur instiftad till hennes minne. Årets innehavare är Ann Phoenix som kommer att vara verksam vid Umeå universitet.