Pressmeddelande
Pressmeddelande
Publicerad den
Uppdaterad den
Långsiktiga satsningar på svensk forskningsinfrastruktur
För att skapa bra förutsättningar för svensk forskning har Vetenskapsrådet tagit beslut om att stödja svenska forskningsinfrastrukturer med cirka 4 miljarder kronor. Det handlar om finansiering som sträcker sig uppemot åtta år framåt. MAX IV, datorinfrastrukturen SNIC och databaser inom samhällsvetenskap och hälsa är några av de infrastrukturer som finansieras.
Centralt för utveckling av forskning och innovation är att forskare har tillgång till avancerad forskningsinfrastruktur – anläggningar, utrustning och databaser av hög kvalitet. För att svenska forskare ska kunna använda sådana verktyg är Vetenskapsrådet med och initierar, samordnar och finansierar en rad infrastrukturer inom alla ämnesområden – såväl i Sverige som i andra länder.
– Syftet är att ge svenska forskare det bästa möjliga stödet att kunna bedriva forskning av högsta kvalitet, säger Björn Halleröd, huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer vid Vetenskapsrådet.
Totalt har Vetenskapsrådet nu beslutat om cirka fyra miljarder kronor.
- Drygt 1,1 miljarder kommer under åren 2019-2022 satsas på att skapa en stabil bas för driften av den världsledande synkrotonljusanläggningen MAX IV i Lund. Vetenskapsrådet, som är huvudfinansiär för MAX IV, har även fattat ett inriktningsbeslut om att stödja anläggningen med motsvarande belopp i ytterligare minst 4 år, det vill säga till och med år 2026.
- En halv miljard kronor fördelas under en femårsperiod till Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC). SNIC samordnar datorresurser vid lärosätena och tillhandahåller nationella resurser för storskaliga beräkningar, datalagring och analyser.
- Cirka 1,2 miljarder fördelas till forskningsinfrastrukturer inom en rad områden, till exempel fysik, astronomi, livsvetenskaper, språkvetenskap samt databaser inom samhällsvetenskap och medicin. Finansieringstiden varierar från två till sju år.
– Forskningsinfrastruktur behöver långsiktiga förutsättningar. Att den enskilt största svenska infrastrukturen, MAX IV, nu ges stabila villkor är centralt. Finansieringen av SNIC betyder att svensk forskning garanteras dataresurser som är nödvändiga för att möta de snabbt ökade behoven av beräkningskapacitet och analyser av stora datamängder. De andra stora satsningarna vi gör handlar till exempel om att bygga upp en ny organisation för biobanker och att samordna och skapa stabila förutsättningar för viktiga databaser inom samhällsvetenskap och medicin.
– Denna långsiktiga satsning på forskningsinfrastruktur görs i samarbete med de svenska universiteten, som i samtliga fall bidrar med betydande medfinansiering, säger Björn Halleröd.
Kontakt
Björn Halleröd, huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer, 08- 546 44 016, bjorn.hallerod@vr.se
Sofia Günther, pressansvarig, 08-546 44 120, sofia.gunther@vr.se
Mer inom samma ämne
-
Nyhet |
Publicerad 10 december 2024
European High Performance Computing Joint Undertaking (EuroHPC JU) har utsett sju konsortier i Europa som ska etablera AI-fabriker med AI-optimerade superdatorer. En av de sju AI-fabrikerna är svenska MIMER vid Linköpings universitet.
-
Nyhet |
Publicerad 3 december 2024
Nu inleds nästa delprojekt i Polar Connect – där fem nordiska aktörer går samman för att säkra framtidens globala digitala infrastruktur. Projektet innebär också möjligheter att samla in data för forskning om Arktis.
-
Nyhet |
Publicerad 15 november 2024
Regeringens uppdaterade life science-strategi är en viktig vägledning för att stärka medicinsk och klinisk forskning samt innovation i Sverige. Strategin betonar samverkan mellan hälso- och sjukvården, akademin och näringslivet, samt internationellt ...