Pressmeddelande

Pressmeddelande

Publicerad den

Uppdaterad den

Långsiktiga satsningar på svensk forskningsinfrastruktur

För att skapa bra förutsättningar för svensk forskning har Vetenskapsrådet tagit beslut om att stödja svenska forskningsinfrastrukturer med cirka 4 miljarder kronor. Det handlar om finansiering som sträcker sig uppemot åtta år framåt. MAX IV, datorinfrastrukturen SNIC och databaser inom samhällsvetenskap och hälsa är några av de infrastrukturer som finansieras.

Centralt för utveckling av forskning och innovation är att forskare har tillgång till avancerad forskningsinfrastruktur – anläggningar, utrustning och databaser av hög kvalitet. För att svenska forskare ska kunna använda sådana verktyg är Vetenskapsrådet med och initierar, samordnar och finansierar en rad infrastrukturer inom alla ämnesområden – såväl i Sverige som i andra länder.

– Syftet är att ge svenska forskare det bästa möjliga stödet att kunna bedriva forskning av högsta kvalitet, säger Björn Halleröd, huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer vid Vetenskapsrådet.

Totalt har Vetenskapsrådet nu beslutat om cirka fyra miljarder kronor.

  • Drygt 1,1 miljarder kommer under åren 2019-2022 satsas på att skapa en stabil bas för driften av den världsledande synkrotonljusanläggningen MAX IV i Lund. Vetenskapsrådet, som är huvudfinansiär för MAX IV, har även fattat ett inriktningsbeslut om att stödja anläggningen med motsvarande belopp i ytterligare minst 4 år, det vill säga till och med år 2026.
  • En halv miljard kronor fördelas under en femårsperiod till Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC). SNIC samordnar datorresurser vid lärosätena och tillhandahåller nationella resurser för storskaliga beräkningar, datalagring och analyser.
  • Cirka 1,2 miljarder fördelas till forskningsinfrastrukturer inom en rad områden, till exempel fysik, astronomi, livsvetenskaper, språkvetenskap samt databaser inom samhällsvetenskap och medicin. Finansieringstiden varierar från två till sju år.

– Forskningsinfrastruktur behöver långsiktiga förutsättningar. Att den enskilt största svenska infrastrukturen, MAX IV, nu ges stabila villkor är centralt. Finansieringen av SNIC betyder att svensk forskning garanteras dataresurser som är nödvändiga för att möta de snabbt ökade behoven av beräkningskapacitet och analyser av stora datamängder. De andra stora satsningarna vi gör handlar till exempel om att bygga upp en ny organisation för biobanker och att samordna och skapa stabila förutsättningar för viktiga databaser inom samhällsvetenskap och medicin.

– Denna långsiktiga satsning på forskningsinfrastruktur görs i samarbete med de svenska universiteten, som i samtliga fall bidrar med betydande medfinansiering, säger Björn Halleröd.

Kontakt

Björn Halleröd, huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer, 08- 546 44 016, bjorn.hallerod@vr.se

Sofia Günther, pressansvarig, 08-546 44 120, sofia.gunther@vr.se

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Vetenskapsrådet har lämnat synpunkter på EU:s strategi för forsknings- och teknikinfrastruktur

    EU:s kommande strategi för forsknings- och teknikinfrastruktur ska stärka kopplingen mellan forskning och industriell tillämpning och därigenom bidra till att stärka Europas konkurrenskraft. Vetenskapsrådet har lämnat inspel med fokus på bland annat ...

  2. Debattreplik: Ja, vi ska se över hur forskningens infrastruktur ska finansieras

    Nu ser vi över processen för att prioritera och finansiera forskningsinfrastruktur. För att möta behoven krävs en tydlig strategisk riktning och ökad dialog mellan olika intressenter. Det skriver L isbeth Olsson och Björn O. Nilsson från Vetens...

  3. Var med och påverka utbudet av instrument på ESS

    Nu kan forskare i Sverige lämna synpunkter och påverka ESS strategiska färdplan för utveckling av framtida instrument vid anläggningen. Att som forskare engagera sig tidigt är ett sätt att påverka processen och få de verktyg och metoder man behöver, ...