Pressmeddelande

Pressmeddelande

Publicerad den 20 september 2017

Uppdaterad den 17 maj 2018

Långsiktiga satsningar på svensk forskningsinfrastruktur

För att skapa bra förutsättningar för svensk forskning har Vetenskapsrådet tagit beslut om att stödja svenska forskningsinfrastrukturer med cirka 4 miljarder kronor. Det handlar om finansiering som sträcker sig uppemot åtta år framåt. MAX IV, datorinfrastrukturen SNIC och databaser inom samhällsvetenskap och hälsa är några av de infrastrukturer som finansieras.

Centralt för utveckling av forskning och innovation är att forskare har tillgång till avancerad forskningsinfrastruktur – anläggningar, utrustning och databaser av hög kvalitet. För att svenska forskare ska kunna använda sådana verktyg är Vetenskapsrådet med och initierar, samordnar och finansierar en rad infrastrukturer inom alla ämnesområden – såväl i Sverige som i andra länder.

– Syftet är att ge svenska forskare det bästa möjliga stödet att kunna bedriva forskning av högsta kvalitet, säger Björn Halleröd, huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer vid Vetenskapsrådet.

Totalt har Vetenskapsrådet nu beslutat om cirka fyra miljarder kronor.

  • Drygt 1,1 miljarder kommer under åren 2019-2022 satsas på att skapa en stabil bas för driften av den världsledande synkrotonljusanläggningen MAX IV i Lund. Vetenskapsrådet, som är huvudfinansiär för MAX IV, har även fattat ett inriktningsbeslut om att stödja anläggningen med motsvarande belopp i ytterligare minst 4 år, det vill säga till och med år 2026.
  • En halv miljard kronor fördelas under en femårsperiod till Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC). SNIC samordnar datorresurser vid lärosätena och tillhandahåller nationella resurser för storskaliga beräkningar, datalagring och analyser.
  • Cirka 1,2 miljarder fördelas till forskningsinfrastrukturer inom en rad områden, till exempel fysik, astronomi, livsvetenskaper, språkvetenskap samt databaser inom samhällsvetenskap och medicin. Finansieringstiden varierar från två till sju år.

– Forskningsinfrastruktur behöver långsiktiga förutsättningar. Att den enskilt största svenska infrastrukturen, MAX IV, nu ges stabila villkor är centralt. Finansieringen av SNIC betyder att svensk forskning garanteras dataresurser som är nödvändiga för att möta de snabbt ökade behoven av beräkningskapacitet och analyser av stora datamängder. De andra stora satsningarna vi gör handlar till exempel om att bygga upp en ny organisation för biobanker och att samordna och skapa stabila förutsättningar för viktiga databaser inom samhällsvetenskap och medicin.

– Denna långsiktiga satsning på forskningsinfrastruktur görs i samarbete med de svenska universiteten, som i samtliga fall bidrar med betydande medfinansiering, säger Björn Halleröd.

Kontakt

Björn Halleröd, huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer, 08- 546 44 016, bjorn.hallerod@vr.se

Sofia Günther, pressansvarig, 08-546 44 120, sofia.gunther@vr.se

Publicerad den 20 september 2017

Uppdaterad den 17 maj 2018

Mer inom samma ämne

  1. ESS/MAX IV Online Summit

    Dina idéer behövs! Kom och diskutera hur akademi och industri i Sverige ska dra nytta av de två världsledande forskningsanläggningarna ESS och MAX IV.

  2. Lisbeth Olsson ny huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer

    Hon är professor i industriell bioteknik och har ett stort intresse av att hitta lösningar på samhällets stora utmaningar. I sin nya roll vill hon bland annat arbeta för att öka de tvärvetenskapliga möjligheterna inom forskningsinfrastruktur och bred...

  3. ”Starta arbetet med ny e-infrastrukturmyndighet redan nu”

    Utredningen om den nationella forskningsinfrastrukturen som nyligen lämnades till regeringen är efterlängtad och vi läser den med stort intresse. Redan nu kan vi uttrycka stöd för förslaget om en ny myndighet för e-infrastruktur. Utredningen hade doc...